Nya tider, nytt Miljöparti

Biståndsminister Isabella Löwin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (MP) skriver på DN.debatt att minskade kostnader för asylmottagning har givit utrymme för att höja biståndet.

Tidigare fick regeringen kritik för att den tog från biståndet för att betala för flyktingmottagandet. Det handlade om runt 20 procent av anslaget, tillåtet enligt internationella regler men en hög andel jämfört med andra länder.

När sådana överföringar skedde under Alliansregeringen var Miljöpartiet en tydlig kritiker.

Nu är budskapet: Genom att det kommer färre flyktingar blir det mer pengar till bistånd. Så nog har Miljöpartiets budskap förändrats av att sitta i regering.  Först behöva försvara att biståndspengar tas till flyktingmottagning och sedan lyfta fram att nu blir det mer bistånd för att mycket färre asylsökande kommer.

Medan Vänsterpartiet nog tackar sin lyckliga stjärna att partiet inte fick vara med i regeringen

Låt oss slippa pund, ounce, feet eller gallon

 

30-led-EU

Åter till imperiet. När Storbritannien lämnar EU kan de hålla fast vid gamla imperiemått.

Foto: TT

 

 

Nu hoppas Lämna EU anhängare i Storbritannien  att lyfta fram imperie(!)måtten igen. Telegraph hade en ledare om att ta tillbaka det ”andra pundet” (viktenheten). I praktiken visade det sig handla om att ta bort EU-regler om att metersystem måste användas.

För oss som gillar att besöka Storbritannien vore det trist om de skulle återgå till ett betydligt mer krångligt måttsystem än metersystemet. Det räcker med att veta att en pint är ungefär en halv liter. Suck om vi måste lära oss ounce, feet, inches, yards, stones med mera.

De måste åtminstone hålla fast vid att det går 100 pence på ett pund. Före 1971 var det 12 pence på en shilling och 20 shilling på ett pund. Riktigt krångligt.

Kanada framhålls ibland som ett föredöme av Brexitanhängarna. Där införde den Liberala regeringen under Pierre Trudeau metersystemet under 1970-talet. Inom vissa områden har de gamla måttsystemen blivit kvar, men metersystemet dominerar. För den svensk  som lämnar USA och kommer till Kanada är det som att komma hem: Hastighetsbegränsning, avstånd , temperatur, livsmedel, bensin mäts i kilo, liter och kilometer.

Så gör åtminstone som Kanada, britter. För visst behöver ni turister efter att ha lämnat EU. Och metersystemet är och förblir mer logiskt än nostalgiska imperiemått.

Valtrixande i Storbritannien

29-led-may

Valsystemstrixare. Storbritanniens premiärminister Theresa May (C).

Foto: TT 

Den brittiska Konservativa regeringen vill minska antalet ledamöter i underhuset från 650 till 600. Valkretsarna ska också vara ungefär lika stora, lite drygt 70 000 väljare per valkrets. Skälen är att få färre politiker och att alla röster ska vara lika mycket värda.

Det låter rimligt att valkretsarna bör vara ungefär lika stora och visst kan det kanske räcka med 600 ledamöter.

Ändå är förslaget hycklande och partiegoistiskt. Alla oppositionspartier är emot och en  uppskattning, valkommissionens förslag kommer i september,  ger vid handen att De Konservativa vinner på förändringarna.

Den stora orättvisan är inte att valkretsarna är olika stora, utan valsystemet med enpersonsvalkretsar utan utjämningsmandat. Det gynnar större partier, som valresultatet 2015 tydligt visar. De Konservativa fick 36,9 procent av rösterna och egen majoritet med 331 mandat. Ukip fick 12,6 procent av rösterna och ett mandat!

Menade De Konservativa allvar med att röster bör räknas mer lika borde de införa utjämningsmandat eller på annat sätt göra valsystemet mer proportionellt. Men de är de bestämt emot, för de tjänar på dagens modell.

I Sverige genomförs förändringar av författning och valsystem med breda majoriteter. Det kan verka väl trögt, men är i grunden bra.

Ett enskilt parti med knapp majoritet i mandat( i synnerhet om det saknar en majoritet av rösterna) bör inte ändra spelreglerna. Men det är vad Den Konservativa regeringen gör i Storbritannien.

