Riksrevisonen varnar för rejält höjda skatter i kommuner eller sämre välfärd

STOCKHOLM 20161109 Finansminister Magdalena Andersson (S) kommenterar resultatet av USAs presidentval. Foto: Vilhelm Stokstad / TT kod 11370

Foto: Vilhelm Stokstad / TT.    Riksrevisionen undrar om pengarna räcker för finansminister Magdalena Andersson (S).

Regeringen har i budgetförslaget underskattat de offentliga utgifterna de närmaste åren. Det gäller särskilt kommuner och landsting, vilka har ansvar för mycket av den i vardagslivet viktiga välfärden som förskola, skola, äldrevård eller sjukvård.

Det menar Riksrevisionen sin granskning av hur regeringen följer de finanspolitiska ramverken i budgetförslaget. Det kan låta krångligt, ”finanspolitiskt ramverk” är knappast tydligt och konkret.

Regeringens beräkningar bygger på att kommunalskatterna är oförändrade, liksom statsbidragen. Det menar Riksrevisionen är orealistiskt, förändringar som fler äldre och ökad befolkning genom invandring påverkar kommunernas utgifter.

Riksrevisionen menar att ska den kommunala välfärden bevaras på dagens nivå krävs antingen att kommunalskatterna höjs med två kronor (två procentenheter) eller höjda statsbidrag med 50 miljarder kronor till 2020. Regeringen och Vänsterpartiet har gärna lyft fram att statsbidragen höjs med 10 miljarder kronor, men det skulle enligt Riksrevisionen krävas fem gånger så mycket för att undvika försämrad välfärd 2020.

Det är för all del inte första gången det varnas för kraftigt höjda kommunalskatter. Men det vore illa om kommunalskatten skulle höjas så mycket. Det är en skatt på våra inkomster, som märks direkt i hushållsbudgeten.

Högre skatt på inkomster betyder högre skatt på arbete, när skatten på arbete snarare borde sänkas. Samtidigt lär få invånare vilja acceptera kraftiga besparingar, redan nu är många missnöjda med brister i skola, sjukvård eller äldrevård.

Staten har för all del fler skatter att höja. Men 45-50 miljarder kronor i högre skatt kommer att märkas, oavsett hur de tas ut. Dessutom talar mycket för att försvaret måste stärkas.

Regeringen tror att allt löser sig genom att fler kommer i arbete. Skulle Riksrevisionens dystra beräkningar stämma är det ändå bättre om staten skjuter till mer pengar än att kommunerna själva tvingas till drastiska skattehöjningar.

Här finns ett systemfel. Kommuner och landsting har ansvar för viktiga delar av välfärden, men de är styrda att statliga regler och kan bara höja inkomstskatten. Ska den lokala självstyrelsen bevaras behöver kommuner och landsting få ta ut skatt på mer än bara våra inkomster.

Artikeln finns också som ledare

Publicerat av

36 reaktioner till “Riksrevisonen varnar för rejält höjda skatter i kommuner eller sämre välfärd”

  1. Svenska politiker har mot folkets vilja skänkt bort enorma summor skattepengar till utlänningar.
    De borde snarast ställas inför rätta för detta svek mot skattebetalarna.

    1. Hur ska det g¨till? Svenska ”politiker” fick stöd av de allra flesta väljarna. När påfrestningen på Sverige blev för stor lade de flesta partierna om flyktingpolitiken.
      Vad du föreslår är att demokratin avskaffas. Så går det till när odemokratiska partier får makten. De nya makthavarna ställer alla tidigare politiker inför rätta istället för att låta dem fortsatt verka fritt. Vilket parti stödjer du?

      1. Svenska politiker och direktörer kan fritt ägna sig åt brottslig korruption. De kan dela ut ersättningar, bonusar, pensioner etc. till varandra utan att rättssystemet lägger sig i.
        Menar du det är demokrati?
        Skattemedel ska användas så att det gynnar det egna landets medborgare.
        Ingen politiker har mandat att frångå detta.
        Undersökningar visar att en majoritet varit emot invandring
        hela tiden (1990-2014).
        I en rättsstat ska all brott bestraffas, såväl bidragstrixande statsminstrar, som snattare på Ica.
        Jag ger mitt stöd till det parti som tar itu med den brottsliga korruptionen.

