Castros diktatur gav Kubas folk förlorade år

A portrait of Fidel Castro lays surrounded by flowers outside Cuba's embassy in Santiago, Chile, Saturday, Nov. 26, 2016, the day after he died. Castro, who led a rebel army to improbable victory, embraced Soviet-style communism and defied the power of 10 U.S. presidents during his half century rule of Cuba, died at age 90 in Cuba late Friday, Nov. 25. (AP Photo/Esteban Felix)
AP Photo/Esteban Felix)

Fidel Castro var ingen mysfarbror
Fidel Castros död fick stort genomslag världen över. Detta trots att Castro varit sjuk i flera år och lämnat makten till sin bror Raul. Kuba är dessutom ett land med svag ekonomi och med bara drygt 11 miljoner invånare, något större befolkning än Sverige.
Så visst har Castro som person lyckats fånga intresse och väcka romantiska förhoppningar om en bättre värld. Han har också varit med länge och spelade en viktig roll som Sovjets bundsförvant i det kalla kriget. USA har många kritiker världen över, och de har gillat Castros envetna fiendskap till supermakten bara några mil bort.
Verkligheten är dock allt annat än romantisk. Det är i stället en historia om svek och förtryck. Fidel Castro störtade en korrupt högerdiktator i slutet på 1950-talet.
Kuba var då bättre utvecklat än de flesta andra latinamerikanska länderna med högre läskunnighet och lägre barnadödlighet. Utvecklingsnivån kunde snarare jämföras med det dåtida Sydeuropa, där länder som Spanien och Portugal också styrdes av högerdiktaturer.
De länderna blev demokratier och har haft en god ekonomisk utveckling. Så hade det också kunnat gå för Kuba, om Castro hade hållit sina löften om fria val och demokrati.
Men det gjorde han inte. Istället sattes politiska motståndare i fängelse eller värre. Kuba har sedan Fidel Castro fick makten aldrig haft demokratiska val eller yttrandefrihet.
Under senare år har svenskar, bland annat en tidigare ledarskribent på VLT, genom kontakter på Kuba på olika sätt aktivt försökt stödja demokrater.
Besöken visade konkret vad för samhälle Kuba är. Övervakande, förtryckande och hycklande med en parallell och bättre ekonomi för de kubaner som kommer över dollar.
Det var ett misstag av USA att införa en blockad mot Kuba. Bojkotter är sällan, Sydafrika undantaget, en effektiv metod att påverka och förändra misshagliga regimer.
I stället har Castroregimen fått en ursäkt för alla ekonomiska problem. Men det är inte USA:s bojkott, utan planekonomin och Fidel Castros petande i detaljer som är huvudorsaken till att Kuba har halkat efter ekonomiskt.
Därför var det bra att president Obama började lätta på USA:s restriktioner. Fidel Castro var nog egentligen skeptisk, men brodern Raul verkar inse att Kuba måste förändras. Hans modell är nog snarare Kinas med politiskt förtryck, kommunistiskt styre men mer av marknadsekonomi.
Framtiden för Kuba är således oviss. Däremot vet vi att Fidel Castros många år vid makten har inneburit missade möjligheter för frihet och ekonomisk utveckling. Förlorarna är det kubanska folket.
Artikeln finns också som ledare  

Angela Merkel über alles

German Chancellor Angela Merkel speaks during a budget debate as part of a meeting of the German Federal Parliament, Bundestag, at the Reichstag building in Berlin, Germany, Wednesday, Nov. 23, 2016. (AP Photo/Michael Sohn)
Förbundskansler Angela Merkel ställer upp till omval. Foto: Michael Sohn/AP

Det är tveklöst andra tider nu. Liberaler har i över hundra år, likt övriga Sverige sedan andra världskriget, varit orienterat mot Storbritannien och USA. Intresset för Tyskland och tyska språket har minskat.

Efter Donald Trumps seger i presidentvalet i USA och Storbritanniens beslut att lämna EU framstår Tyskland i en orolig tid som allt viktigare för Sverige. Därför var förbundskansler Angela Merkels beslut att ställa upp i ännu ett val lugnande. Tyskland har blivit ett värn för demokrati och stabilitet.

Merkel har redan suttit i elva år. I en del länder hade hon varit förbjuden att ställa upp igen, i andra har partier egna regler om tidgränser för politiska uppdrag. I Sverige, där bara MP har en nioårsregel, verkar även övriga partiledare ha svårt att stanna längre än drygt tio år.

