Världen är ändå bättre än vi tror

Länkar i dag till en viktig och intressant intervju med forskaren och författaren Steven Pinker. Han gav 2011 ut boken ”The better angels of our nature, om hur världen blir allt mindre våldsam.

Med tanke på alla dåliga nyheter det senaste året med terrorism , kravaller, bilbränder och polisskjutningar med mera intervuas  Pinker om de senaste årens utveckling. Han menar att det kan vara så att utvecklingen mot mindre våld har stannat av, men att som helhet är världen fortsatt en mindre farlig plats än förr.

Betydligt färre dödas i dagens krig jämfört med tidigare, och 1970- och 80-talets terrorism i Europa var värre än 2015. 2016 har redan blivit ett år med många döda, men det är viktigt att minnas att det fanns farlig terrorism tidigare och att den besegrades. Pessimism och rädsla förvärrar i sig problemen

Det är också betydligt fler som dödas i ”vanliga” mord än i terrorattacker, men enskilda mord får mindre medialt genomslag än attacker där många dödas och skadas.

Pinker har dock en varning som är viktig i både USA och Sverige. Han pekar på att det i USA kan vara så att antalet mord är på väg upp efter att länge ha minskat.

Ett skäl kan vara att polisen efter all kritik för dödsskjutningar drar sig bort från utsatta områden för att slippa kritik för rasism och övervåld. Då tar skurkarna över, brotten blir fler och laglydiga fattiga drabbas.

Pinker menar att det vore fel att minska polisnärvaron, och att det kan leda till en ökning av brottsligheten.

Det är värt att notera också i Sverige, där polisen kan ha svårt att agera i utsatta förorter och personer där i intervjuer uttrycker misstro mot ordningsmakten. Men för de laglydiga är det bättre att polisen finns närvarande än att den håller sig borta.

Nygamla visumkrav med Trump?

16-trump

Som förr? Trump vill ställa ideologiska krav på dem som ska få visum till USA.

Foto: TT

Donald Trump har hållit ett utrikespolitiskt tal, och hållit sig till manus. Vi får se om det fortsätter, tidigare försök att fokusera budskapet har snabbt havererat med nya spektakulära och kontroversiella uttalanden. Det verkar vara svårt för Trump att lugna ned sig.

Något lugnande för Europa lät Trump den här gången mer positiv till Nato. Huvudbudskapet var att det gäller att inrikta utrikespolitiken på att besegra IS. Han höll fast vid att det bör innebära mer samarbete med Ryssland och att USA bör avstå från ”nationsbyggande”.

På den senare punkten talar utvecklingen i Irak och Libyen med flera länder (tyvärr) för Trumps ståndpunkt. Invasioner och fällandet av diktatorer får ofta oförutsedda konsekvenser, och därför finns starka skäl att vara försiktig. Dock tveksamt om den impulsive Trump i praktiken skulle kunna agera försiktigt.

Han vill införa hårdare regler för dem som ska besöka USA.  Bara de som delar USA:s värderingar ska få visum, och från vissa länder och regioner ska det bli totalt besöksförbund.

Trump nämnde själv att liknande regler gällde under kalla kriget. Då fick alla som skulle besöka USA lova att de inte var med i kommunistiska organisationer. Den som var kommunist hade mycket svårt att få visum.

Det lär inte ha hindrat någon revolution i USA, men gav USA-motståndare runt om i världen nya argument. De kunde hävda att USA minsann inte var särskilt frihetligt och demokratiskt. Trots att skillnaden mellan USA och dåtidens kommunistdiktaturer var tydlig.

Nya generella visumregler skulle sannolikt få liknande effekt. Det är viktigt att hålla kolla på enskilda personer som kan vara farliga. De bör vägras inresa.

Men att kräva en allmän lojalitetsförklaring lär bli lika verkningslöst och kontraproduktivt som de tidigare reglerna mot kommunister.

Brexit vore dåligt också om EU var med i OS

På Europaportalens hemsida finns en notis om hur många medaljer EU skulle vinna om medlemsländerna ställde upp gemensamt i OS. Det är mer av EU-entusiasters våta dröm än realism.