        1. Enligt beräkningar gjorda av norska staten kostar en miljon invandrare 4500 miljarder under sin livstid.
          Prat om att fri invandring är lönsam är ren idioti.
          Finland liksom Norge har inte blundat för verkligheten.

        2. Den som begår brott ska straffas och det gäller även politiker, men du krävde att politiker skulle straffas för den politik de hade fört. Det är en avgörande skillnad.
          Undersökningar har inte entydigt visat att en majoritet varit emot invandring, däremot har du rätt i att det fram till omläggningen av politiken 2015 var en större andel av väljarna än bland partierna som var skeptiska till ökad eller oförändrad invandring
          Här en länk till en artikel om den norska undersökningen, den verkar ha en poäng jämfört med andra mätningar att i högre grad ha beräknat att invandrare blir äldre och då behöver omsorg med mera. Mätningen var gjord av motsvarigheten till Statistiska centralbyrån, så den kom från en myndighet men verkar inte vara något norska staten har ställt sig bakom. http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2013/article.2013-06-17.3121289613

          1. Här är orginalundersökningen: https://www.nrk.no/norge/slik-er-regnestykket-til-nrk-1.12614801
            Om svenskars uppfattning om invandring:
            http://www.etc.se/sites/all/files/atoms/files/2014/12/1487702_071-082-sandberg-o-demker.pdf
            Visar tydligt att en stadig majoritet varit mot ökad invandring 1990-2014.
            Politiker som bryter mot lag och överskrider sina befogenheter måste naturligtvis kunna ställas till svars.
            4300 miljarder är inte direkt småpengar.

          2. Andelen i arbete förblir det helt avgörande. Med beräkningar på att många inte får ett arbete, som i den norska studien, under lång tid blir invandring dyrt för samhället, får fler jobb eller driver företag blir det fördelar som samhällsekonomin
            Länken om invandring visar att det har funnits motstånd mot ökad invandring. det är dock inte samma sak som att vara emot invandring.
            Ska tydligen komma en ny rapport, som hävdar att invandringen under 2000-talet varit till fördel för Sverige. Jag tar inte ställning till rapporten innan den publiceras och kan granskas, men det visar att forskare kommer till olika slutsatser:
            Inbjudan till seminarium om invandringens effekter, 8 december
            Med anledning av en ny rapport bjuder Delmi in till seminariet Invandringens effekter på Sveriges demografiska och ekonomiska utveckling. Bo Malmberg, Thomas Wimark, Linn Axelsson och Jani Turunen har analyserat sambandet mellan den senaste tidens invandring och Sveriges demografiska och ekonomiska utveckling och funnit att den kraftiga invandringen under 2000-talet har bidragit till att tillväxtförutsättningarna förbättrats påtagligt.
            Seminariet inleds med en presentation av rapporten Invandringens effekter på Sveriges demografiska och ekonomiska utveckling, följt av kommentarer och paneldiskussion. Samtalet kommer bl.a. att handla om demografins effekter på ekonomin mot bakgrund av den oro som idag finns runt invandringens konsekvenser för Sveriges statsfinanser.

            Vid seminariet medverkar:
            Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet
            Karolina Ekholm, nationalekonom och statssekreterare vid Finansdepartementet
            Tommy Bengtsson, professor i demografi och ekonomisk historia vid Lunds universitet
            Carola Gunnarsson, ordförande för kommunstyrelsen i Sala samt ledamot i SKL:s styrelse

            Tid: Torsdagen den 8 december 2016, kl. 13.00-14:45
            Plats: Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, vid Gustav Adolfs Torg, Stockholm

          3. Du har helt rätt att hur många som får jobb avgör kostnaden.
            Norska undersökningen har utgått från
            statistik som visar hur stor procent av invandrare som
            får jobb.
            Arbetskraftinvandring som tillgodoser behov hos industrin är lönsam.
            Stor invandring av outbildade till ett land med redan hög arbetslöshet är rent vansinnigt. Det skapar främlingsfientlighet och hårt tryck på välfärdssystem.
            Alla med lite sunt förnuft inser detta.

