Fel, fel och fel igen med Turkiet

11-led-erdogan

Bad guy. Turkiets president Erdogan.

Foto: TT

Det är mycket nu om Turkiets regering och dess sympatisörer. Och bara negativt. Det mest allvarliga är hur president Erdogan på olika sätt sätter åt opposition och vill stärka greppet om makten.

Hoten stannar inte vid turkiska gränsen. I Sverige har det väckt berättigad uppmärksamhet och indignation att vice ordföranden i Turkiska riksförbundet Barbaros Leylani offentligt talade om armeniska hundar. Nu har han avgått.  Märkligt nog finns enligt Johannes Forssberg i Expressen  politiker på ganska hög nivå i Miljöpartiet och Grön Ungdom som har uttalat förståelse för Erdogan och hans AKP-parti. Ordföranden i Turkiska riksförbundet är aktiv socialdemokrat

Turkiets regering kräver att en tysk satiriker ställs inför rätta för att förolämpat utländskt statsöverhuvud (det vill säga president Erdogan). Pinsamt för Angela Merkel, som har satsat mycket på avtalet om att sända tillbaka asylsökande till Turkiet.

Avtalet EU-Turkiet bygger på att det är säkert att sända asylsökande tillbaka till Turkiet. Men vad händer om förtrycket hårdnar så att de flesta som lämnar Turkiet har rätt till asyl? Det är inte länge sedan många, inklusive jag själv, hoppades på EU-medlemskap för Turkiet inom en ganska nära framtid. Vi hade fel, de makthavande visar att de saknar demokratisk mognad.

Det viktigaste för en stabil demokrati är att makthavarna accepterar förluster och respekterar sina motståndare. Det gör inte Erdogan, liksom till exempel Putin. Då blir det svårt att värna ett fritt samhälle, oavsett vad författningen säger

Så varje valförlorare som accepterar sitt nederlag är en demokratins hjälte.

Fel med rösttvång

10-led-obama

Vill ha rösttvång. President Obama talade positivt om att Australien har obligatorisk röstning.

Foto: TT

Nu är det lugnare ett tag med primärval och nomineringsmöten i USA, fram till primärvalet i Stora New York om drygt en vecka. Bernie Sanders vann dock ännu en delstat i helgen, den här gången Wyoming. Frågan är hur det går i New York

Visserligen en liten delstat som ofta röstar på Republikanerna, men Sanders har nu vunnit sju delstater i rad. Trots en vinst med 56-44 procent fick Sanders och Hillary Clinton sju konventdelegater var och därutöver får Clinton antagligen några ”superdelegater” Så förloraren få mest delegater.

Mycket av stödet för Sanders handlar om misstro mot Hillary Clinton och mot ledningen i Demokraterna, som anses konsekvent gynna Clinton i nomineringsprocessen. Även många väljare misstror Clinton, ”politik är inte naturligt för mig”, Demokraterna kan tacka sin lyckliga stjärna att Republikanerna  sannolikt nominerar Donald Trump eller Ted Cruz, kandidater som också väcker starka negativa känslor hos många väljare.

Alla dessa primärval väcker också frågan om valdeltagande. President Obama har berömt Australien, som har obligatoriskt röstande.

USA har lägre valdeltagande än de flesta andra demokratier. Det kan vara krångligt att rösta, och ganska många förlorar sin rösträtt efter att de har dömts till straff. Reglerna varierar från delstat till delstat, och det finns delstater som Minnesota med betydligt högre valdeltagande än genomsnittet.

Det finns många sätt att göra det lättare att rösta, som ha valdag på en helgdag, underlätta förhandsröstning och att ha många och lättillgängliga vallokaler. Det borde inte krävas att väljaren registrerar sig, utan som i Sverige automatiskt ge alla röstberättigade röstkort och rösträtt.

Det vore däremot att gå för långt att tvinga alla att rösta. Det går att som i Sverige ändå nå högt valdeltagande och den som vill ska ha rätt att avstå. De länder som har obligatoriskt rsötande, som Australien eller Belgien, är inte heller några föredömen jämfört med andra demokratier.

Varning från Nederländerna till EU

07-led-nederländerna

Ingen kö. Få röstade, men nej-sidan vann folkomröstningen i Nederländerna om EU:s samarbetsavtal med Ukraina.

Foto: TT

Folkomröstningen  i Nederländerna om EU:s samarbetsavtal med Ukraina slutade med en klar seger för nej-sidan. Bara 32 procent röstade, men det var något över gränsen på 30 procent för att folkomröstningen skulle vara giltig.

Ja-sidan varnade för att Rysslands president Putin ville ha ett nej, nej-sidan menade att omröstningen egentligen allmänt handlade om att visa missnöje med EU:s utveckling. Ukrainas president Petro Porosjenko framhåller att Ukrainas västorientering fortsätter och att folkomröstningen bara var rådgivande.

Vad händer nu? Utgången kan sägas visa faran med folkomröstningar, där valdeltagandet kan bli lågt och väljarna kan ta ställning till något annat, som vad de tycker om sittande regering, än vad som står på valsedeln. Politikerna i Nederländerna har dock så sent som 2015 infört rätten till en rådgivande folkomröstning om minst 300 000 väljare begär det. Så det skulle vara utmanande att strunta i resultatet, även om det formellt är möjligt.

Samtidigt är pressen stark att hitta en lösning som räddar avtalet. Ukraina behöver stöd och alla andra EU-länder står bakom avtalet.  Det kommer säkert att vara olika kreativa lösningar för att runda detta så småningom, siar EU-parlamentsledamoten Marita Ulvskog (S) enligt TT. Det verkar i klartext betyda att folkomröstningsresultatet  i praktiken underkänns och Nederländerna kanske får någon egen skrivning regeringen kan hänvisa till.