Det förblir EU:s stora problem. Så länge det saknas folkligt gehör för att uppträda gemensamt i internationella tävlingar går nationalkänslan före EU-känslan. (Även om Storbritannien i några lagsporter är ett undantag, men så är också den brittiska unionen hotad).

Här notisen, även om den är några dagar gammal är slutsatsen aktuell. EU som helhet skulle hävda sig väl i OS

EU helt överlägset i OS

12 aug 2016 kl 13:45

Om EU-länderna tävlat ihop i Olympiska spelen i Rio skulle de hittills ha 90 medaljer fördelat på 31 guld, 30 silver och 29 brons. Det kan jämföras med USA som fram till idag fått 38 medaljer eller Kina med 30 medaljer. Inom EU leder britterna med 16 medaljer följt av Italien 12 och Frankrike 11. Flest guld har dock Ungern med sina fem gyllene utmärkelser. ■

Även här blir dock Brexit ett stort avbräck för EU. Storbritannien har hittills lyckats klart bäst av EU-länderna, här den aktuella medaljligan.

 

Signalpolitik kan slå väl hårt mot enskilda

 15-led-avgång
Avgår. Gymnasieminister Aida Hadzialic (S)
Foto: TT
Långtgående lagar slår mot dem som ligger på gränsen.
Flera kommentarer går ut på att det var smart av 
gymnasieminister Aida Hadzialic (S) att avgå efter att ha kört bil med 
0,2 promille. Hon får sympatier, slipper fortsatt granskning och kan ganska snabbt komma tillbaka till toppolitiken.
Naturligtvis ska ingen stå över lagen, Hadzialic ska som alla andra ta sitt straff.
Jag tillhör dock dem som med tvekan ändå tycker att det var överilat att dessutom avgå.
Hade hon suttit i riksdagen hade det legat nära till hands att avgå som minister, men kunna fortsätta som parlamentariker.
Hadzialic låg enligt uppgift precis på gränsen 0,2 efter att enligt egen uppgift ha druckit två glas fyra 
timmar före bilkörningen.
Enligt sajter om 
alkoholförbränning låg hon på gränsen för att kunna köra lagligt. Danmark har en gräns på 0,5 promille, så hade hon stoppats i Köpenhamn hade polisen önskat en fortsatt trevlig kväll.
Alkotestet visar att det 
gäller att ha marginaler, och där visade Aida Hadzialic dåligt omdöme.
Sverige har med 
0,2 promille en lägre gräns än de flesta andra länderna. Den ska sända en signal om att alkohol och bilkörning inte hör ihop.
Tabeller i andra länder med högre gräns kan locka fler till att chansa och köra efter att ha druckit en hel del. Syftet med den tuffa svenska lagstiftningen är att undvika att fler kör med en hel del alkohol i kroppen.
Det är bra och därför bör våra lagar behållas. Men språkbruket riskerar att bli missvisande.
Den som för fyra timmar sedan har druckit två glas vin är inte berusad eller full i ordens vardagliga mening.
I lagens mening handlar det däremot om rattfylleri. Fram till 1990 var gränsen 0,5 promille, och det 
skildes på rattonykterhet och rattfylleri. Men för att visa brottets allvar heter det numera rattfylleri och grovt rattfylleri.
Det är en samhällstrend att använda hårda formuleringar för att visa allvaret i avståndstagandet. Andra exempel är att våldtäktsbegreppet har utvidgats i lagstiftningen, och att mycket i den allmänna debatten kallas ”hat”.
Det har dock sina risker. Det riktigt grova över-
greppen bli svårare att beskriva på ett tydligt sätt. Respekten för lagen och ordens betydelse kan minska när det står klart att fylleri i lagtext och fylla är dagligt tal är helt olika.
Långtgående lagar försvaras med att de sänder ”signaler” om vad som är acceptabelt. Men det gör också att det blir fler fall där det samlade ”straffet” framstår som väl hårt.
I signallagarnas förlovade land blir det svårare att ”låta nåd går före rätt” i enskilda fall, för då 
försvagas ”signalen”.
Hadzialics fall borde därför ge skäl för eftertanke på flera områden.
Vi bör se upp med 
schabloner om grupper. Det handlar om individer, en muslimsk minister kan också dricka alkohol.
Det finns skäl att vara mer försiktig med ordval. Långtgående signallagar kan få väl hårda konsekvenser för dem som just överskrider lagens gräns

Ungern åter i skamvrån

Ungern har fått kritik, den här gången för att vägra ta emot asylsökande enligt Dublinförordningen. Svenska regeringen protesterar med rätta . Ungerns regering vill inte heller fördela asylsökande och flyktingar mellan EU-länderna konventionen. Den ungerska nationalistiska regeringen har tidigare fått kritik för att hålla media kort och försöka påverka domstolarna.

Premiärminister Viktor Orban är sinnebilden för en politisk maktspelare och opportunist. En gång glödande liberal, nu nationalist med auktoritära tendenser. Han har också uttalat sig positivt  om Donald Trump i presidentvalet i USA.

Finns skäl att åter påminna om att Orbans regeringsparti Fidesz  är med i samma politiska grupp i EU som Moderaterna och Kristdemokraterna. Hur länge kan de partierna acceptera att vara partivänner med Fidesz?

Synd att Håkan Juholt (S) lämnar riksdagen

10-led-juholt

Slutar. Förre partiledaren Håkan Juholt (S) lämnar riksdagen.

Foto: TT

Förre partiledaren Håkan Juholt (S) lämnar nu riksdagen. Hans avgång har varit känd sedan länge.

Så brukar det vara i Sverige. Avgångna ledare och ministrar gör något annat efter en tid. Allt oftare välbetalda som lobbyister och konsulter.

Det borde vara möjligt för fler att stanna och fortsätta i riksdagen. De behöver agera taktfullt mot efterträdarna, men kan också agera mer självständigt. De har längre ingen partikarriär att vårda. Det borde vara en tillgång för politiken och öka respekten för  riskdagen.

Jag berömde tidigare Juholt för att han bröt mönstret och omvaldes för en ny period till riksdagen. Tråkigt att han inte höll ut hela perioden. Och tveksamt agerande mot väljarna, som röstade in Juholt för en hel mandatperiod.

Här är Storbritannien ett föredöme. Det finns gott om före detta ministrar, och även en och annan partiledare, vilka har stannat kvar som folkvalda. De får undvika en alltför vidlyftig profil, men kan agera med kraft i enskilda frågor och någon gång även göra comeback.

Sedan finns det andra politiker som kan sitta för länge. Men fler avgångna eller sparkade toppolitiker kunde gott fortsätta längre.

Ryskt-turkiskt möte ger onda aningar

09-rysll-turkiet

Blir vänner. Presidenterna Erdogan och Putin. Lika som bär?

Foto: TT

När Turkiet och Ryssland blev skarpa ovänner över det nedskjutna ryska planet var jag orolig för att händelseutvecklingen. Med två så prestigefyllda ledare som Presidenterna Putin  och Erdogan, kunde det gå överstyr och leda till väpnad konflikt som skulle bli svår att stoppa.

Nu är jag dock väl så oroad över att de verkar vara på väg att bli ”kompisar”, som dagens möte i S:t Petersburg visar.

Turkiet behöver de ryska turisterna och Putin slår gärna i kilar mellan västallierade. Det är även lätt att misstänka att Erdogan vill efterlikna Putin.

En mäktig president som håller opposition och media i strama tyglar, där kontroll av korruption och maktutövning saknas eller är svag. Där är Ryssland och dit verkar Turkiet vara på väg.

Som borgmästare i Istanbul på 1990-talet ska Erdogan ha liknat demokrati vid en spårvagn, ”du åker med tills du nått ditt resmål, sedan kliver du av”.

Två stora länder gränsande till EU, allt mer auktoritärt styrda, och nu blev väg att bli vänner. Stormmolnen hopas, måtte nu inte också Trump bli president.

 

Låt fler än Clinton och Trump debattera i tv

P08-USA,-tv-debatter

Söker tv-tid. Ska Libertarianernas kandidat Gary Johnson, tidigare Republikansk guvernör i New Mexico, få vara med i höstens nationella tv-debatter inför presidentvalet?