Merkel kommer att ha varit förbundskansler i 16 år om hon väljs om efter valet nästa år och sitter perioden ut. Nu är det inte självklart att det blir så. En fördel med parlamentariska system är att en partiledare kan avgå under perioden utan att det måste bli nyval.

Det är svårt att se någon annat resultat än att Angela Merkel och den stora koalitionen mellan hennes kristdemokrater och Socialdemokraterna fortsätter. I dag finns en rödgrön majoritet av S, De Gröna och Vänstern, men Socialdemokraterna vill nu inte regera med Vänsterns, med rötter i Östtyskland, stöd.

Enligt opinionsmätningarna får de tre partierna dock inte majoritet efter valet. Nya högerpopulistiska AfD kommer nog in i parlamentet, men dem vill ingen samarbeta med.Så det blir nog att fortsätta med kristdemokrater och socialdemokrater, kanske förstärkt med ännu något parti.

Långt ifrån allt är bra med Tyskland. Landet har drivit en för hård linje mot krisländerna inom euron. Kravet på majoritetsregeringar gör att det blir omaka koalitioner. Tyskland har varken förmåga eller önskan att ta över USA:s världsledande roll.

I dessa tider räcker det dock långt med att försöka hålla ihop EU, värna frihet och humanitet. Därför är det uppmuntrande att Angela Merkel vill fortsättas att leda Tyskland.

Artikeln finns också som ledare

Riksrevisonen varnar för rejält höjda skatter i kommuner eller sämre välfärd

STOCKHOLM 20161109 Finansminister Magdalena Andersson (S) kommenterar resultatet av USAs presidentval. Foto: Vilhelm Stokstad / TT kod 11370

Foto: Vilhelm Stokstad / TT.    Riksrevisionen undrar om pengarna räcker för finansminister Magdalena Andersson (S).

Regeringen har i budgetförslaget underskattat de offentliga utgifterna de närmaste åren. Det gäller särskilt kommuner och landsting, vilka har ansvar för mycket av den i vardagslivet viktiga välfärden som förskola, skola, äldrevård eller sjukvård.

Det menar Riksrevisionen sin granskning av hur regeringen följer de finanspolitiska ramverken i budgetförslaget. Det kan låta krångligt, ”finanspolitiskt ramverk” är knappast tydligt och konkret.

Regeringens beräkningar bygger på att kommunalskatterna är oförändrade, liksom statsbidragen. Det menar Riksrevisionen är orealistiskt, förändringar som fler äldre och ökad befolkning genom invandring påverkar kommunernas utgifter.

Riksrevisionen menar att ska den kommunala välfärden bevaras på dagens nivå krävs antingen att kommunalskatterna höjs med två kronor (två procentenheter) eller höjda statsbidrag med 50 miljarder kronor till 2020. Regeringen och Vänsterpartiet har gärna lyft fram att statsbidragen höjs med 10 miljarder kronor, men det skulle enligt Riksrevisionen krävas fem gånger så mycket för att undvika försämrad välfärd 2020.

Det är för all del inte första gången det varnas för kraftigt höjda kommunalskatter. Men det vore illa om kommunalskatten skulle höjas så mycket. Det är en skatt på våra inkomster, som märks direkt i hushållsbudgeten.

Högre skatt på inkomster betyder högre skatt på arbete, när skatten på arbete snarare borde sänkas. Samtidigt lär få invånare vilja acceptera kraftiga besparingar, redan nu är många missnöjda med brister i skola, sjukvård eller äldrevård.

Staten har för all del fler skatter att höja. Men 45-50 miljarder kronor i högre skatt kommer att märkas, oavsett hur de tas ut. Dessutom talar mycket för att försvaret måste stärkas.

Regeringen tror att allt löser sig genom att fler kommer i arbete. Skulle Riksrevisionens dystra beräkningar stämma är det ändå bättre om staten skjuter till mer pengar än att kommunerna själva tvingas till drastiska skattehöjningar.

Här finns ett systemfel. Kommuner och landsting har ansvar för viktiga delar av välfärden, men de är styrda att statliga regler och kan bara höja inkomstskatten. Ska den lokala självstyrelsen bevaras behöver kommuner och landsting få ta ut skatt på mer än bara våra inkomster.