Det vore illa om avtalet föll, så vi får hoppas på en ”kreativ” lösning. Samtidigt går varningen från Nederländerna inte att bortse ifrån. EU planerar nya steg för bland annat en samlad asylpolitik.

I sak finns goda skäl att tvinga motsträviga länder att byta flyktingpolitik (vi utgår alltid ifrån att det inte blir de som i stället tvingar oss att ändra politik), men då skulle ännu en fråga som är viktig för många väljare bli svårare att påverka. Det riskerar att undergräva stödet för demokratin och för EU. Så det gäller att se upp.

Val, val och åter val i USA

Har åter kommenterat primärvalen i USA på VLT:s webbtv. Nu blir det lugnt ett par veckor, men det är onekligen en lång tid med många primärval i de olika delstaterna för att utse de två stora partiernas presidentkandidater.  Vi får se om förlusten i Wisconsin var början till slutet för Donald Trump som toppolitiker.

Det är lätt att glömma hur mycket val det är i USA. Det röstas på federal, delstats- och lokal nivå. En länk på tidningen Milwaukee Wisconsin Journal Sentinel  visar alla valresultat. Det var många fler val än bara primärvalet, många visserligen lokala, men totalt en lång lista.

Det är inget ovanligt, amerikaner kan rösta ofta om mycket. Medan Sverige i stort sett bara har val vart fjärde år, utöver EU-valen vart femte år. i USA är det nog väl många val, det kan vara en förklaring till det jämfört med Sverige låga valdeltagandet. Men nog kunde det samtidigt vara val lite oftare i Sverige. Fyra år är en för lång tid.

Kan Panamadokumenten leda till Brexit?

Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson avgår till följd av Panamadokumenten. Eller inte? Det kan leda till nyval och att Piratpartiet blir största parti. Det är den hittills största politiska effekten av att rika och mäktiga har placerat pengar i skatteparadis.

Det är dock trots allt inte så allvarligt. Island är ett litet land med 3-400000 invånare, med det lilla landets för- och nackdelar. Nära till beslutsfattarna och lätt att driva fram förändringar, men en liten elit och problem att klara att styra ett land. Det har varit kriser förut, och Island lär efter ett tag komma på fötter.

Då kan det vara värre med uppgifterna om att Storbritanniens premiärminister David Camerons döde  far finns bland namnen. Cameron kan förlora anseende just när det drar ihop sig till folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i EU. Cameron vill stanna kvar, men utgången är långt ifrån säker. Tänk om Cameron förlorar anseende och blir mindre övertygande som förespråkare för fortsatt EU-medlemskap. Det kan avgöra en oviss omröstning.

Att Ukrainas president Petro Porosjenko finns med på listan kan också få stora konsekvenser för landets förmåga att reformera och hävda sig mot Ryssland. Så det finns mer än Island att oroa sig för.

Snaran dras åt för skattesmitare och skatteplanerare

Avslöjandena om hur en advokatbyrå i Panama hjälpt kända personer i många länder att skatteplanera är en stor nyhet i land efter land. Ett tecken så gott som något på den globaliserade ekonomin. Här ett axplock från Danmark,   Finland, Storbritannien , Frankrike. Islands statsminister finns på listan, det lilla land tycks ofta ha alltför riskbenägna ledare, minns bankkrisen. Nu krävs nyval. Premiärminster David Camerons nu döda far Ian finns på listan av namn. Notera dock att Telegraph skriver att Expressen är en norsk tidning.

Frågan är om glaset är halvfullt eller halvtomt. Det kan sägas visa hur svårt det är att komma åt skattefusk och skatteplanerande och att det är vanligt det är bland rika och mäktiga.

Å andra sidan kom uppgifterna fram, och det finns säkert också många välbeställda personer som inte har försökt undvika skatt. Jämfört med tidigare har det internationella samarbetet förbättrats, fler länder delar uppgifter med varandra. Skatteverket och Finansinspektionen agerar. Flera svenskar fick dålig publicitet när deras namn fanns med på listor över personer som när uppgifterna skulle bli offentliga hade fört hem pengar för att slippa åtal.

Så det ser ändå ut som om fler och fler skatteparadis tvingas ge upp. Det kan återställa en del av ländernas förmåga att ta ut högre skatter utan att riskera att pengar flyttas ut. Kan det leda till att frågan om arvs och förmögenhetsskatt återkommer i Sverige?

 

 

Kriminella blir ofta terrorister

01-led-kriminella

Kriminell koppling. Terrormisstänkta har ofta en bakgrund som ”vanliga” kriminella. Bilden är från fotbollsarenan i samband med terrorattackerna i Paris.

Foto: TT

 

Polisen ser en stark koppling mellan personer som reser utomlands för att ansluta sig till terrorgrupper och grov brottslighet. Enligt polisen ska sambanden ha blivit tydliga genom mer samarbete med Säpo.

Det är egentligen inte så förvånande. Vid andra terrorbrott utomlands har förövare tidigare noterats som ”vanliga” brottslingar.

Kanske finns en lockelse hos mer riskbenägna att bli terrorister eller grova brottslingar. Mord, gänguppgörelse och värnande av ”heder” är visserligen inga självmordsattacker, men handlingar där livet kan sättas på spel för att uppnå eller värna något annat och där det tydligt saknas empati för offren.

Det är i varje fall viktigt att hålla i minnet i kampanjer mot radikalisering och hatfyllda budskap. Polisinsatser mot ”vanlig” brottslighet” och en fungerande kriminalvård kan vara bland de viktigaste insatserna för att hindra rekrytering av terrorister.