      2. Jag anser inte att regeringen har haft folkets stöd för den oansvariga politik som har förts. Man röstar inte på hur det dagliga politiska arbetet ska utföras. Jag känner mig förd bakom ljuset. Våra politiker förväntas ha nödvändig kompetens för uppgiften, vilket uppenbart inte är fallet.

        Jag anser att ansvariga politiker och myndigheter har brustit i saklighet och opartiskhet. Frågan är hur osakliga och partiska politiker får vara innan det kan anses bryta mot saklighetskravet i grundlagen, 1 kap. 9 § regeringsformen:
        https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152#K1P9

        ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

        Politiker förväntas leva upp till saklighetskravet i regeringsformen. Grundlagarna skyddar vår demokrati. Någonstans finns en gräns när politiker som missköter uppdraget behöver ställas till svars.

  2. Ja, nu säger alltså även Riksrevisionen det vi vetat om länge. Invandringen kostar och andra områden tar stryk. Richard Appelbom kan väl berätta vilka som han anser ska betala?

      1. Richard Appelbom, du förbiser detta som SEB-ekonomerna säger:
        ”[…] Den offentliga konsumtionen där förstås flyktingmottagandet spelar stor roll.”

        Självklart får vi ökad tillväxt med ökad flyktingmottagning. Problemet är bara att kostnaderna också ökar. Förmodligen är BNP per capita negativ när alla asylsökande räknas in. Se vidare mitt resonemang här:
        http://blogg.mittmedia.se/ledarbloggenvlt/2016/11/09/1189/#comment-598

        Vad spelar tillväxten för roll om den äts upp av kostnader?

        1. Det är själva kärnfrågan. Kan fler efter ett tag komma i arbete och färre kommer jämfört med de senaste åren kan Sverige klara sig hyfsat. Jämför med grannländer som Finland, med stora nedskärningar, svag ekonomi trots mycket mindre invandring än Sverige. Har hittills utan framgång försökt få en bekant som likt du skriver långa inlägg med gott om länkar att kommentera dina åsikter. han menar tvärt om att det finns gott om utrymme för Sverige att genom lån och investeringar få fart på tillväxten. Statsskulden är enligt honom ett överskattat problem. Tror en diskussion mellan er vore intressant att följa.

          1. Jag instämmer i att statsskuld i sig inte behöver vara något problem. Om den är ett problem eller inte beror på vad pengarna används till. Att låna för att bygga upp system som genererar intäkter och välfärd kan vara sunt.

            Frågan är var tillväxten kan ske i Sverige. Om näringslivet och exportindustrin kan växa är det bra. Om tillväxten bara sker i offentliga sektorn ökar ju också kostnaderna. Det är dåligt.

            Den andra frågan är hur många nyanlända som kan komma i arbete när vi redan har 20 års misslyckad integration i bagaget. Det känns som det är dags för en rejäl ”reality check” hos makthavare och medier.

            Vad finns det för realistiska scenarier på kort och lång sikt? Hur mycket har invandringen egentligen kostat Sverige de senaste 20 åren? Detta borde vara de allra viktigaste frågorna nu – allt annat är avhängigt dessa frågor. Min känsla är att Sverige blöder pengar ur gapande sår som lappas med små plåster här och där. Men jag kan förstås ha fel. Det vore intressant att få ta del av en annan bild som baseras på de verkliga omständigheterna i Sverige.

        1. a) hoppas att Riksrevisionens siffror inte slår in.
          b) om det krävs skattehöjningar, vilket tillsammans med lån också kan krävas för att stärka försvaret, bör höjningar av inkomstskatten undvikas. Det finns gott om andra skatter som moms bostadsskatter, miljöskatter med mera. De får användas.
          Återkommer till att du borde skriva egna artiklar under eget namn istället för att under signatur gå till angrepp mot andra. Det är bättre att som med P-O Lundh och Thorsten Schutte ha ett utbyte med personer som med egna namn står för sina åsikter,

          1. ”som moms,bostadsskatter miljöskatter med mera”

            Moms och miljöskatter slår ju direkt mot alla, dvs Sara 22 år med en lön på 20300 kr ska glatt betala det vanstyre som pågått i många år. Varför har inte media varit tydliga med det? Ni har ju alltid hävdat att alla tjänar på invandringen.