En annan nackdel är att om alla valkretsar ska ha ungefär lika många väljare kan historiska och geografiska band brytas. Lyckligtvis finns några undantag från grundregeln. Det finns en övre gräns för hur stor yta en valkrets får vara, och ö-valkretsarna Orkney & Shetland och  Na hEileanan an Iar (gaeliska för Western Isles/Yttre Hebriderna) är undantagna.

Liten tröst för Liberaldemokraterna, som sedan länge håller Orkney & Shetland, och brukar klara sig bra i de ytmässigt stora valkretsarna i skotska högländerna.

 

Hurra (?), nästa år är det val i Frankrike och Tyskland

p28-sarkozy-merkel

Återigen? Kommer Tyskland respektive Frankrike att efter valen 2017 åter att ledas av Angela Merkel respektive Nicolas Sarkozy?

Foto: TT

Det verkar onekligen vara många i Sverige (jag är en av dem) som dag för dag följer presidentvalet i USA. Visst är valet viktigt, men det kan ända verka märkligt att USA-valet får så mycket större intresse än val i andra länder, inklusive våra grannländer.

Hur som helst, värt att påminna om att 2017 är det presidentval och parlamentsval i Frankrike, medan Tyskland har parlamentsval.

Förre presidenten Nicolas Sarkozy meddelade nyligen formellt att han åter vill bli fransk president. I Guardian finns en artikel om en möjlig efterträdare till Angela Merkel som ledare för tyska CDU. Jens Spahn vill ställa hårdare krav på invandrare och flyktingar, vilket kan ses som ett svar på minskat förtroende för Merkel. 

Hur det går? Vet vi inte, men vi vet att författning och valsystem påverkar.

I Frankrike är det två valomgångar, där de två med flest röster i första omgången går vidare till den andra. Avgörande kan därför vara hur många kandidater som ställer upp. Socialisterna och borgerliga Republikanerna ska därför båda ha egna primärval, så att bara en från respektive parti ställer upp i presidentvalets första omgång.

Tipset tycks vara att högerpopulistiska Marine Le Pen från Nationella fronten ändå kommer att gå vidare till andra omgången. Frågan är då om hon ställs mot en Republikan eller en Socialist. Blir det en Republikan talar mycket för att vänsterväljare sväljer förtreten och motvilligt röstar borgerligt för att stoppa Le Pen.

Men ställs Le Pen mot en Socialist, kan det bli mer ovisst. Det kan vara svårare att få borgerliga väljare att rösta på en representant, även om det är långt ifrån säkert att det blir sittande president Hollande, för dem som har styrt Frankrike de senaste fem åren.

I Tyskland gynnar författningen majoritetsregeringar. Det gör det svårt att se något realistiskt alternativ till dagens stora koalition av kristdemokrater och socialdemokrater.

Det är vore i längden dåligt för demokratins vitalitet, och öppnar för missnöjespartier, om de två största partierna regerar ihop. Dessutom kan de kan förlora sin absoluta majoritet, och då måste ytterligare något parti med.

En regel som infördes för att undvika svaga minoritetsregeringar kan nu leda till heterogena och i praktiken svaga majoritetsregeringar. Så det kan bli dramatik på fler ställen än i USA.

Sent men rimligt om statsrådspensioner

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) ska ändra reglerna för statsrådspensioner. Det ska inte vara möjligt att, som bland annat Göran Persson och Fredrik Reinfeldt gjort, behålla full statsrådspension och samtidigt tjäna pengar i ett eget företag genom att låta inkomsterna ligga kvar i företaget.

I princip håller alla med. Då svårt att förstå varför inte mer har gjorts tidigare. När reglerna ses över borde det även vara skillnad på om ett statsråd väljer att avgå eller tvingas bort av väljarna, partiet eller statsministern. Nu får alla statsråd omställningspension under ett år.

Det gällde även Aida Hadzialic (S), trots att hon valde efter att avgå efter att precis ha legat över gränsen för rattfylleri. Omställningspensionen borde påverkas av hur avgången sker.