Artikeln finns också som ledare

Bra att François Fillon gillar Storbritannien, sämre att han vill ha mjuk linje mot Ryssland

Candidate for the right-wing Les Republicains (LR) party primaries ahead of the 2017 presidential election and former French prime minister, Francois Fillon delivers a speech at his campaign headquarters after finishing first of the first round of the rightwing presidential primary, on Sunday, Nov. 20, 2016. Francois Fillon had the largest share of votes in early returns Sunday from the first round of the conservative primary for next year's presidential election. (Thomas Samson/Pool Photo via AP)

François Fillon tar täten i kampen om att bli fransk president.

Foto: Thomas Samson/AP

När valet i USA är över (nåja nästan) närmar sig franska presidentvalet.

Nästan fyra miljoner röstade om vem som ska bli de borgerliga Republikanernas presidentkandidat. Det franska valsystemet har en första omgång, där det brukar vara gott om kandidater. Om ingen får 50 procent av rösterna går de två med flest röster vidare till en avgörande omgång.

Om ett större parti har flera kandidater i första omgången finns risken att röstsplittring gör att alla faller bort. Därför har både Republikaner och Socialister egna val där de ska utse partiets kandidat.

Det är bra att fråga väljarna direkt, men också riskabelt. Alla som betalade två euro och lite allmänt skrev under Republikanernas mitten-höger värderingar fick rösta. Så anhängare till andra partier kan ha gått med för att påverka vem som blir motståndarpartiets presidentkandidat.

Nu fick François Fillon 44 procent av rösterna och är favorit att vinna andra omgången mot Alain Juppé. Tidigare presidenten Nicolas Sarkozy slogs ut.

Fillon beskrivs som en fransk ”Thatcher”, Han vill sänka skatter, liberalisera, minska antalet offentligt anställda, och är konservativ i moralfrågor som samkönade äktenskap.

Högerns kandidat väntas i den avgörande omgången ställas mothögerpopulistiska Marine Le Pen, som känner sig uppmuntrad av Donald Trumps seger i USA. Vänstern ser ut att vara uträknad.För Sverige är det viktigtatt någon annan än Le Pen vinner, det är stökigt nog redan nu i EU och världspolitiken. Fillon är anglofil, vilket borde öka möjligheterna att EU och Storbritannien kan sluta ett bra avtal om det brittiska utträdet. Det ligger i Sveriges intresse.

Däremot är Fillon för en mjukare linje mot Ryssland. Det kan bli bekymmersamt. Det mesta går just nu president Putins väg.

Artikelnfinns också som ledare

Skulle Donald Trump få arrangera en middag på Grand Hotel?

FILE - This is a Wednesday, Aug. 24, 2016 file photo of Republican presidential candidate Donald Trump, right, welcomes pro-Brexit British politician Nigel Farage, to speak at a campaign rally in Jackson, Miss. Britain's vote to leave the European Union was a major shock to the global political system. But in a year of political earthquakes, it has just been trumped. Like Brexit, Donald Trump's victory over Hillary Clinton in the U.S. presidential election was driven by voters turning against established order and mainstream politicians. (AP Photo/Gerald Herbert, File)
Skulle Donald Trump få arrangera en middag på Grand hotel i Stockholm. Den ideologiska kompisen Nigel Farage fick nej i efterhand..

Foto: AP/TT

Vilken skillnad en vecka kan göra. För en vecka sedan trodde de flesta att Hillary Clinton skulle väljas till president till USA. Men det blev Donald Trump, och nu blåser betydligt kyligare vindar.

Den europeiska politiker som ser ut att ha bäst kontakt med Donald Trump är Ukip-ledaren Nigel Farage. Samme Farage som leder den EU-grupp där SD ingår. Samma grupp som först fick arrangera en middag på Grand Hotel i Stockholm. Men när det blev en negativ kampanj på sociala medier och några andra bokade av ändrade sig Grand Hotel, och ångrade av ideologiska skäl att gruppen hade fått ha sin middag.

Tycker att Grand Hotel uppträdde klantigt och för veligt. Det är rimligt, så långe inga brott begås, att även omdiskuterade och kritiserade grupper får genomföra arrangemang.

Nu måste dock en ny fråga ställas. Om Nigel Farage står så nära USA:s nästa president, skulle Grand Hotel säga nej om Donald Trump ville arrrangera en middag där?

Eller gäller  den höga moralen när det inte kostar?. För det skulle nog, vad vi än tycker om Trump, kosta för Grand Hotel att nobba USA:s president.

Förloraren Clinton fick flest röster

08-led-trump

Donald Trump fick färre röster än Hillary Clinton.

Foto: TT

Donald Trump talade före valet om att systemet var ”riggat” emot honom. När de verkliga röstsiffrorna har kommit in har Donald Trump och Republikanerna goda skäl att vara tacksamma för det ”riggade” systemet. Hillary Clinton fick över 200 000 fler röster än Donald Trump, men förlorade ändå valet!

Det beror på att USA är en federation av delstater, där varje delstat genomför ett ”eget” presidentval, och röstar fram ett antal elektorer. I de flesta delstater får vinnaren alla elektorsröster De väljer sedan formellt president.

Så den som likt Trump vinner flera delstater knappt, men förlorar stora, som Kalifornien stort, kan vinna trots färre röster än huvudmotståndaren.

Nu är USA inte unikt med röstvinnaren kan förlora. I system med enpersonsvalkretsar kan det hända, och har hänt i Storbritannien och i Québec, Kanada. Även i vårt grannland Norge gjorde fyraprocentspärren att en rödgrön regering under Jens Stoltenberg fick majoritet trots en ickesocialistisk majoritet bland väljarna.

I valet år 2000, förlorade Demokraten Al Gore trots att han fick fler röster än George W Bush. Det har bara hänt några gånger att röstvinnaren förlorat, men när det händer två gånger på fem val stärks skälen för att ändra systemet.

2012 fanns det i alla fall en motståndare till elektorskollegiet. Så här twittrade Donald Trump:

Trots det enorma intresset för kampanjen och för kandidaterna sjönk valdeltagandet till drygt 50 procent. Lågt jämfört med 84.6 procent i svenska riksdagsvalet.

Donald Trump fick färre röster än Republikanerna John McCain 2008 och Mitt Romney 2012. Så nog verkar impopulära kandidater ha fått fler väljare att stanna hemma.

Det skiljer dock mycket mellan delstater. Minnesota, med mer av en nordisk tradition av inre röstplikt, hade ett valdeltagande på drygt 70 procent. Som kuriosa kan nämnas att i Chisago county, som Wilhelm Moberg skrev om i utvandrarsviten och som ömt vårdar sin svenska tradition, röstade 61,5 procent på Donald Trump.

Republikanerna behöll också sin klara majoritet i representanthuset. Det beror till en del på att politikerna i många delstater ”riggar” valkretsarna så att det egna partiet gynnas.

Poängen i USA:s författning är maktdelning mellan president, kongress och Högsta domstolen.. Det ska vara svårt för majoriteten att driva igenom beslut som kan drabba minoriteten.

Det ger domstolen en politisk roll. Att få en president som skulle föreslå ”rätt” domare var en viktig fråga i valrörelsen.

Många är nu tacksamma över att president Trumps makt begränsas. Dock har Republikanerna presidenten och majoritet i senat och representanthus.

Så under minst två år, sedan är det nyval till representanthuset, kan Republikanerna få igenom sin politik. Blir det fel har de ingen att skylla.

Det är svårt att göra stora förändringar i systemet. Men en del borde kunna göras.

Rösta på en helgdag, gör det lättare att rösta, ge inte alla elektorer i en delstat till den med flest röster.

Ta ifrån politikerna rätten att bestämma valkretsarna. Det fungerar bra i några delstater och i andra länder med enpersonsvalkretsar, som Storbritannien och Kanada.

På 1700-talet med högre dödlighet var det nog få domare som satt riktigt länge. Men nu borde domarna i Högsta domstolen sitta i tio år i stället för på livstid.

Artikeln finns också som ledare

Samling i Sverige krävs efter att Donald Trump vann valet

President-elect Donald Trump gives his acceptance speech during his election night rally, Wednesday, Nov. 9, 2016, in New York. (AP Photo/John Locher)
Donald Trump har valts till USA:s president.

Foto: John Locker.

Opinionsmätarna, valanalytikerna och spelbolagen hade fel. Donald Trump blir USA:s president. Gång på gång har styrkan i högerpopulistiska partier och budskap underskattats.

Fler av deras väljare tycks antingen låta bli att svara eller svara felaktigt på opinionsmätningar. Kan vi alls längre lita på opinionsinstituten?

Svenskars intresse för USA-valet kan ibland te sig överdrivet. Men den här gången fanns goda skäl för intresset, valet av Donald Trump kan ha stora och allvarliga konsekvenser för Sverige.

Trump säger sig inte tro på växthuseffekten och han har fått röster från väljare i gamla koldistrikt på löftet att åter satsa på kolet som energikälla. Han vill helst dra sig ur det efter långa förhandlingar upprättade Parisavtalet. Kongressen får Republikansk majoritet i både senat och representanthus, vilket underlättar för Trump att lägga om president Obamas klimatpolitik.

