Ska Riksbanken heja på höga lönekrav?

STOCKHOLM 20161003 Riksbankens chef Stefan Ingves visar upp de nya mynten och sedlarna under en pressträff på Riksbanken i Stockholm. Foto: Anders Wiklund / TT kod 10040
Riksbankschefen Stefan Ingves vill låta pengarna rulla.
Foto: Anders Wiklund / TT kod 10040

Facken i industrin kräver 2,8 procent i löneökningar under ett år. Teknikarbetsgivarna säger nej och tycker kostnadsläget är högt nog ändå. Arbetsgivarna i handeln vill inte ha några löneökningar alls.

Ungefär som det brukar låta. Men vad tycker Riksbanken?

Den har som huvudmål att höja inflationen, vilket har lett till en negativ styrränta och fallande krona. I en sådan modell bör höga löneökningar passa som handen i handsken. Så kommer Riksbanken att uppmuntra facken att höja lönekraven?

Då skulle det bli ännu mer av upp- och nedvända världen. Det är för sunt förnuft bakvänt att få betalt för att låna och straffas för att spara. Och centralbanker brukar inte heja på fackliga konflikter. Men med dagens penningpolitik dag vore det faktiskt logiskt om riksbankschefen Stefan Ingves gick i demonstrationer för rejäla lönelyft.

Är Ceta-strulet en föraning om vad som händer med Brexit?

Protesters march against trade deals with Canada and the U.S. in Warsaw, Poland, Saturday, Oct. 15, 2016. Hundreds of people in the Polish capital are protesting free-trade agreements the European Union is pursuing with the U.S. and Canada, TTIP and CETA, saying they will hurt Polish farmers and the environment. (AP Photo/Alik Keplicz)
Till slut ser det, trots protester, ut att bli ett handelsavtal mellan EU och Kanada. Foto:Alik Keplicz AP/TT

Nu ser det ändå ut som om EU:s handelsavtal med Kanada blir av. De belgiska parlamenten ser ut att enas.

Det slutade som en fars. Flera, i varje fall i EU-parlamentet,  tyckte att EU:s nationella parlament inte skulle ha behövt godkänna avtalet alls. Med tanke på hur känslig frågan var på väg att bli fanns ändå skäl för att förankra avtalet i parlamenten.

Men då borde det åtminstone räcka med de nationella parlamenten. Men i Belgien, denna alltmer surrealistiska statsbildning behövde även de fem regionala parlamenten,  flamländska, vallonska, Bryssel och tyska (en liten enklav)  och den franska gemenskapen, ge sitt godkännande. Nu höll det hela på att fastna på att vallonerna länge sade nej. Så frågan måste ställas: Finns Belgien egentligen?

Allt strul ger onda föraningar om hur det ska gå med Brexitförhandlingarna. Det ligger i Sveriges, och borde ligga i övriga EU:s intresse, att försöka hitta en fungerande relation till Storbritannien.

Frågan är dock om det även med Brexit kommer att finnas utrymme för solospel. Det är viktigt att undvika några nya ”vallonska” käppar i hjulet.

Det hörs när den som trampat i klaveret drar sig ur

abonnemangskonsert
Sinfoniettan var hotad av nedläggning.

Foto: VLT:s arkiv

Ska det städas inför valet om knappt två år?

Västmanlandsmusikens vd Dag Celsing har slutat. Rimlig avgång efter protester, sjukskrivningar och sedan Arbetsmiljöverket hotat med vite på 50 000 kronor om musikernas arbetsförhållanden. Lottlös blir han dock inte med 22 månadslöner i avgångsvederlag.

Nyligen avgick Flygplatsstyrelsen i Västerås ordförande Lena Söderberg (S) efter att Stadshuset i Västerås hade gripit in och krävt att avtalet med Nextjet om flygningar till Helsingfors skulle sägas upp.

I båda fallen handlar det om frågor som berör hela länet men där Västerås dominans i befolkning och ekonomi slår igenom. I Västmanlandsmusiken äger Västerås 90 procent och Landstinget 10 procent. Bidrag från Västerås står för en dryg tredjedel av inkomsterna.