Samtidigt finns en irritation över att statsråd och andra politiker efter sin avgång snabbt kan tjäna stora pengar som lobbyister och konsulter. Här är problemet i stället att de börjar arbeta för snabbt efter avgången.

Det talas mycket om att värna förtroendet för politik och demokrati. Det mest förtroendeskapande vore nog om politiker återgick till sina gamla yrken, men det förutsätter förstås att de har hunnit skaffa sig ett yrke innan de blev politiker…

 

Dubbelfel blev rätt om ”sjukskatt”

Regeringen backade från förslaget att arbetsgivarna skulle betala 25 procent av sjukpenningskostnaderna för anställda som hade varit sjuka i mer än 90 dagar. Regeringen talade om ”hälsoväxling”, Svenskt Näringsliv om sjukskatt.

Regeringen hade hela tiden sagt att om parterna kunde enas om insatser skulle förslaget dras tillbaka och hänvisar nu till att parterna har lämnat in avsiktsförklaringar om att minska sjuktalen.

Det var rätt att regeringen backade. Förslaget har fått hård kritik av företagare och opposition. Det kunde leda till att företag blev försiktigare med att anställa personer som tidigare har varit sjuka.

Sambandet mellan företag och långa sjukskrivningar är inte entydigt. Dessutom är de offentliga arbetsgivarna sämst, där är problemen med sjukfrånvaro störst.

Däremot var det fel att alls lägga fram förslaget. Centern och Liberalerna har fått kritik för att hota med lagstiftning om det inte blir sänkta ingångslöner. Här gör regeringen samma sak: Om parterna inte enas blir det lagstiftning. Ett brott mot modellen att parterna förhandlar på egen hand utan statliga pekpinnar.

Det fanns dessutom en majoritet mot förslaget i riksdagen. Det skulle regeringen komma runt genom att lägga in det i budgeten, där villkoren är bättre för en minoritetsregering.

Det hade varit att tänka å reglerna. Det handlar visserligen om pengar, men också om villkoren för företagande och hur bäst minska sjukfrånvaron.

Det kan vara frestande för regeringen att smyga in allt möjligt i budgeten för att undvika nederlag i enskilda sakfrågor. Sådant undergräver dock förtroendet mellan partierna och skulle kunna leda till regeringskris. Därför bör regeringen avstå från att lyfta in kontroversiella frågor i budgeten.

Banker borde hantera pengar

 

23-led-mynt

Nya mynt.   Sverige får nya mynt, då blir de gamla ogiltiga efter ett tag.

Foto: TT

Så är det dags igen. Problem med kontanthanteringen, den här gången med mynt. Snart kommer de nya mynten, men trots att de gamla inte blir ogiltiga förrän hösten 2017 börjar människor redan att betala med mynt för att vara tidigt ute.

Eftersom många banker inte tar emot kontanter betalar kunderna i butiker, som i sin tur kan få problem med mycket mynt i kassan. Svensk Handel diskuterar nu att komma överens om en gemensam maxsumma som går att betala med mynt.

Vi råkade ut för det här  för ett par år sedan. Barnens sparbössor tömdes och skulle växlas in. Det gick bara mot en ganska hög avgift i en insättningskontor banken hänvisade till.

Så vi använde mynten till att betala för en cykelreparation. Bussigt av butiken, men de borde inte behöva ta det ansvaret. Vi har banker för att spara, låna och på andra sätt använda pengar. Då borde de också ta emot kontanter.

Vänsterpartiet retas inför budgeten

22-led-körkort

Det var då. I valrörelsen 2014 krävde Stefan Löfven och dåvarande SSU-ordföranden Gabriel Wikström möjlighet till CSN-lån för körkort.

Foto: TT

Vänsterpartiet föreslår inför budgetförhandlingarna att det ska gå att ta CSN-lån för att ta körkort.

Färre tar också körkort, men i många yrken är det ett krav att kunna köra bil. Och i stora delar av landet är det svårt att leva utan tillgång till bil.

Det har blivit dyrare att ta körkort, inte minst sedan det blev moms på körlektioner efter EU-inträdet. Samhället har inte direkt underlättat att ta körkort, snarare tvärtom genom högre kostnader och hårdare krav.

Allmänt finns också en målsättning om att av miljö- och stadsbyggnadsskäl minska bilanvändandet. Det vore i sak bättre att försöka sänka skatterna och på andra sätt minska kostnaderna för att ta körkort.

Varför föreslår då Vänsterpartiet, som brukar kritisera Miljöpartiet för att svika i gröna frågor, att det ska bli billigare att ta körkort?

Tja, kravet är i varje fall riktigt pinsamt för Socialdemokraterna. För Stefan Löfven och SSU drev just det här kravet i valrörelsen 2014. SSU leddes då att nuvarande sjukvårdsministern Gabriel Wikström. Går det då att säga nej, men om det blir ja kommer Vänsterpartiet att ta åt sig äran.

Åter ett skäl för att regeringen borde kunna lägga fram sin budget utan att ha försäkrat sig om Vänsterpartiets aktiva stöd

Vänsterspartiets ränder sitter i

 

18-vänsterpartiet

Kamrat Lenin. Så sent som 2010 fanns en flagga med Lenin och hammaren och skäran i Vänsterpartiets förstamajtåg i Stockholm.

Foto:TT

Vänsterpartiets ledning överväger tydligen på fullt allvar att utesluta riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh. I ett inlägg i Aftonbladet protesterar flera kända partiveteraner, bland annat tidigare partisekreteraren Kenneth Kvist och tidigare EU-parlamentarikern Marianne Eriksson.

Hon har fått intern kritik för att ha lyft fram hur kvinnors rörelsefrihet på olika sätt kan begränsas i förorter. Det har ansetts vara fel att ta upp hederskultur och islamistiska moralpoliser  och att därigenom peka ut särskilda grupper. Men precis som när det gäller polisens närvaro i problemområden är det skötsamma människor som vill leva som andra i Sverige som drabbas om problemen förtigs och myndigheter drar sig tillbaka.

Kakabaveh begick ett allvarligt misstag, hon la av misstag ut en fejkad högerextremistisk film på Facebook. Den togs bort och hon har bett om ursäkt.

Ändå hotas hon tydligen av uteslutning efter krav från bland annat Somaliska riksförbundet och ett V-distrikt.

Vänsterpartiets biståndsstiftelse har fått kritik för att slussa pengar till stöd till Demokratiska folkfronten för Palestinas befrielse och kommunister i Colombia och för att därmed ta för lätt på demokrati och krav på icke-våld.

Olle Wästberg har i den liberala tidningen NU en tankeväckande artikel om hur partiernas historia lever kvar även efter att de formellt har bytt åsikt och sagt sig vädra ut ett ofördelaktigt förflutet. Huvudexemplen i Wästbergs artikel är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Vänsterpartiet har fortsatt att stödja kommunistiska partier utomlands. Partiets historia kantas av fraktionsstrider och uteslutningar och utbrytningar av ideologiska skäl.

Bråket kring Kakabaveh antyder att det är dags för en ny rond. Historiens skugga tycks vara lång.

Pinsamt för Sverige med UD:s dåliga finska

18-soini-wallström

Reskamrater  Utrikesministrarna Timo Soini (Sannf) och Margot Wallström (S) ska resa mer tillsammans. Men svenska UD behöver plugga finska.

Foto: TT

Sverige och Finland har står enligt enligt UD närmare varandra än någon gång sedan Finland blev självständigt. De till synes omaka utrikesministrarna Margot Wallström (S) och Timo Soini (Sannfinländarna) ska resa mer tillsammans.

Sedan blir det pinsamt för Sverige. Som en del i det närmare samarbetet ska en tjänsteman placeras i det andra landets UD. Inga problem för tvåspråkiga Finland.

Svenska UD behöver däremot hitta någon som är tillräckligt bra på finska.

Finskan är vårt största nationella minoritetsspråk. Länderna har en lång gemensam historia och människor har hela tiden flyttat fram och tillbaka över Östersjön.

Då är det illa och förvånande att UD behöver leta för att hitta en tjänsteman som är tillräckligt bra på finska för att kunna arbeta bra på finska UD. Dessutom kan det i onödan ge argument åt kritiker av svenskans ställning i Finland.