            ”gå till angrepp mot andra”

            På vilket sätt går jag till angrepp? Jag ställer frågor om något som urartat pga att du och andra inom media hela tiden vägrat lyssna. Tillsammans med politiker har ni slagit dövörat till, och gärna också påpekat att vi som varnat har en del likheter med Tyskland på 30-talet. Att håna oss gick bra, men när ni får mothugg är det inte lika kul.

          2. Det är inte hån att ställa motfrågor och vilja vet vem det är som gör inlägg. Det är heller inget hån att uppmana till att skriva artiklar under eget namn.

  3. Va, vad menar riksrevisionen med detta?
    Invandringen kan inte kosta pengar kan inte stämma det måste
    vara rasistiskt, fascistiskt ja t om nazistiskt att påstå något sådant.
    Är korridorerna fyllda med brunskjortor?
    ”För varje satsad krona får vi minst två tillbaka”
    Ja var det inte så det lät?
    ”Sverige har aldrig varit tryggare.”
    Det budskapet trummades också ut vilt.
    Sen har då jag och många andra sagt något helt annat.
    Ja vi som såg den där gigantisk rosa elefanten i rummet.
    Den som skulle undvikas och absolut inte pratas om.
    Nu sitter dock Moder Svea där med Svarte Petter på hand.
    Grattis Sverige!

  4. Om man inte kommer undan skattehöjningar är sannolikt det lindrigaste att minska momsundantagen, t ex matmomsen. Höjer man matmomsen bör en mindre del av de ökade intäkter finansierar höjda barnbidrag och garantipensioner och nivån för försörjningsstöd höjas för att buffra effekten för de svagaste.
    Annars inga skattesänkningar en bra tid framöver, bara gröna skatteväxlingar, t ex från en avskaffad trafikförsäkringsskatt till höjd koldioxidskatt på fossila drivmedel.

  5. I grund och botten är det ingen skillnad på ett hushålls ekonomi eller en stats.

    Ett hushåll kan under perioder leva på lån om intäkter är lägre än utgifterna. Exempelvis en student som lever på studiemedel, eller en familj som tar lån för konsumtion.

    Men för att du ska få lån krävs det ändå en möjlighet att du ska kunna betala för lånet i framtiden.

    Om en familj har en dålig ekonomi så får man kanske välja att inte köpa ny bil, strunta i utlandssemestern eller äta falukorv i stället för oxfilé. Det kan även vara så att de behöver välja bort saker som är trevliga men inte helt nödvändiga. Sportkanalen och ridlektionerna måste kanske bort.

    Staten måste här göra samma val. Antingen ökar man intäkterna eller så sänker man utgifterna. Valet bör väljarna få vara med och ta.
    Antingen höjer vi skatterna och vi har redan en av världens högsta skatter.
    Eller så sänker vi kostnaderna. I första ledet handlar det då om vad vi kan vara utan, i andra hand om vi kan dra ner på saker vi ändå känner är till nytta.

    1. Instämmer. Speciellt viktigt tycker jag att det är att väljarna får vara med att ta besluten. Här behövs någon form av direktdemokrati. Och väljarna behöver få ta del av alla siffror och alternativ på ett tydligt, sakligt och opartiskt sätt. Framför oss ligger också en anhöriginvandring som kan bli enormt kostsam.

  6. Richard
    Är det då angrepp att ställa relevanta frågor till dig? När det gäller att håna kan du ju titta på i princip ALLA stora tidningar och hur de har tagit sig an migrationspolitiken. Eller varför inte Daniel Nordström på din egen arbetsplats…. Fast tack för att du berättar hur vi ska finansiera invandringen. Mitt förslag är att alla som drivit på för en stor invandring tar notan, och dessutom står för husrum när bostäder saknas. Då kan du vara god på riktigt.