Foto: TT 

Tidningen Chicago Tribune argumenterar i en ledare för att Libertarianernas kandidat Gary Johnson ska få vara med i höstens tv-debatter mellan presidentkandidaterna. Rimligt med tanke på att båda huvudkandidaterna Clinton och (än mer) Trump är omdiskuterade och att Johnson får 6-13 procent i opinionsmätningarna. Kanske borde även De Grönas kandidat Jill Stein få vara med.

I Sverige är det numera snarare väl många tv-debatter inför val. Traditionella tv-kanaler liksom flerkanalsmediehus arrangerar egna tv-debatter och utfrågningar. Det är sedan länge en etablerad tradition att alla partier i riksdagen för det mesta ska få vara med. Det kan ge en övermättnad hos väljare och politiker, men vi slipper i alla fall infekterade debatter om vilka som ska få vara med.

Storbritannien har bara haft tv-debatter mellan partiledarna de två senaste parlamentsvalen och det är mycket debatt om former och vilka som ska vara med.

I USA finns regler om att andra än Demokraternas och Republikanernas kandidat får vara med om de finns på valsedeln i alla delstater och har fått stöd av mer 15 procent i opinionsmätningar. Som Chicago Tribune framhåller är det senare kravet lite av Moment 22. Det är svårt att slå igenom i opinionsmätningar så länge opinionsmätarna inte tar med kandidaten på lika villkor, och de låter bli med hänvisning till det låga stödet i opinionsmätningar.

Det mest rimliga vore att  Johnson och Stein får vara med i tv-debatter. I något fall kunde Johnson, som har starkare stöd i mätningarna, få vara med själv. Och i någon debatt vore det rimligt att bara ha med huvudkandidaterna, förutsatt att Clinton och Trump fortsatt har betydligt större stöd än andra kandidater.

Det har varit ett minst sagt omtumlande valår i USA. Mycket talar ändå för att det blir svårt för uppstickare att slå sig in i höstens tv-debatter. Men det vore spännande och rättvist om de fick vara med.

 

Vara god förlorare demokratins grundbult

ANC, som har styrt Sydafrika sedan apartheids fall, ser i lokalvalen ut att förlora majoriteten i några större städer till oppositionspartiet DA, som redan tidigare styr Kapstaden.

I landet som helhet har ANC fortfarande majoritet, men resultatet är ett tydligt tecken på att fler väljare kan tänka sig att rösta på andra partier. Svag ekonomi och korruptionsskandaler har med rätta försvagat ANC.

Det är nyttigt för Sydafrika med en trovärdig opposition, men gamla befrielserörelser kan ha svårt att acceptera att förlora makten.

Därför är följande mening från TT lovande:  Vi accepterar att vi har förlorat, sade parlamentsledamoten Jackson Mthembu, när skillnaden i antalet röster i regionen kommit upp i sex procentenheter.

För att demokratier ska fungera väl krävs en bred uppslutning om att respektera valutgången. För att bevara demokratin är lika viktigt att det finns goda förlorare, som att vinnaren inte utnyttjar sitt övertag för att hindra oppositionen att vinna framtida val.

Nu får britterna betala för Brexit

04-ränta

Sänkt ränta. Bank of England sänker den brittiska styrräntan.

Foto: TT

Bank of England sänker sin styrränta, som har varit oförändrad sedan krisåret 2009 till 0,25 procent. Bakgrunden är folkomröstningsbeslutet att lämna EU, som har lett till inbromsat  byggande och industriproduktion. Det senare trots att pundet har fallit, vilket borde gynna exporten.

Så visst verkar det ha ett pris att rösta för utträde. Framtiden får utvisa hur högt det blir, men tillväxtprognosen för 2017 har sänkts från 2,3 till 0,8 procent.

Noterbart är ändå att Bank of England avstår att införa negativ ränta. Britterna är också, i varje fall enligt Sky News i går, mer benägna än svenskar att använda och ta hem kontanter. Det ansågs finnas en risk att avgifter, noll- eller minusränta kunde leda till ett ganska många tog ut pengar och behöll dem hemma. En i så fall allt annat än lyckad utveckling.

Så det finns goda argument för  att vara försiktig med räntesänkningar. Ett annat skäl är att det verkar bli så svårt att åter höja räntan, de har varit ”onormalt” låga i flera länder i flera år.