Västerås flygplats betjänar fler än västeråsarna, men inga andra skjuter till skattepengar. Förhoppningar om att andra kommuner och Landstinget Västmanland ska vara med och ge driftsstöd har stannat vid förhoppningar.

Nu har kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S) och därmed den styrande majoriteten (S+MP+C+KD) satt ned foten genom att Celsing slutar, flygplatsstyrelsen får ny ordförande och tvingas säga upp avtal. Här gäller dock att den som trampat i klaveret också ställer till oljud genom att gå ur.

För Teljebäck, som också är ordförande i Västmanlandsmusiken, har ett ansvar för talet före valet om utökad tjänstgöringstid för Sinfoniettan och för att det efter valet i stället ett tag såg ut som om Sinfoniettan skulle läggas ned. Ledamöter i Flygplatsstyrelsen hävdar att Stadshuset har varit involverat i förhandlingar.

Är planen att i god tid före valet städa upp efter tidigare misstag? Väljarna kan dock ha bättre minne än så.

Inlägget finns också som ledare, men publiceras  också här för att ge utrymme för kommentarer

Uppåt för brittiska Liberalerna

Conservative candidate Robert Courts makes a speech after winning the Witney by-election in Witney, England, Friday, Oct. 21, 2016. Britain's Conservative Party has retained the seat in Parliament vacated by former Prime Minister David Cameron, but with a sharply reduced majority. Conservative candidate Robert Courts won the rural English seat of Witney, taking 45 percent of votes cast _ down from the 60 percent Cameron achieved in the 2015 national election. The centrist Liberal Democrats surged past Labour into second place. Green candidate Larry Sanders _ brother of former Democrat presidential hopeful Bernie Sanders _ came fourth with 3.5 percent of the vote. (Chris Radburn/PA via AP)
Camerons efterträdare. De konservativa vann, fyllnadsvalet efter David Cameron, men Liberalerna gick starkt framåt.

Foto: TT

De brittiska Liberalerna  (Libdem) bildade regering med De konservativa. Det kan ha varit bra för landet, men var en katastrof för partiet.

Libdem förlorade 49 av sina 57 platser i parlamentet. Så illa kan det gå för det lilla partiet i en koalition i ett system med enpersonsvalkretsar.

Kanske syns början till en återhämtning. I fyllnadsvalet  i Witney efter den avgångne förre premiärministern David Cameron (kons) kom Libdem tvåa. Partiet ökade sin röstandel från 7 till 30 procent. De konservativa behöll mandatet. Men minskade kraftigt.

Det brukar bli så i fyllnadsval, med stora upp- och nedgångar för partierna. Det skulle också extremt mycket till för att De Konservativa skulle förlora detta fäste.

Det viktiga för Libdem är att de var partiet som fick den stora uppgången. De senaste åren har de haft svårt i nästan alla val och straffats för sin regeringsmedverkan. Valen till skotska parlamentet i maj gick dock också bättre än väntat.

Det borde finnas ökat utrymme för Libdem. Labour har gått till kraftigt vänster, Ukip verkar falla samman och De konservativa blir efter Brexitomröstningen allt hårdare i sitt EU-motstånd.

Det borde finnas en hel del besvikna EU-anhängare som skulle kunna lockas av de EU-vänliga Liberalerna. Vid sidan av Kanada har det ett bra tag varit ont om framgångar för vänsterliberala partier, men Libdem kan vara på väg att åter bli ett realistiskt alternativ för mittenväljare.

För övrigt kan noteras att Bernie Sanders bror Larry , som bor i Storbritannien, ställde upp för De gröna. Han fick i varje fall mer röster än Ukip.

Donald Trump är en farligt dålig förlorare

Den tredje och sista TV-debatten mellan presidentkandidaterna Hillary Clinton tyckte jag började bra. Den handlade om sakfrågor, och åter kom det fram hur politiserad högsta domstolen i USA är. Den är som en tredje kammare där ledamöterna sitter på livstid. Så det gäller att vara försiktig med att juridifiera politiken

Tydliga skillnader kom fram om invandring, skatter och abort. Donald Trump verkade mer fokuserad än tidigare.

Men han tycks inte klara att debattera i 90 minuter utan att tappa fattningen. Trump ville inte lova att respektera valutslaget om han förlorade .

Demokratin bygger på motståndare har olika åsikter, men också att på de respekterar varandra. De kan vilja ändra valsystem, kampanjlagar och annat, men behöver ändå spela efter gällande regler.

Demokratins hjälte och värnare är därför den förlorande kandidaten, som accepterar valresultatet och arbetar vidare inom det demokratiska systemet. Men Donald Trump väljer att ifrågasätta velresultat och grunderna i systemet när han ser ut att förlora. Så agerar demokratins dödgrävare.

Nu krävs nya tag i Flygplatsstyrelsen

Flygplatsstyrelsens ordförande Lena Söderberg (S) avgår. Inte direkt dagens mest överraskande nyhet med tanke på att Stadshusledningen har gripit in och underkänt bolagets avtal för Helsingforstrafiken.

Lite mer överraskande är faktiskt att Nextjet fortsätter med flygningarna trots att Flygplatsbolaget har hävt det ingångna avtalet.

Anders Teljebäck (S) tackar Lena Söderberg (S) för att hon har varit en lojal styrelseordförande. Det kan ha varit problemet, lojalitet snarare än kompetens om flyg och flygplatser kan ha vägt tungt vid tillsättandet.

Nu måste Socialdemokraterna fatta ett beslut som kan bli avgörande för möjligheten att få stopp på det allt större skattestödet till flygplatsen.

De behöver utse en styrelseordförande utifrån andra än politiska överväganden och meriter. Det är inte säkert att en mindre politisk styrelse kan vända trenden och minska underskotten utan neddragningar av verksamhet. Men det är säkert att styrelsen behöver en ny start för att möjligheten ska finnas.

Dylanpriset sätter Northland (Norrland) på kartan

14-bob-dylan    14-duluth

Duluth placerat på kartan. Bob Dylan uppträder sin födelsestad Duluth, Minnestota. Andra bilden är från norske kungen Haralds besök i Duluth.

Foto: TT

Tycker det var bra att Bob Dylan fick Nobelpriset i litteratur, men erkänner att jag inte är någon litteraturvetare.

Men det var ett val som gav eko, och som lyfte fram 1960-talserans favoritpoet och låtskrivare. Fler lär känna till årets litteraturpristagare än de flesta andra vinnare.

Lokalpatriotismen blommar också när någon får Nobelpriset. Minns spänningen, stoltheten och entusiasmen på VLT:s redaktion  och i Västerås allmänt när Tomas Tranströmer fick priset.

Bob Dylan växte upp i norra Minnesota. Föddes i Duluth och växte upp den lilla gruvstaden Hibbing, där en busslinje också gav upphov till Greyhoundbussarna.

Min fru Michele bodde i Duluth under tonåren, och mina svärföräldrar, en svåger och svägerska bor kvar där. Norra Minnesota har en natur som påminner om Sverige, och många invånare med rötter i Norden.

Liksom här hemma är norskamerikaner för övrigt mer för flaggviftande, som framgår av bilden från Kung Haralds besök i Duluth. Duluth är systerstad med utvandrarstaden Växjö.

Så detta är ett annat skäl till att jag gillar att Bob Dylan fick Nobelpriset. Northland, som norra Minnesota kallas, kommer att några veckor ”placeras på världskartan”. Just så ser också den lokala tidningen Duluth News Tribune saken

Nya lågvattenmärken från Donald Trump

10-led-usa

Hårda tag. Andra TV-debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump.

Foto: TT

 

Har just tittat på både den svenska partiledardebatten och debatten mellan presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton.

Visst var det en del hårda ord i den svenska debatten, SD:s Jimmie Åkesson fick sina fiskar varma, deltagarna föll varandra i talet. Åtta deltagare är egentligen i mesta laget för en upplysande debatt, men det är inget att göra något åt. Vi har ju åtta partier i riksdagen.

Men jämfört med USA-debatten var det ändå städat och respektfullt. I USA menar båda kandidaterna att motståndaren är direkt olämplig som president. Hillary Clinton tar upp alla Donald Trumps attacker på och nedvärderande tal om olika grupper, brist på respekt för motståndare, och oförmåga att ta kritik.

Trump å sin sida hotade med att om han blev president skulle Hillary Clinton sättas i fängelse och hennes man, förre presidenten Bill Clinton, anklagades för sexuella övergrepp. Flera kommentatorer påpekade att USA brukar vara stolt över att vinnaren i val inte ger sig på förloraren, utan att sådant händer i diktaturer.

Trump tog också avstånd från sin vicepresidentkandidat Mike Pence, som vill föra en hård politik i Syrien mot Ryssland och Assadregimen. Trump uttalade sig åter milt om Ryssland och president Putin,

Hillary Clinton menade att Ryssland försöker påverka presidentvalet för att hindra henne att bli vald, Trump menade att det saknas bevis för Rysslands inblandning.

Trump erkände också att han inte hade betalat federala inkomstskatter under flera år.

Ändå menade experter i TV-paneler att Trump hade klarat sig bättre än första TV-debatten genom att driva sakfrågor som sjukförsäkring, skatter och invandring.

En normal kandidat hade fått kasta in handduken efter att skrutit om övergrepp på kvinnor, hotat sin motståndare med fängelse, undvikit att betala skatt under flera år, undvikit kritik av Rysslands alltmer despotiske ledare, gått emot sin egen vicepresidentkandidat, gång på gång fått visat sig ha fel i sak och gått till personliga angrepp på kritiker, också sådana som inte är politiker.

Men Donald Trump vägrar ge upp. Opinionsmätningarna tyder ändå på att loppet skulle vara kört för honom. Låt oss hoppas att de har rätt

Kan Trump tvingas dra sig ur?

09-led-trump

Trumps sista strid? Kraven växer på att Donald Trump ska dra sig ur presidentvalet.

Foto: TT

Valdramat i USA i USA blir allt absurdare. Egentligen är det svårt att bli förvånad över den senaste videon med Trumps kränkande tal om kvinnor. Hans karaktärsbrister har länge stått klara för alla som har velat se.

Men det ser ut som om detta var droppen som kom bägaren att rinna över. Nu drar flera kända Republikaner (varav flera själva kämpar för att bli omvalda) tillbaka sitt stöd för Trump.

Frågan är vad som händer nu, utöver att TV-debatten i natt blir än mer utmanande för Trump. Flera Republikaner kräver att Trump drar sig tillbaka,  men själv dementerar Trump alla sådana uppgifter.

Det är nog ingen slump att Bill Clintons gamle kampanjmakare James Carville säger i tv att han tror att Trump drar sig ur. Det kan vara ett sätt att provocera Trump att fortsätta.

För så länge Trump är kvar är det svårt att se hur Hillary Clinton kan förlora. Men skulle han dra sig tillbaka vore vi åter ute på helt okända vatten.

Tröstpris till Colombias president?

 

07-led-santos

Fredens förkämpe.  Colombias president Juan Manuel Santos.

Foto: TT

Norska nobelkommittén gav fredspriset till Colombias president Juan Manuel Santos för arbetet att få sluta på den väpnade konflikten med Farc-gerillan. För mindre än en vecka sedan röstade dock väljarna med mycket knapp majoritet nej till det framförhandlade fredsavtalet.

Det gör att fredspriset kan framstå som ett ”tröstpris” till en president som inte nådde ända fram. Men förhoppningsvis kan priset i stället bidra till freden bevaras och stärks.

Fredspriset är ofta kontroversiellt. Det utses av politiker och har en annan laddning än de andra vetenskapligt eller litterärt inriktade Nobelprisen.

Flera gånger har två motståndare som slutit fred fått dela på priset, vilket har orsakat protester. Den här gången får Santos priset ensam.

Farc-gerillan ansågs inte värdig fredspriset. Det är också en politisk markering, som i detta fall verkar rimlig.