  7. Alexander: Enligt godhetsknarkarna är kritik =hat/angrepp. För har man inte på fötterna och kan ta debatten så vill man inte vara med längre.
    Alexander, det är ingen ide´ att föra en diskussion längre.
    Det finns för många i lala-landet som är faktaresistenta.
    Låt bara tiden ha sin gång så kommer de inse sina misstag och vända kappan efter vinden.
    Precis som S gjorde när de insåg att SD hade haft rätt i sak.

    1. Ja, det är konstigt att så fort jag ställer en fråga så attackerar jag. Rickard skrev tidigare att ibland måste man som opinionsbildare strunta i hur förslaget ska finansieras eller praktiskt lösas. Där har vi en stor anledning att det ser ut som det gör, man bedriver propaganda utan att tänka på konsekvenserna. Rickard har inte bemött mitt inlägg om det.

      1. Det är svårt för den som inte har tillgång till alla ekonomiska bakgrundsfakta att exakt redovisa hur alla förslag ska finansieras. Om något framstår som väldigt viktigt, som ett stärkt försvar för mig just nu, tycker jag det är motiverat att driva den frågan utan att exakt redovisa hur det ska finansieras, med vilka skattehöjningar, besparingar eller lån.
        Men visst är det viktigt att undvika att bara kräva nya utgifter utan att tänka på att de också kostar. Har därför ibland avstått från att driva saker som verkar viktiga, men skulle kosta pengar.
        Kommentarsfälten är till för att uttrycka åsikter, men ska skribenterna ständigt avkrävas ytterligare svar fungerar inte modellen. Vi har många andra arbetsuppgifter som också måste utföras.
        För övrigt återkommer jag till att det vore trevligt att veta vad du heter på riktigt, och att det går bra att skriva insändare och debattartiklar till VLT under eget namn.

        1. När det gäller insändare och debattartiklar vill jag påtala att det tar ganska lång tid innan dessa publiceras. Jag har skickat in en insändare 15/11 som ännu inte publicerats och jag får inte svar på om eller när den kommer att publiceras. Det är svårt att få en levande debatt med så långa fördröjningar.

  8. Dåligt att censurera bort synpunkter som belyser sanningen.
    Media har helt förlorat sin heder och objektivitet.

  9. Mycket märkligt att det är så oerhört viktigt att veta vad jag heter, jag ser flera andra som bara skriver förnamn eller på annat sätt är anonyma.

  10. Richard Appelbom får väl anlita research-gruppen/expo om han vill veta identiteterna på personer som kommenterar.
    Sen får VLT skicka ut ”hembesöksgruppen” med Daniel Nordström i spetsen på uppdrag vid medborgarens dörr.
    Välkommna!

    1. Tycker det är bättre när de som kommenterar står under namn för de åsikter de för fram i synnerhet om de återkommande kommenterar. Den som för fram åsikter bör som huvudregel också vara beredd att öppet stå för dem

        1. Ingen. Tycker bara det är bättre när flitiga kommentatorer, som du, med namn visar vilka de är och öppet står för sina åsikter. ”Förslagen” från Jerker är inget jag har ställt mig bakom

          1. Håller med. Rädslan att kommentarer kan få negativa konsekvenser om man undertecknar med sitt riktiga namn är grovt överskattad och mest uttryck för hybris avseende ens egen betydelse.

          2. Du känner ju mycket väl till den intolerans som länge visats mot de som varit kritiska mot migrationspolitiken De ”politiskt korrekta” har ju ibland visat en närmast religiös fanatism med rena trakasserier mot de med avvikande uppfattningar.

            VLTs drev mot Martin Alexandersson och Katarina Broman är skrämmande tycker jag. Jag har full förståelse för de som fortfarande vill vara anonyma. Debatten i Sverige och intoleransen mot de som ifrågasätter etablissemanget är fortfarande väldigt obehaglig även om det sakta blir bättre och bättre.

            Mer om Martin Alexandersson här:
            http://blogg.mittmedia.se/nordstrom/2016/02/28/det-handlar-om-nathat-inte-partitillhorighet/

            Mer om Katarina Broman här:
            http://blogg.mittmedia.se/nordstrom/2016/11/19/nattrollet-katarina-broman/

          3. Jag tycker att det som du gör genom att debattera öppet under namn i kommentarsfält är bättre och att föredra, men som du ser tar VLT också in kommentarer under signatur.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *