Nya tider, nytt Miljöparti

Biståndsminister Isabella Löwin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (MP) skriver på DN.debatt att minskade kostnader för asylmottagning har givit utrymme för att höja biståndet.

Tidigare fick regeringen kritik för att den tog från biståndet för att betala för flyktingmottagandet. Det handlade om runt 20 procent av anslaget, tillåtet enligt internationella regler men en hög andel jämfört med andra länder.

När sådana överföringar skedde under Alliansregeringen var Miljöpartiet en tydlig kritiker.

Nu är budskapet: Genom att det kommer färre flyktingar blir det mer pengar till bistånd. Så nog har Miljöpartiets budskap förändrats av att sitta i regering.  Först behöva försvara att biståndspengar tas till flyktingmottagning och sedan lyfta fram att nu blir det mer bistånd för att mycket färre asylsökande kommer.

Medan Vänsterpartiet nog tackar sin lyckliga stjärna att partiet inte fick vara med i regeringen

Publicerat av

42 reaktioner till “Nya tider, nytt Miljöparti”

  1. Fortfarande återstår frågan hur den förda migrationspolitiken ska finansieras och hur integrationen ska lösas.

  2. POLU har givetvis rätt och problemen är bara i sin linda. Vad säger Richard Appelbom? Vad jag förstått är han för en generös invandringspolitik, då kanske han även har några lösningar.

    1. Oavsett vad frågan handlar om kommer du ständigt tillbaka till invandring. Vi har diskuterat det flera gånger och jag har redovisat min åsikt. När miljoner människor är på flykt finns ett medmänskligt ansvar för att de ska finnas länder som tar emot dem. Invandring medför i mottagarlandet problem, men också möjligheter. Utbildning och inträde på arbetsmarknaden är de viktigaste nycklarna till att göra invandring till en möjlighet.Jag har accepterat att det var nödvändigt med begränsningar förra hösten.

      1. Fast nu handlar ju ditt inlägg till viss del om invandringen, eller hur?

        ”Jag har accepterat att det var nödvändigt med begränsningar förra hösten”

        När jag och många andra påpekade samma sak för många år sedan var vi rasister. Trovärdigheten hos dig och andra är inte så hög.

        Dessutom har du inga konkreta lösningar, vilket du inte är ensam om. Därför har vi de problem vi har och de kommer att bli större.

        1. Jag har också redovisat mina åsikter, där finns problem, men läget är inte heller så illa som pessimisterna framställer.
          Se den senaste rapporten från Konjunkturinstitutet.
          http://konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2016-08-31-finanspolitiken-behover-stramas-at.html

          Det finns problem i ekonomin, vilket jag skrev om i dagens ledare, men Sverige har jämfört med andra länder en hyfsat tillväxt, låg statsskuld och fallande arbetslöshet, också bland utrikes födda.

          1. Hur ska vi ska göra för att komma tillrätta med gängkrigen, utanförskapsområden, skolkrisen mm som till stora delar är orsakad av vår invandringspolitik. Kan man inte se sambandet är det tragiskt. Uppdrag Granskning gav SD rätt på ytterligare en punkt gällande ”barnen” som flytt hit. Snart har journalister och politiker fått backa på varje punkt, ändå fortsätter tjatet om rasism/främlingsfientlighet.

          2. @Richard Appelbom: Det finns en del som bör nämnas i samband med det du tar upp. Tillväxten drivs till relativt stor del av flyktingindustrin. Det är alltså en tillväxt som också skapar stora kostnader. Det är svårt att spara då. Statsskulden har också ökat ganska snabbt:
            https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Sveriges-statsskuld-oversikt/Historik-i-diagram/

            En rimlig tolkning av detta är att Sverige lånar för att täcka de initiala kostnaderna för flyktingmottagningen som driver upp BNP. Sverige skuldsätter sig för att ta emot människor som sannolikt kommer att skapa stora kostnader för samhället i framtiden. Det här blir onekligen något för framtida forskare att gräva i. Här finns en artikel från förra året som visar att Sveriges ekonomi inte är så bra som BNP-siffrorna ger sken av:
            http://www.svd.se/ny-varning-skenet-bedrar-om-svensk-ekonomi

            Arbetslösheten är mycket hög bland utrikes födda och ökar bland personer födda utanför Europa enligt Arbetsförmedlingens statistik. I juli var den relativa arbetslösheten 4,2 % bland inrikes födda och 21,2 % bland utrikes födda:
            http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.739d256c155fda292059fada/1470827185854/Faktaunderlag_m%C3%A5nads_PM_juli_2016.pdf

          3. Vad jag kan är den stora ökningen av statsskulden enligt diagrammet under krisåren på 1990-talet. Eftersom BNP samtidigt ökar är tycker jag inte att diagrammet är alarmerande. Men visst är det viktigt att hålla koll på statsskulden.
            Det stämmer att BNP per capita är en bättre utgångspunkt än ren tillväxt. Jag har heller aldrig påstått att Sverige har haft en lysande utveckling, men efter krisåren har svensk ekonomi klarat sig bra. Hur väl det går i ”BNP/capita ligan” beror också på vilket utgångsår som väljs för jämförelsen.

          4. @Richard Appelbom: När det gäller statsskulden så är det pensionärerna som betalat den minskning som gjordes mellan 1999 och 2001. Då överfördes 260 miljarder från AP-fonderna till statskassan. Sveriges Pensionärers Riksförbund har krävt att pengarna ska återbetalas:
            ”Återbetala pengarna till AP-fonden!”
            http://www.sprf.se/nyheter-175.html

            Sedan 2012 har statsskulden åter ökat och en hel del är kopplat till migrationspolitiken. Kostnaderna för migrationen har ökat lavinartat sedan 2012.

            I december 2015 tillkännagav finansminister Magdalena Andersson att upplåningen för flyktingmottagandet kommer att öka:
            ”Regeringen överger krona för krona-principen”
            http://www.svd.se/regeringen-overger-krona-for-krona-principen-1o1z

            Flyktingmottagandet kommer under flera år att kräva stora resurser liksom olika typer av arbetsmarknadsåtgärder. De direkta kostnaderna för den initiala flyktingmottagningen är också enorma.

            I regeringens vårbudget från april i år uppgick de direkta, kortsiktiga kostnaderna för migrationen till 80 miljarder. För hälsovård, sjukvård och social omsorg är kostnaderna 65 miljarder. Det satsas alltså 15 miljarder mer på migrationen.

            Nationalekonomen Tino Sanandaji visar en sammanställning av migrationskostnaderna från vårbudgeten här:
            http://www.tino.us/2016/04/ny-prognos-for-asylkostnader/

            Följande rapport från Svenskt Näringsliv talar om att ”vi når inte upp till en normal produktivitet” och ”omfattande omfördelning kommer att ske och då drabbas även den befintliga befolkningen”:
            2015-11-12 ”Svag utveckling av BNP per capita”
            http://www.svensktnaringsliv.se/Bilder_och_dokument/svag-utveckling-av-bnp-per-capita_bakgrundpdf_632869.html/BINARY/Svag%20utveckling%20av%20BNP%20per%20capita_bakgrund.pdf

            Citat: ”BNP per capita-tillväxten utvecklas svagt, klart under det historiska snittet och vi når inte upp till en normal produktivitet. […] Allt talar därför för att en omfattande omfördelning kommer att ske och då drabbas även den befintliga befolkningen av en svag BNP per capita-utveckling. […] Sammantaget råder en förhöjd risknivå både för betydande skattehöjningar och försämrade statsfinanser.”

            Alltså: Sammantaget råder en förhöjd risknivå både för betydande skattehöjningar och försämrade statsfinanser.

            Hur det här ska kunna lösas utan betydande försämringar i välfärden och utan betydande skattehöjningar övergår mitt förstånd. Och ingen tycks ha några svar.

          5. Utgångspunkten för statsskuldens beräkning är Maastrichtkriteriet, som ingår i den nya uppgörfelsen om överskottsmål och statsskuld:
            Dagens finanspolitiska ramverk växte fram som en följd av det
            svåra statsfinansiella läget i början av 1990-talet. De tidigare
            allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken ersattes med
            tydliga mål för budgetpolitiken. Inledningsvis var syftet att
            stabilisera statsskuldens utveckling, genom årliga sparmål. När
            detta uppnåtts infördes ett mål för den offentliga sektorns
            finansiella sparande över konjunkturcykeln. Nuvarande överskottsmål,
            idag formulerat som ett offentligt finansiellt sparande motsvarande
            1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel,
            har gällt sedan år 2000. Den offentliga sektorns nettoskuld på ca 30
            procent av BNP i slutet av 1990-talet har övergått i en finansiell
            nettoförmögenhet på närmare 20 procent av BNP 2015.
            Överskottsmålets grundläggande motiv om hållbarhet och
            stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme är i grunden kopplade till
            skuld- och förmögenhetsnivåer, snarare än till det finansiella
            sparandet ett givet ögonblick. Inte minst är den offentliga
            bruttoskuldens nivå en nyckelfaktor för att bedöma
            säkerhetsmarginalerna. Även om överskottsmålet är mer lämpat
            som operativt mål och styråra i budgetprocessen, spelar nivåerna på
            skulden och den finansiella förmögenheten en central roll i valet av
            lämplig nivå på överskottsmålet.
            Som EU-medlem är Sverige bundet av EU:s skuldkriterium som
            säger att Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP.
            För att ytterligare förstärka ramverket och lyfta fram skuldens
            grundläggande betydelse för finanspolitisk hållbarhet införs ett
            skuldankare, formulerat som en önskvärd nivå för Maastrichtskulden
            på medellång sikt. Skuldankarets nivå sätts till 35 procent
            av BNP. Den ger en mycket god marginal till EU:s skuldgräns och
            de kritiska gränser för skulden som identifierats i aktuella
            internationella studier. Det är också en lägre skuldnivå än i många
            andra länder med högsta kreditvärdighet. Med detta skuldankare
            tydliggörs att skuldnivån bör fortsätta att falla trendmässigt på
            medellång sikt.
            Utvecklingen av Maastrichskulden enligt KI:s beräkningar:

            2014
            2015
            2016
            2017
            2018
            2019
            2020

            Maastrichtskuld (1, 8)
            44,8
            43,4
            41,7
            40,2
            39,1
            37,7
            36,4

            Statsskulden enligt EU:s beräkningar, där Sverige ligger mycket bättre till än många andra länder faller enligt KI från 2014 till 2019.

            http://konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2016-08-31-finanspolitiken-behover-stramas-at.html

          6. @Richard Appelbom: Det stämmer att Sverige har en förhållandevis låg statsskuld jämfört med många andra länder. Den offentliga sektorns bruttoskuld (som används i Maastrichtkriterierna) framgår i ett internationellt perspektiv här:
            http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentlig-bruttoskuld—internationell-jamforelse/

            Om det är bra eller dåligt med en statsskuld beror på vad pengarna används till. Man behöver se siffrorna i ett helhetsperspektiv. Det knepiga nu är att staten lånar pengar för att finansiera en enormt dyr asylinvandring. Vidare har Sverige redan haft årtionden av misslyckad integration. Samhällets sammantagna kostnader för flyktingarna är därför mycket högre än de initiala kostnaderna för själva mottagandet.

            Försörjningsbörda är ett mått som beskriver hur många personer som varje arbetande person försörjer. Måttet beräknas genom att dividera befolkningsmängden med antalet personer som arbetar. Ju fler som arbetar desto lägre försörjningsbörda.

            När människor i Sverige inte kommer i arbete ökar försörjningsbördan. Fler personer måste dela på kakan. Nu lånar alltså Sverige pengar för att köpa en ökad försörjningsbörda. Sverige importerar arbetslöshet med allt vad det innebär. Hur ska alla nyanlända rimligen kunna komma i arbete när integrationen redan misslyckats i årtionden?

            Det som händer i Sverige nu är en helt ny situation. De traditionella nationalekonomiska tillväxtmåtten är inte anpassade för denna situation. Flyktingmottagandet ökar statsskulden men driver också upp BNP. Det gör att Maastrichtskulden (offentliga sektorns bruttoskuld som andel av BNP) kan hållas konstant eller minska samtidigt som det är negativt för välfärden eftersom försörjningsbördan ökar.

            Vidare, överskottsmålet är förmodligen en bra tanke men vad händer om det går ut över verksamheterna? Vad händer om en budget inte är realistisk eller underfinansierad? Det blir välfärden som drabbas. Vi ser alltmer dysfunktionella offentliga verksamheter.

            Äldreomsorgen i Västerås är ett nu aktuellt exempel. En revisionsrapport från i våras visar att äldrenämndens budget är orealistisk, underfinansierad och att kostnaderna i Västerås är lägre än rikssnittet? Ändå ska det göras ytterligare besparingar:
            2016-08-30 ”Ytterligare sparkrav inom hemtjänsten”
            http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.4224539-ytterligare-sparkrav-inom-hemtjansten

            Vad äldrenämnden nu försöker göra är att minska kostnader för att passa en orealistisk och underfinansierad budget. Äldrenämnden struntar i verkligheten och försöker slå ner fyrkantiga klossar i runda hål.

            Ett gammalt talesätt är att ett samhälles grad av civilisation avgörs av hur de svagaste och mest utsatta behandlas. I Sverige kan vi se hur samhällsfunktionerna krackelerar, klyftorna ökar, vård och omsorg bryter mot lagen, mänskliga rättigheter åsidosätts och så vidare. Det är en skrämmande utveckling som drabbar såväl invandrare som infödda. De som är svagast och mest utsatta drabbas värst.

            Det är denna verklighet som behöver belysas och diskuteras – inte bara ekonomiska nyckeltal som inte längre är meningsfulla mått på tillväxt. Professor Mats Hammarstedt uttrycker det väl här:
            ”Faktafel hjälper inga flyktingar”
            http://www.smp.se/ledare/faktafel-hjalper-inga-flyktingar/

            Citat: ”En onyanserad debatt baserad på förenklingar och felaktigheter förbättrar knappast situationen. Debatten bör handla om hur integrationen av flyktingar ska förbättras. Den bör baseras på fakta och fokusera på vilka åtgärder och reformer som är nödvändiga för att detta ska bli möjligt. Det är bara då en framtida integration kan bli lyckosam.”

            Det behöver också upprepas att bristen på säkra vägar för de som flyr fortfarande saknas efter flera år. Det är grymt och cyniskt att på falska grunder locka hit människor på livsfarliga vägar som göder flyktingsmugglare och gör Medelhavet till en massgrav. Förra året drunknade eller försvann nästan 4000 människor i Medelhavet. I år är det redan över 3000:
            http://data.unhcr.org/mediterranean/regional.php

      2. Ja varför kommer vi ständigt tillbaka till invandringen…
        Kan det bero på alla bekymmer det har medfört?
        Kan det bero på att landets statskassa åderlåts?

        De är på flykt och vi ska vara medmänskliga.

        Hur många av de som har kommit till Sverige är riktiga flyktingar?
        Hur många flera kunde vi hjälp på i närområden för samma
        pengar?
        Hur många av ”barnen” är riktiga barn?

        Ja listan kan bli hur lång som helst!

        Sen det ständiga återkommande hur välutbildade de är och
        hur mycket arbetskraft som kommer till Sverige.
        Inte många som kan räknas som högutbildade, väldigt få rent %
        Mera arbetskraft?
        Ja med tanke på den utbildning de har och hur villiga de är att
        jobba finns det inte många jobb som passar.
        Ja om vi nu inte ska anställa tusentals som ska plocka i
        matvaror i kassen i våra matvarubutiker.
        Ungefär den nivån de flesta ligger på rent utbildningsmässigt.

        Skapas flera jobb?

        Jo behövs flera socialsekreterare, poliser och en mängd nya
        fängelser och vakter för att ta hand om all ny ”arbetskraft”.
        Dessutom behövs vården stärkas upp för att ta hand om alla ”sjuka” som behöver vård.

        Har jag en skrämmande människosyn?

        Nej jag skriver bara som det är och som de flesta som har en normal verklighetsuppfattning har sett för länge sen.

        Tyvärr verkar dock en hel del sakna den biten.

        1. Kan bara konstatera att det på många områden i det dagliga livet finns gott om människor med utländsk bakgrund som arbetar och bidrar till välsåndet. Det är också en bild värd att förmedla

          1. Fast det hjälper inte, invandringen dränerar statskassan år efter år. Vilka områden vill DU ska stå tillbaka? Att styra ett land handlar om att prioritera, oavsett hur godhjärtad du är. Berätta nu vilka grupper som ska få det sämre när en allt store del av resurserna måste läggas på invandringsrelaterade områden.

          2. Min poäng var att det också finns fördelar med invandring. Det är lätt att se runt omkring oss Några exempel: Chefer på VLT har eller har haft utländska bakgrund, min mamma har flera vårdare som kommer från andra länder, min tidigare husläkare var från Etiopien, riksdagsledamoten Roger Haddad är från Libanon, landshövdingen från Iran och så vidare och så vidare.
            Men jag accepterar att antalet asylsökande blev så högt förra året att det krävdes begränsningar. Så har det också varit tidigare, efter en stort antal som på 90-talet var vi oroliga för hur det skulle gå. Men över tiden har invadnirngen åter minskat och många av de som kom under åren med kraftig invandring har kommit in i samhället.
            Jag fruktar att den demografiska förändringen, det vill säga fler äldre, gör att det krävs lite högre skatter och lite mer avgifter inom välfärden.
            Här finns ett frågetecken. Misslyckas integrationen har du rätt i att det blir problem med både fler äldre och många som inte kommer i arbete.
            Men om fler får jobb betyder det att den demografiska utmaningen blir mindre genom att andelen äldre i befolkningen blir lägre och fler är med och arbetar och betalar skatt.

          3. Ja att jämföra 90-talets arbetskraftsinvandring med de ”flyktingar” och ekonomiska migranter som har vält in i landet är som att spotta på dem så då kom.

            Jag känner massor av invandrare som blir riktigt förbannade när de jämförs med de som nu kommer och kommit de senaste åren. Många har sett vad som skedde i deras tidigare hemländer och ser nu att samma förfall och medeltida värderingar sprids i deras nya land.

            Ny arbetskraft?
            Tyvärr är den stora massan av de som har kommit lågutbildade och en del av dessa ligger på en nivå som vi har i svensk förskoleklass. Ja dessa ska bygga upp Sverige!

            Ja alla dessa ensamkommande ”barn” kanske kan bygga upp landet. Dock blir det problem när då de ska ut i arbetslivet då deras ålder ligger upp emot 25 år äldre än vad de uppgav när de kom till Sverige.

            Gäller det alla?

            Nej men som jag skrivit tidigare har våra nordiska grannländer angivit att 3/4 av ”barnen” är ej barn.
            Dessa barn som kostar lika mycket som svenska rättsväsendet, det vill säga polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.

            Nej det ser inte bra ut för Sverige och jag anser att de som stod bakom allt detta och har försvarat detta SKA också betala för det. Med andra ord Richard, Stefan, Lars och många flera vid mitt media ni kan glömma pensionen.

          4. Jag skrev om 90-talets stora flyktinginvandring under krigen i det forna Jugoslavien, inte om arbetskraftsinvandring. Farlig princip att personer som har haft vissa åsikter ska förlora pensioner och rättigheter. Vanligt i diktaturer, men tänk om den vändes mot dig och dina åsikter av makthavarna.

        2. @Richard Appelbom: Jag tror inte att någon som har kommenterat på VLTs forum någonsin har ifrågasatt invandrarnas betydelse för svensk arbetsmarknad. I varje fall inte vad jag har sett. Sverige behöver arbetskraftsinvandring – det är ingen som har ifrågasatt det.

          Problemet som behöver diskuteras är alla de asylinvandrare som INTE kommer i sysselsättning. Media behöver hålla isär de olika typer av invandring som finns. Det handlar om helt OLIKA förutsättningar och omständigheter.

          Här kan man studera den historiska utvecklingen av sysselsättningsgraden bland utrikes födda:
          http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Integration/Sysselsattningsgrad-efter-vistelsetid/

          Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än bland inrikes födda. Lägst är den bland lågutbildade och personer som nyligen kommit till Sverige. Detta är ett konkret problem som behöver lösas snabbt. Här ligger nämligen källan till många av de problem som vi ser idag – utanförskapet för väldigt många människor som sökt sig till Sverige i hopp om ett bättre liv. Det är orimligt att skylla på dessa människor – skulden ligger hos de som lockat hit dem på falska förespeglingar. Nu behöver dessa aktörer börja ta sitt ansvar för sitt agerande. Hur ska problemen lösas?

  3. Jag har tröttnat på att vara anonym. @Richard Appelbom: Det Alexander skriver stämmer och jag tycker att det är viktigt att resonera kring detta. Asylinvandringen påverkar hela samhället på ett sätt som inte tydligt framkommer i medierna. Det har också länge varit ”förbjudet” att prata om det, även om det blivit bättre efter regeringens kovändning förra hösten. Det finns en bra ledare i VLT här:
    ”Ledare: Kan man be svenska folket om ursäkt?”
    http://vlt.se/asikt/ledare/1.4096750-ledare-kan-man-be-svenska-folket-om-ursakt-

    Citat: ”Det är viktigt att ha i åtanke hur de senaste årens migrationspolitik kommer att få djupgående konsekvenser under lång tid framöver. Frågan om hur vi hamnade här får inte glömmas bort.”

    Konsekvenserna kommer att bli djupgående och vi har bara sett början än. Men hur kunde vi då hamna här. Ja, Richard Appelbom har skrivit en bra ledare här:
    ”Ledare: Åsiktskorridor ger oss Landet extremt”
    http://vlt.se/asikt/ledare/1.4220821-ledare-asiktskorridor-ger-oss-landet-extremt

    Något förenklat kan man säga att flyktingkrisen orsakades av en åsiktskorridor som åter gjorde Sverige extremt, tycker jag. Nu gäller det att ”gilla läget” och försöka göra det bästa av det. Det absolut sämsta måste då rimligen vara att skapa en ny politiskt korrekt åsiktskorridor. Problemen har INTE upphört bara för att flyktingströmmen har minskat. Sverige har fortfarande tagit hit långt fler människor är vad Sverige klarar av att ta hand om.

    Hur mycket detta kommer att kosta framöver kan ingen bedöma. Jag föreslår att den som vill veta mer tittar på SVT Forum: ”Vart är Sverige på väg” med Lotta Gröning där Jan Tullberg och Tino Sanandaji håller föredrag:
    http://www.svtplay.se/video/6278625/svt-forum/svt-forum-11-02-09-00

    Var och en kan dra sina egna slutsatser av det som sägs och visas där.

  4. Den andra september 2016 erkänner Rickard att det finns en LITEN risk att den misslyckade integrationen innebär att välfärden kan ta stryk. Med andra ord uttrycker han sådant som gjort att jag i många år kallats rasist. De tiotusentals lågutbildade med andra värderingar är alltså inte någon garanti för Sveriges framgång,

  5. Richard

    Har du någon kommentar till Uppdrag Gransknings ”avslöjande” om åldern på de ensamkommande ”barnen”? Jag och många med mig har sagt det I flera år, hade du och dina kollegor verkligen inte en aning?

    1. De som i första hand bör svara är Barnläkarföreningen och andra experter som hävdade att uppskattningarna är osäkra. Jag har aldrig skrivit något emot åldersbestämningar, och tycker som säkert de flesta att det är rimligt att så långt möjligt uppskatta åldern när den är avgörande för hur en person behandlas. Men ansåg inte att jag var tillräckligt insatt för att kunna underkänna vad sakkunniga som läkare hävdade.

      1. Du tycker alltså inte att det är märkligt att INGEN politiker eller journalist reagerat på de bilder som visar ”barn” som ser ut att vara ungefär 30 år? Det är sagolikt hur välutbildade människor med bra jobb ibland inte förmår att se det uppenbara….

        1. Det fanns frågor och debatt, så det är fel att säga att ingen politiker eller journalist reagerade. Svaret från barnläkare och andra experter var då att det var svårt att göra goda åldersbestämningar Åter gör du mig skyldig för vad alla politiker och journalister påstås ha gjort i stället för att ta upp vad jag har tyckt. Det stämmer att jag inte drivit kravet på åldersbestämningar, men jag har inte heller kritiserat dem som har tagit upp frågan.
          Dessutom måste jag påminna om att det här är ett kommentarsfält om ett inlägg om Miljöpartiet och flyktingfrågan, där jag påpekade att MP nu välkomnade att det har kommit färre asylsökande och därför fanns utrymme för ett större bistånd. Då är det vad som kommentarerna borde handla om, men det är bara ett fåtal av inläggen som har tagit upp MP och det är betydligt färre asylsökande än tidigare.
          Du och andra är välkomna att skriva artiklar om flyktingpolitik i allmänhet, men då undertecknade med namn..