Det gör att arbetet för att minska den globala uppvärmningen minst sagt försvåras och kan riskera att stanna av. Sverige och EU behöver stå fast vid avtalet och fortsatt satsa på insatser för miljö och klimat. Men det kan bli mycket svårare med Trump.

Den nye presidenten har fått kritik för att byta åsikt och ”skjuta från höften”. Men när det gäller frihandel har Trump varit konsekvent sedan 1980-talet.

Han har alltid varit emot friare handel och hävdat att den leder till förlorade jobb i USA. Till skillnad från andra områden har presidenten också mycket att säga till om när det gäller handel och handelsavtal.

Så risken är påtaglig att Trump säger upp handelsavtal och inför nya tullar. Andra länder lär svara. Det kan sluta med ett handelskrig.

Det skulle slå hårdare mot Sverige än mot USA. Sverige exporterar 50 procent av BNP, USA 18 procent.

Minst 1,5 miljoner jobb i Sverige är enligt ekonomen och tidigare riksdagsledamoten (L) Carl B Hamilton beroende av slutlig efterfrågan i USA. Trumps handelspolitik skulle kunna hota många jobb i Västmanland.

Sveriges säkerhetspolitiska läge kan allvarligt försämras. Trump har uttryckt sig positivt om Rysslands alltmer aggressive president Vladimir Putin och även svävat på målet om Natomedlemmar, i varje fall så länge de inte stärker försvaret, ska få skydd om de blir attackerade.

Den för Sverige, oavsett om vi är med i Nato eller inte, avgörande amerikanska motvikten till Ryssland i vårt närområde kunde gå förlorad.

Statsminister Stefan Löfven (S) säger käckt att det fanns förberedelser för om Trump skulle vinna. Det verkar yrvaket och mer än så kan behövas.

Vid tänkbara yttre hot brukar det vara en styrka att de statsbärande partierna gemensamt tar ansvar. Löfven bör kalla till samtal.

I detta oroliga och osäkra läge behöver Sverige närma sig Tyskland och verka för att Storbritannien får ett bra Brexit-avtal. Vidare behöver försvaret stärkas, och då handlar det om betydligt mer än vad som hittills har beslutats.

Från runt en procent av BNP till två procent. Det är mycket pengar, men nu är det allvar.Sverige kan behöva bli mer som Finland: Höj garden och (tyvärr) sänk tonläget.

Texten finns också som ledare

Rätt att Sverigedemokraterna fick vara i ACC

Partiledare Jimmie Åkesson talar vid Sverigedemokraternas Kommun- och Landstingskonferens i Västerås.
Foto: Per Groth/TT

 

Så blev det åter uppmärksamhet kring Sverigedemokraterna. Inte om vad partiet tycker utan om det ska få hyra lokaler. Grand Hotel backade efter hård kritik och ångrade att SD och dess allierade i EU-parlamentet, bland annat brittiska Ukip, fick ordna en galamiddag och dela ut ett ”högerpopulisternas pris” åt Tjeckiens förre president Vaclav Klaus.

Grand Hotel verkar mer opinionskänsligt än konsekvent. Det har över åren haft en hel del gäster med värre syndaregister än Jimmie Åkesson och Nigel Farage.

Det var visserligen många år sedan, men jag minns när jag arbetade på LSU, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, och när vi inför ett delegationsbesök från rumänska ungdomsorganisationer fick Nicu Ceaușescu, diktatorns korrumperade son, på halsen. Sverige ville, trots hård diktatur, ha förbindelser med det mot Sovjet ganska självständiga Rumänien.

Så det blev att bita i det sura äpplet och tacka ja. UD gick in och betalade hans hotell, som inte var LSU:s normala Frälsningsarmén, utan Grand Hotel. Inga moraliska invändningar från Grand då.

Frågan om SD och lokalhyra har en lokal koppling. VLT har haft en insändare från en S-student med kritik mot att ACC lät SD ha sin landstings- och kommunkonferens här.

Argumenten är desamma som mot Grand Hotel. Genom att hyra ut till SD sägs rasismen legitimeras.

Det kan lätt bli ett sluttande plan. Det finns ganska många moderater som kan tänka sig att samarbeta med SD. Ska Moderaterna då också stoppas?

Sveriges tredje största parti bör kunna samla sina förtroendevalda till konferenser. Även om SD hålls borta från inflytande är det bra om deras politiker lär sig mer om hur politiken fungerar, inte minst på kommunal nivå.

Det vore fel att kritisera SD för att ha okunniga och virriga politiker och samtidigt försöka hindra partiet från att på konferenser utbilda sina förtroendevalda.Så det är i sak rimligt att SD får hyra lokaler som ACC.

Även de som föredrar att resonera taktiskt har anledning att se upp. Är det något SD gillar är det att ta på ”offerkoftan”.

Artikeln finns även som ledare på vlt.se.

Dags att slå samman M och KD?

STOCKHOLM 20161021 Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor hösttalar i samband med partifullmäktige i Stockholm på fredagen.  Foto Janerik Henriksson / TT / Kod 10010
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor har problem med väljarstödet.
Foto Janerik Henriksson / TT

DN har redovisat en mätning om väljarnas syn på privata välfärdsföretag, uppdelat efter partisympatier. Fler är kritiska mot privata företag inom skolan än inom vården.

Det blir tillfälle att återkomma till själva sakfrågan. Men mätningen är också djupt oroande för Kristdemokraterna.  I de olika staplarna är bara sju riksdagspartier representerade. KD hade för få väljare för att kunna särredovisas!

Det är ännu ett tecken på att KD är riktigt illa ute. I partisympatimätningar ligger partiet ofta klart under spärrgränsen på fyra procent. Här är KD-väljarna för få för att deras åsikter med någon trovärdighet ska kunna redovisas.

Partiet kämpade länge för att komma in i riksdagen, och har sedan klarat sig kvar sedan inträdet 1991, ibland med hjälp av stödröster ”medborgare fyra procent”. Så visst är det för tidigt att räkna ut partiet.

Men KD har svårt att finna en egen ideologisk nisch, istället har partiet sökt lediga utrymmen i svensk politik. När M  gick mot mitten gick KD under nya ledaren Ebba Busch Thor åt höger.

Nu har M åter gått åt höger, och nu verkar KD söka sig tillbaka mot en tidigare mittenposition på  högervänsterskalan. Utifrån verkar det som partiets överlevnad är det väsentliga. Det gäller att fylla ett utrymme som inget annat parti för tillfället har.

Det verkar föga långsiktigt. Men KD:s svaga ställning är ett problem också för alliansen, främst för Moderaterna.

De kan leda en minoritetsregering efter valet, och då vore KD det borgerliga parti som verkar lättast att ta med i regeringen. Centern och Liberalerna kan få svårare att enas med M om migrationspolitiken.

Moderaterna har därför särskilt intresse av att KD-rösterna inte går förlorade, men de har mindre råd än förr att en del M-sympatisörer stödröstar.

Därför kunde en valallians, eller på sikt även ett samgående övervägas. Partierna sitter ändå i samma grupp i EU-parlamentet.

 

Nyval i Storbritannien efter regeringsnederlag i domstol?

British Prime Minister Theresa May answers a question from the media during the final press briefing at the EU Summit in Brussels, Friday, Oct. 21, 2016. Prime Minister Theresa May signaled Friday that Britain is paving the way for trade talks with other countries well before it leaves the European Union but sought to reassure partners that this would not undermine the bloc's trade aims. (AP Photo/Alastair Grant)
Storbritanniens premiärminister Theresa May (C)

Foto: Alastair Grant AP/TT

Den brittiska regeringen förlorade i domstol.  Regeringen kan inte utlösa artikel 50 om att lämna EU utan parlamentets godkännande. Det verkar rimligt, särskilt i ett land där parlamentet har en stark ställning och folkomröstningen om EU-utträde formellt var rådgivande. Så det är inte sannolikt att regeringens överklagande går igenom.

I parlamentet finns egentligen en klar majoritet för att stanna kvar i EU, men den majoriteten har lovat att respektera folkomröstningen. Det kan dock bli besvärligt för den konservativa regeringen om ledamöterna lägger sig i förhandlingsupplägget.

Regeringen har bara en knapp majoritet. Det stora problemet för regeringen kan komma om utträdet visar sig bli dyrt och dåligt. Då kan parlamentet säga nej till uppgörelsen eller kräva en ny folkomröstning.

Just nu leder dock premiärminister Theresa May och De Konservativa klart i opinionsmätningarna. Ett nyval för att få större majoritet kan då te sig lockande.  Så resultatet av förlusten i domstolen kan bli ett nyval i Storbritannien.