”Chefsoffer” behövs i polisen

30-led-eliasson

Omstridd. Rikspolischef Dan Eliasson.

Foto: TT

Statskontoret har utvärderat polisens omorganisation. Medarbetarna och medborgarna skulle stå i fokus när polisen med brett politiskt stöd omorganiserades med större regioner och tydligare statlig styrning.

Hittills har det inte blivit så. Polisfacket är mycket kritiskt och talar om en organisation i kris.

Det riktas kritik mot att det har gått för långsamt med chefstillsättningar. En chef har dock tillsatts, rikspolischefen Dan Eliasson. Han har andra sidan fått mycket kritik för uttalanden och poliser har varit kritiska.

Som svar på kritiken om tillsättningar säger Eliasson enligt TT att ” Det är inte bara i förändringskommunikationen som vi tappade tempo med den utdragna chefsrekryteringsprocessen, det är också i hur verksamheten utvecklas och bedrivs som ett tillförordnat chefskap påverkar menligt”

Typiskt otydligt jargongspråk, som ger grund för fortsatt misstro.

I forntiden ska ledare och kungar någon gång ha offrats till gudarna när det var kris för att visa lägets allvar. Nu kunde det vara motiverat med ett mer civiliserat ”chefsoffer” genom att dem omstridde Dan Eliasson får sluta som rikspolischef.

Sätt försvaret främst

29-led-gripen

Fler behålls. Liberalerna vill behålla fler av dagens JAS-plan.

Foto: TT

Liberalernas budgetförslag innebär mer pengar till försvaret de närmaste fyra åren. Det är en logisk konsekvens av att partiet inte var med om den breda försvarsuppgörelsen.

Här bör de andra partierna vara beredda att lyssna. Säkerhetsläget har försämrats, och Donald Trump kan bli president.

Trump har gång på gång sagt att bara Natomedlemmar som satsar 2 procent av BNP eller mer kan få hjälp av USA. Sverige är varken medlem i Nato eller satsar 2 procent av BNP på försvaret, utan bara drygt en procent.

I Nato är det bara ett fåtal länder som satsar två procent eller mer på försvaret, trots att det är ett mål i försvarsalliansen. Estland tillhör dock dem, så enligt ”Trumpdoktrinen” ska landet få stöd om Ryssland attackerar. Men inte Lettland eller Litauen.

Därför finns starka skäl, även om Trump förlorar, att höja försvarsanslagen. Så sent som 1997 satsade Sverige 2 procent av BNP på försvaret, så det kan inte vara omöjligt att åter närma sig den siffran.

Ryssland i skamvrån

Det var missiler från separatistkontrollerat område i östra Ukraina som sköt ned passagerarplanet från Malaysia Airlines. Luftvärnssystemet kom från Ryssland. Det slår en internationell åklagarutredning fast.

Ryssland får hård kritik för att många civila drabbas av bombningar i Syrien.

Det anses klart att cyberattackerna mot politiker i USA kom från Ryssland.

Det är mycket nu. Ständigt nya negativa nyheter om Ryssland.

Men Donald Trump envisas med att undvika att tydligt fördöma ryska övergrepp och Vladimir Putin, senast i tv-debatten. Här hemma har en SD-tjänsteman i riksdagen (nu avstängd) visat sig gilla Putin och Ryssland. Flera partier SD har kontakt med är förstående inför Putin..

Så några fortsätter med att försvara Putin. Hotfullt att en av dem inom kort kan väljas till president i USA.

 

Utanförskapsländer håller ihop.

På DN.debatt skriver Storbritanniens och Sveriges försvarsministrar om hur länderna fördjupar försvarssamarbetet. De framhåller att när ”Storbritannien lämnar EU kommer vi att stärka våra band”.

Utmärkt tycker jag. I synnerhet med osäkerheten kring valet i USA och ett mer aggressivt Ryssland behövs Storbritannien som motvikt och lojal Natomedlem. Det kan göra läget för Sverige mindre utsatt, i synnerhet om Donald Trump blir president.

Men ändå känns utspelet som utanförskapsländernas allians. Sverige vill inte vara med i Nato och Storbritannien vill inte vara med i EU. Då finns fördelar med att de två länderna samarbetar , men bäst vore ändå att i stället vara med i de stora samarbetsorganisationerna.

Egenremiss är bra för patienterna

Det är, som framgår på vlt.se, ganska få som har utnyttjat möjligheten att gå direkt till specialistvården genom att skriva en egenremiss i stället för att få en remiss via vårdcentralen. Rätten infördes för snart ett år sedan, men fanns redan i en hel del andra landsting.

Ett skäl till att såpass få har utnyttjat möjligheten kan vara att den inte är särskilt känd. Frågan är också hur mycket vårdgivarna vill sprida information. Jag kunde inte hitta något om hur man gör för att skriva en egenremiss på landstingets hemsida, avdelning hälsa och vård. Tar dock gärna emot tips om det är något jag har missat om hur det går att klicka fram information om egenremiss.

Den stora fördelen för patienterna är att de kan få en bedömning av specialister även om vårdcentralen inte vill skriva remiss. Min dotter fick vänta väldigt länge på en remiss till hudkliniken, men det visade sig snabbt när hon väl fick komma til len specialist att hon hade fått fel diagnos på vårdcentralen.

Om vårdcentralen skriver remiss direkt blir det ett besök mindre, förutsatt att specialisten godkänner egenremissen. Det betyder mindre belastning av vården.

Nackdelar uppstår om sjukdomsproblemet hade kunnat lösas på vårdcentralen utan remiss, men i stället leder till ett onödigt besök hos en specialist. Ett annan nackdel kunde vara att det blir lättare för patienter som är bra på att uttrycka sig i skrift att få en egenremiss godkänd.

Därför är det som vid annan sjukvård viktigt att följa upp resultat och kostnader. Men som patient är jag tacksam för att den här möjligheten att gå direkt till specialister finns.

Transatlantiskt politiskt brödraskap

 

23-led-sanders

Sanders d.ä. Bernie Sanders äldre bror Larry är De grönas kandidat i fyllnadsvalet när David Cameron lämnar det brittiska parlamentet.

Foto: TT

Upptäckte spännande politisk kuriosa. David Cameron har efter att ha lämnat premiärministerposten också beslutat att lämna parlamentet.

Så den 20 oktober blir det ett fyllnadsval i valkretsen Witney. De Grönas kandidat är enligt the Guardian Larry Sanders, äldre bror till Bernie Sanders, en demokratisk socialist som lyckades bättre än experterna trodde som utmanare till Hillary Clinton om att bli Demokraternas presidentkandidat.

Witney anses vara en mycket säker konservativ valkrets, så Larry Sanders chanser bör vara obefintliga. Men lanseringen kan nog i alla fall ge mer publicitet åt De Gröna i Storbritannien. (Detta inlägg är ett exempel).

Mer allvarligt är bakgrunden. David  Cameron har varit en katastrof. Genom den riskabla folkomröstningen har han mot sin vilja gjort att Storbritannien ska lämna EU, och dessutom agerat så att den skotska nationalismen kan få vind i seglen. Cameron leder ”unionistpartiet”, men har försvagat både den europeiska och den brittiska unionen.

 

Var även Mahatma Gandhi rasist?

23-led-gandhi

Ifrågasatt. En byst i Sydafrika av Mahatma Gandhi. Alla är inte lika glada, utan kritiserar Gandhis syn på svarta.

Foto: TT

 

I Ghana ställs enligt BBC krav på att statyer av den indiske frihetsledaren och ickevåldsanhängaren Mahatma Gandhi ska rivas. Orsaken är att Gandhi under sin tid som advokat i Sydafrika skrev nedlåtande om svarta.

Samtidigt antyder namnet ANC, African National Congress,  att organisationen var påverkad av Gandhi (Indian National Congress) och indiernas kamp mot kolonialväldet. Innan ANC under 1960-talet tog upp väpnad kamp var partiet under 1940- och 50-talet starkt påverkat av Gandhis icke-våldsfilosofi.

Jag är inte tillräckligt insatt för att i grunden bedöma Mahatma Gandhis syn på Afrika och svarta eller hur den utvecklades över tiden. Däremot tycker jag kampanjen visar faran med att bedöma dåtidens föredömen efter dagens ideal och dominerande åsikter.

Även om värden i princip är eviga och gäller överallt slår det fel om dagens värdegrund ska styra synen på hur vi ser på historiska frihetshjältar som Gandhi.

 

CDU/S/Grönt styre i Tyskland?

19-led-merkel

Bakslag. Förbundskansler Angela Merkels kristdemokrater gick tillbaka i valet i Berlin.

Foto: TT 

Valet i Berlin blev en tillbakagång för både Angela Merkels kristdemokrater  (CDU) och för Socialdemokraterna (SPD). Socialdemokraterna förlorade flest procentenheter, men förblev största parti. Vinnarna var högerpopulistiska AfD och det östtyska kommunisternas efterföljare i die Linke.

Även liberala FDP gjorde ett bra val och kom tillbaka in i delstatsparlamentet genom att klara femprocentsspärren. Piratpartiet, som kom med förra gången åkte ut med besked.

En karta över Berlin visar att staden alltjänt är splittrad politiskt. I öst är AfD eller die Linke oftast störst, i väster SPD eller CDU (i centrala Berlin är dock de gröna störst, motsvarigheten till hipster på Södermalm?)

Tyskland är på en punkt som Sverige: inget parti vill regera med AfD respektive SD. Men i Tyskland har Socialdemokraterna inte heller velat bilda en vänsterkoalition med die Linke på grund av partiets rötter i Östtyskland. Dock bara på riksplanet, i delstatsparlament har det gått bra.

Därför  spekuleras nu om att det styrande Berlinkoalitionen av SPD/CDU skulle bytas mot en rödgrön regering av SPD/die Linke och De Gröna.

Det har varit liknande mönster i andra val. De två stora partierna, som regerar tillsammans på riksplanet och i en del delstater som Berlin, förlorar mark.

Det visar problemen med stora koalitioner. De kan ge stabilitet på kort och medellång sikt, men gör att en realistiskt regeringsalternativ saknas och att utrymmet för protestpartier ökar.

Tyskland har dessutom en författning som bygger på majoritetsregeringar. Därför är det svårt att se något alternativ efter nästa val än fortsatt CDU/SPD-regering, kanske dessutom kompletterat med De Gröna. Det riskerar att leda till fortsatt väljarflykt från de största partierna och kan i valet därefter leda till ett riktigt instabilt läge.

Ansvarskännande partier måste vara beredda att samarbeta i besvärliga lägen, men stora koalitioner bör undvikas. Bra för oss att det är lättare att bilda minoritetsregeringar i Sverige än i Tyskland.

Obama kan benåda Snowden efter valet

16-led-snowden

Kampanj.  Amnesty vill att Edward Snowden benådas.

Foto: TT

USA:s president har rätt att benåda brottslingar som har begått federala brott . En i sig märklig ordning, som visar att författningen har några år på nacken och att statschefen/presidenten har en del makt som påminner om forntida kungar.

I Sverige har regeringen rätt att bevilja nåd, men det är reglerat och ses som en åtgärd när speciella omständigheter råder. I USA är det däremot vanligt att ganska många brottslingar får nåd av presidenten.

Nu har Amnesty startat en kampanj för att president Obama ska benåda visselblåsaren Edward Snowden, som avslöjade en massiv övervakning av privatpersoner och nu har flytt till Ryssland. Som framgår av länken har Snowden nyligen fått hård kritik i en kongressrapport, medan Oliver Stones för Snowden positiva film visas i Sverige.

Enligt SVT blir det ingen benådning, oavsett vad president Obama innerst inne tycker. En benådning skulle kunna gynna Donald Trump i presidentvalet. Det finns dock möjligheten att vänta till efter valet. Presidenten kan benåda fram till sin sista arbetsdag, vilket president Clinton utnyttjade.

Så här finns utrymme för president Obama. Vänta till efter presidentvalet och fatta därefter beslut om benådning. Det vore att fatta rätt beslut, när nu presidenten har denna i sig märkliga befogenhet.

 

Många partier ger mer partipiska

15-led-schlyter

Partipiskan ven.  Inte bara Birgitta Ohlsson (L) utan också bland annat Carl Schlyter (MP) har fått kritik för att inte vara tillräckligt partilojal.

Foto: TT

 

Visst är det frestande att dra fram sina käpphästar i nyhetsflödet. Så jag passar på att ta upp valsystemet i bråket i Liberalerna om Birgitta Ohlsson och partipiskan.

Det är inte bara i Liberalerna som ledningen har försökt få partipiskan att vina på senare tid. Miljöpartiet har försökt tystat kritiker i riksdagsgruppen under våren. Moderaterna har fått kritik för behandlingen av riksdagsledamöter som gick mot partilinjen i frågan om IS begår folkmord. Vänsterpartiet har svårt att hantera synen på hedersvåld i riksdagsgruppen

Personkryssen borde leda till mindre partipiska och mer personlig profilering. För det är lättare för den som sticker ut, snarare än för den som lojalt följer partilinjen, att märkas och få många kryss. Liberalerna har också varit entusiastiska anhängare av mer av personval, fast ledningen verkar nu inte beredda att ta konsekvenserna när en mångkryssad person driver sin egen linje.

Var det mer partipiska förr innan personkryssen? Faktiskt inte.

När Liberalerna hette Folkpartiet och var större fanns ett ganska stort utrymme för att i omröstningar följa sitt samvete. Det gällde särskilt frågor om sådant som moral, alkohol och droger, där så kallade frisinnade och liberaler ofta röstade olika. Även i andra partier var det inte ovanligt att enskilda ledamöter någon gång bröt partilinjen.

Detta verkar bakvänt. Mer personval men också mer partipiska nu för tiden. Hur kan det komma sig?

Jag tror ett skäl är att vi har fått fler och mindre partier. Det var lättare för väljarna att skilja på dåtidens fem partier än på dagens åtta (nio om Fi räknas med).

Flera partier, som Liberalerna, ligger farligt nära spärrgränsen. Det kan öka behovet av att partiet agerar samlat och ”talar med en röst”.

I större och bredare partier, som inte riskerar att falla ur riksdagen, borde det finnas större utrymme för mot partilinjen avvikande röster. Så är det också i länder som USA och Storbritannien, där valsystemet gynnar större partier och ledamöterna har en egen personlig bas i sin valkrets.

Nu är för all del Moderaterna  och Socialdemokraterna exempel på att även större bredare partier kan låta partipiskan vina. Så för att tala ekonomspråk: Större och breda partier kan vara en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för att släppa på partipiskan.