          1. ”Det fanns frågor och debatt”

            Debatten bestod av att Aftonbladet,Expressen mfl tidningar och allehanda politiker kastade epitetet hatsajt på t ex Avpixlat som visade bilder på ”barn” som såg ut att vara närmare pensionen än gymnasiet. När lögnen inte längre håller vänder man kappan efter vinden. Om journalister gjort sitt jobb och ställt politikerna mot väggen hade situationen varit betydligt bättre och de brottsoffer vi såg i Uppdrag Granskning hade sluppit få sina liv förstörda. Känner du inte att din kår borde ha agerat annorlunda? Har ni någon självkritik och känner att ni varit med att skapa det vi nu ser? Eller tycker du att ni agerat opartiskt när ni beskrivit invandringen till Sverige?

          2. Åter behandlar du alla journalister som en kår. Jag tar ansvar för vad jag tycker och skriver. Har i flera ledare påpekat att Sverige har en väl smal ”åsiktskorridor”. Det har gällt migration, men också flera andra frågor över tiden.

          3. @Richard Appelbom: Utan att peka ut någon vill jag instämma i det Alexander skriver. Med facit i hand så är det ju lätt att konstatera att medierna spridit och försvarat en bild av asylinvandringen som inte var sann. Det är synnerligen anmärkningsvärt eftersom mycket var så uppenbart orimligt.

            Nu tycks dessutom en ny smal åsiktskorridor vara på väg. Nu får vi veta att flyktingströmmen minskat och att det går bra för Sverige. Nu sprids bilden att situationen är under kontroll. Ditt blogginlägg som vi nu kommenterar och de artiklar du länkar till är ett exempel. Ditt blogginlägg här är ett annat exempel:
            ”Världen är ändå bättre än vi tror”
            http://blogg.mittmedia.se/ledarbloggenvlt/2016/08/17/varlden-ar-anda-battre-vi-tror/

            Vidare, i en tidigare kommentar här 1/9 skriver du:
            ”Det finns problem i ekonomin, vilket jag skrev om i dagens ledare, men Sverige har jämfört med andra länder en hyfsat tillväxt, låg statsskuld och fallande arbetslöshet, också bland utrikes födda.”
            http://blogg.mittmedia.se/ledarbloggenvlt/2016/08/31/nya-tider-nytt-miljoparti/#comment-395

            Här finns ett sakfel: Arbetslösheten är mycket hög bland utrikes födda och ökar bland personer födda utanför Europa enligt Arbetsförmedlingens statistik. I juli var den relativa arbetslösheten 4,2 % bland inrikes födda och 21,2 % bland utrikes födda:
            http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.739d256c155fda292059fada/1470827185854/Faktaunderlag_m%C3%A5nads_PM_juli_2016.pdf

            Vidare orsakas tillväxten till en del av flyktingindustrin vilket på något sätt är som att lyfta sig själv i håret. Statsskulden är förvisso relativt låg men de svenska hushållens skulder är mycket höga och skattetrycket är mycket högt i Sverige.

            Den ledare du nämner finns här:
            http://vlt.se/asikt/ledare/1.4229517-ledare-pressad-regering

            Din ledare påtalar mycket riktigt problem MEN orsaken till problemen är otydliga. Och första stycket säger att det ser ganska bra ut. Det stämmer att en del nyckeltal ser hyfsade ut MEN betyder det att det går bra för Sverige?

            Det absolut sämsta nu måste rimligen vara en ny åsiktskorridor som utgår från tveksamma ekonomiska nyckeltal som ”bevis” på att flyktingkrisen är över i Sverige. Vi har ju bara sett början än, eller hur?

          4. Väl ”smickrande” att mina ledare skulle utgöra en ny ”åsiktskorridor”.
            Jag förnekar inte utmaningar och problem med den höga invandringen, vilket gjorde att regeringen förra hösten lade om politiken. Men jag tycker också det är viktigt att nyansera bilden och framhålla fördelar, möjligheter och att det också finns andra orsaker till att svensk ekonomi just nu har hög tillväxt.
            Så här skrev KI om sysselsättningsgrad och arbetslöshet: Du har rätt i att arbetslösheten ännu inte har fallit bland utrikes födda, men det beror på att fler får arbete och söker arbete:

            Sysselsättningsgraden, det vill säga sysselsättningen mätt som andel av befolkningen 15−74 år, har stigit med ca 2 procentenheter
            sedan slutet av 2012 och väntas öka ytterligare något framöver (se diagram 6). Sysselsättningsgraden har stigit bland
            både inrikes och utrikes födda, men mer för den senare gruppen. Trots den snabbare ökningen är dock sysselsättningsgraden fortfarande
            betydligt lägre bland utrikes födda.
            Eftersom arbetskraftsdeltagandet, det vill säga arbetskraften som andel av befolkningen 15−74 år, också har stigit har arbetslösheten
            inte fallit lika mycket som indikeras av ökningen i sysselsättningsgraden (se diagram 7). Det är främst bland utrikes
            födda som arbetskraftsdeltagandet har stigit, vilket är förklaringen till att arbetslösheten ligger kvar på nästan 16 procent i denna
            grupp. Framöver bromsar ökningen i arbetskraften in och då faller arbetslösheten ytterligare. Konjunkturinstitutet gör inte
            prognoser för sysselsättningen uppdelat på inrikes respektive utrikes födda, men ju längre högkonjunkturen består, desto
            högre är sannolikheten för att arbetslösheten faller även i grupper med lägre jobbchans så som lågutbildade och utrikes födda.
            Arbetslösheten bottnar 2018 och stiger därefter upp mot den bedömda jämviktsnivån på 6,7 procent 2020 (se diagram 8).

          5. Jag tror inte att mina ledare blir någon ”åsiktskorridor” utan uttrycker mina åsikter. Jag håller med om att det finns utmaningar och problem med de senaste årens höga invandring, vilket förklarar förra höstens politikomläggning. Men tycker också det är viktigt att nyansera debatten, peka på möjligheter och på att det finns fler orsaker till att svensk ekonomi har hög tillväxt.
            Du har rätt i att jag uttryckte mig slarvigt om arbetslösheten. Sysselsättningsgraden stiger, men eftersom fler utrikes födda söker arbete har arbetslöshetstalen inte börjat falla i den gruppen. Men KI tror att så kommer att ske:
            Sysselsättningsgraden, det vill säga sysselsättningen mätt som
            andel av befolkningen 15−74 år, har stigit med ca 2 procentenheter
            sedan slutet av 2012 och väntas öka ytterligare något
            framöver (se diagram 6). Sysselsättningsgraden har stigit bland
            både inrikes och utrikes födda, men mer för den senare gruppen.
            Trots den snabbare ökningen är dock sysselsättningsgraden fortfarande
            betydligt lägre bland utrikes födda.
            Eftersom arbetskraftsdeltagandet, det vill säga arbetskraften
            som andel av befolkningen 15−74 år, också har stigit har arbetslösheten
            inte fallit lika mycket som indikeras av ökningen i sysselsättningsgraden (se diagram 7). Det är främst bland utrikes födda som arbetskraftsdeltagandet har stigit, vilket är förklaringen till att arbetslösheten ligger kvar på nästan 16 procent i denna grupp. Framöver bromsar ökningen i arbetskraften in och då faller arbetslösheten ytterligare. Konjunkturinstitutet gör inte prognoser för sysselsättningen uppdelat på inrikes respektive utrikes födda, men ju längre högkonjunkturen består, desto högre är sannolikheten för att arbetslösheten faller även i grupper med lägre jobbchans så som lågutbildade och utrikes födda.
            Arbetslösheten bottnar 2018 och stiger därefter upp mot den
            bedömda jämviktsnivån på 6,7 procent 2020 (se diagram 8).

          6. @Richard Appelbom: Jag förstår inte riktigt vad du vill visa med ”sysselsättningsgraden”. Det du tar upp landar ju i samma sak som jag visat i min kommentar här:
            http://blogg.mittmedia.se/ledarbloggenvlt/2016/08/31/nya-tider-nytt-miljoparti/#comment-411

            Sysselsättningsgraden är mycket låg för utrikes födda även efter lång tid i Sverige. Det är här de stora problemen ligger. Vad ska hända med alla som redan finns i Sverige och alla nyanlända?

            En artikel i DN 2016-06-12 visar att i en tredjedel av landets kommuner är arbetslösheten bland utrikes födda nu över 30 procent:
            http://www.dn.se/nyheter/har-ar-kartan-som-visar-det-delade-sverige/

            Citat: ”Så här ser det alltså ut innan alla de flyktingar som kom under fjolårets stora våg har börjat kliva ut på arbetsmarknaden. De nästan 150 000 personer som väntar i Migrationsverkets mottagningssystem på besked om uppehållstillstånd syns ännu inte i statistiken. Det betyder att regeringen och kommunerna har en ännu större utmaning framför sig för att få fler utrikes födda i jobb.”

            Jag länkar till Arbetsförmedlingens senaste statistik i min kommentar här:
            http://blogg.mittmedia.se/ledarbloggenvlt/2016/08/31/nya-tider-nytt-miljoparti/#comment-398

            Arbetslösheten fortsätter att öka för utrikes födda som snart utgör hälften av de inskrivna. Vem ska lösa dessa problem? Vem ska betala? Hur ska det gå med välfärden framöver? Och så vidare. Det är dessa frågor som behöver diskuteras – det hjälper inte att bara visa diagram med utvalda nyckeltal. Här har medierna en viktig uppgift i att kräva svar från våra ansvariga politiker.

      2. Jag vill kommentera följande som Richard Appelbom skriver eftersom jag tycker att det blottlägger kärnan i många problem som vi har i Sverige:
        ”[…] Men ansåg inte att jag var tillräckligt insatt för att kunna underkänna vad sakkunniga som läkare hävdade.”

        Här blottläggs kärnan tycker jag: Vi MÅSTE kunna lita på sakkunniga. När de som förmodas vara sakkunniga inte är det blir allt fel. När osaklighet och politisk korrekthet värderas högre än verklighet, vetenskap och fakta blir allt fel.

        Det här är någonting som gradvis har gått upp för mig i mina kontakter med vård och omsorg som anhörig i Västerås. Min värld och mina tidigare erfarenheter finns inom industri och IT. Jag har arbetat och verkat i många olika länder och i många olika kulturer. Den kulturchock som drabbade mig när jag först kom i kontakt med vård och omsorg 2012 heter duga. Jag hade aldrig tidigare upplevt så irrationella, ovetenskapliga och faktaresistenta aktörer som de verksamhetsledningar och politiker jag kom i kontakt med.

        Författaren Dan Josefsson som skrivit om Thomas Quick- skandalen uttrycker att hela katastrofen skapades av ”pseudovetenskap, sekterism och tro”. Jag tycker att det är väldigt bra sammanfattat och det stämmer precis med det som jag personligen upplevt i Västerås och också sett i flyktingkrisen. Min personliga förklaringsmodell:
        Pseudovetenskap: Man ersätter verklighet, vetenskap och fakta med en egen bild som passar för syftet.
        Sekterism: Man håller ihop och motverkar oliktänkande med välkända härskartekniker och argumentationsfel.
        Tro: Utomstående tror att allt går rätt till.

        Det här är INTE lätt att genomskåda för alla de som behöver tro på det som framförs av etablissemanget. Därför är det så viktigt med opartiska och kritiskt granskande medier.

  6. För att illustrera vad jag menar, ingen skulle tro på Danny DeVito om han påstod att han var 2 meter lång. Däremot har allehanda politiker poserat på bilder med ”barn” som vem som helst kan se är ca 30 år gamla. Och aldrig några kritiska frågor från media….

    1. Ge några konkreta exempel på politiker som har poserat med ”barn” som vem helst kan se är 30 år gamla

        1. Det är inte meningen att gå i försvarsposition. Jag har fått frågor om varför jag själv inte har tagit upp frågan tidigare och svarat på det. Men frågan har varit uppe till debatt tidigare, dock utan att få samma genomslag som nu. Men så är det ofta med frågor, det blir lite av en ”ketchupeffekt”.

          1. @Richard Appelbom: Jag förstår det du skriver men tyvärr är det ingen ”ketchupeffekt”. Det handlar i grunden om åsiktsförtryck och faktaresistens. Det påverkar hela vårt samhälle. Denna kommentar är långt ner i en tråd i en tämligen undangömd blogg hos Mittmedia. Jag nöjer mig därför med att påtala detta.

        2. Jag tycker inte att jag har gått i svarsposition, utan redovisat varför jag inte har drivit frågan om åldersbestämningar tidigare. Men frågan har varit upp till debatt så den har inte ”tystats ned”.

        3. Jag tycker inte att jag går i svarsposition utan har redovisat varför jag inte tidigare har drivit frågan om åldersbestämning. Men frågan har varit under debatt tidigare

  7. Som Richard Appelbom påpekar så handlar inlägget om att MP välkomnar att det har kommit färre asylsökande och att det därför finns utrymme för ett större bistånd. Jag vill därför återkoppla till min kommentar överst i kommentarsfältet. Fortfarande återstår frågan hur den förda migrationspolitiken ska finansieras och hur integrationen ska lösas.

    Jag ser en stor fara i att titta så kortsiktigt som våra politiker tycks göra. Som jag visat i tidigare kommentarer till inlägget så är kostnaderna för den initiala mottagningen bara en del av kostnaderna. I framtiden väntar omfattande kostnader för bland annat socialbidrag, bostadsbidrag och andra transfereringar samt offentlig konsumtion.

    Sverige har över tjugo års misslyckad integration i bagaget. Man kan på mycket goda grunder anta att vi kommer att få en ökad försörjningsbörda under lång tid framåt i Sverige. Vem ska betala för allt detta? Det är vad MP och övriga borde förklara för medborgarna.

    I den debattartikel i DN som Richard Appelbom länkar till konstaterar biståndsminister Isabella Löwin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S) att över 65 miljoner människor i världen är på flykt. Det var en liten ström från denna mängd som sökte sig till Sverige när våra hjärtan skulle öppnas och alla skulle välkomnas. Efter regeringens kovändning har flödet till Sverige minskat men problemen finns kvar, både i Sverige och världen. Antalet asylsökande till Sverige kan mycket snabbt öka igen.

    Kostnaderna för den initiala flyktingmottagningen har varit nästan ofattbara. Det är kostnader som har närmat sig tio procent av statsbudgeten. Det är kostnader som är i nivå med hela budgeten för ”Hälsovård, sjukvård och social omsorg” och som överstiger budgeten för ”Försvar och samhällets krisberedskap” för att bara ta två exempel.

    Flyktingkrisen har avslöjat stora strukturella brister i samhället. Vård och omsorg, skola, polis, äldreomsorgen, våra pensioner och så vidare krackelerar alltmer. Det beror på en mängd olika faktorer där många kokar ner i ansvarslöshet hos politiker och myndigheter. MP och övriga partier borde förklara HUR de tänker sig att hantera det här på kort och lång sikt.

  8. Rickard

    Du tycker alltså att vi haft en ärlig debatt kring åldern på de ensamkommande? I så fall tycker jag att du bevisar min tes om avståndet mellan journalister och ”vanligt folk”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *