Förloraren Clinton fick flest röster

08-led-trump

Donald Trump fick färre röster än Hillary Clinton.

Foto: TT

Donald Trump talade före valet om att systemet var ”riggat” emot honom. När de verkliga röstsiffrorna har kommit in har Donald Trump och Republikanerna goda skäl att vara tacksamma för det ”riggade” systemet. Hillary Clinton fick över 200 000 fler röster än Donald Trump, men förlorade ändå valet!

Det beror på att USA är en federation av delstater, där varje delstat genomför ett ”eget” presidentval, och röstar fram ett antal elektorer. I de flesta delstater får vinnaren alla elektorsröster De väljer sedan formellt president.

Så den som likt Trump vinner flera delstater knappt, men förlorar stora, som Kalifornien stort, kan vinna trots färre röster än huvudmotståndaren.

Nu är USA inte unikt med röstvinnaren kan förlora. I system med enpersonsvalkretsar kan det hända, och har hänt i Storbritannien och i Québec, Kanada. Även i vårt grannland Norge gjorde fyraprocentspärren att en rödgrön regering under Jens Stoltenberg fick majoritet trots en ickesocialistisk majoritet bland väljarna.

I valet år 2000, förlorade Demokraten Al Gore trots att han fick fler röster än George W Bush. Det har bara hänt några gånger att röstvinnaren förlorat, men när det händer två gånger på fem val stärks skälen för att ändra systemet.

2012 fanns det i alla fall en motståndare till elektorskollegiet. Så här twittrade Donald Trump:

Trots det enorma intresset för kampanjen och för kandidaterna sjönk valdeltagandet till drygt 50 procent. Lågt jämfört med 84.6 procent i svenska riksdagsvalet.

Donald Trump fick färre röster än Republikanerna John McCain 2008 och Mitt Romney 2012. Så nog verkar impopulära kandidater ha fått fler väljare att stanna hemma.

Det skiljer dock mycket mellan delstater. Minnesota, med mer av en nordisk tradition av inre röstplikt, hade ett valdeltagande på drygt 70 procent. Som kuriosa kan nämnas att i Chisago county, som Wilhelm Moberg skrev om i utvandrarsviten och som ömt vårdar sin svenska tradition, röstade 61,5 procent på Donald Trump.

Republikanerna behöll också sin klara majoritet i representanthuset. Det beror till en del på att politikerna i många delstater ”riggar” valkretsarna så att det egna partiet gynnas.

Poängen i USA:s författning är maktdelning mellan president, kongress och Högsta domstolen.. Det ska vara svårt för majoriteten att driva igenom beslut som kan drabba minoriteten.

Det ger domstolen en politisk roll. Att få en president som skulle föreslå ”rätt” domare var en viktig fråga i valrörelsen.

Många är nu tacksamma över att president Trumps makt begränsas. Dock har Republikanerna presidenten och majoritet i senat och representanthus.

Så under minst två år, sedan är det nyval till representanthuset, kan Republikanerna få igenom sin politik. Blir det fel har de ingen att skylla.

Det är svårt att göra stora förändringar i systemet. Men en del borde kunna göras.

Rösta på en helgdag, gör det lättare att rösta, ge inte alla elektorer i en delstat till den med flest röster.

Ta ifrån politikerna rätten att bestämma valkretsarna. Det fungerar bra i några delstater och i andra länder med enpersonsvalkretsar, som Storbritannien och Kanada.

På 1700-talet med högre dödlighet var det nog få domare som satt riktigt länge. Men nu borde domarna i Högsta domstolen sitta i tio år i stället för på livstid.

Artikeln finns också som ledare

Samling i Sverige krävs efter att Donald Trump vann valet

President-elect Donald Trump gives his acceptance speech during his election night rally, Wednesday, Nov. 9, 2016, in New York. (AP Photo/John Locher)
Donald Trump har valts till USA:s president.

Foto: John Locker.

Opinionsmätarna, valanalytikerna och spelbolagen hade fel. Donald Trump blir USA:s president. Gång på gång har styrkan i högerpopulistiska partier och budskap underskattats.

Fler av deras väljare tycks antingen låta bli att svara eller svara felaktigt på opinionsmätningar. Kan vi alls längre lita på opinionsinstituten?

Svenskars intresse för USA-valet kan ibland te sig överdrivet. Men den här gången fanns goda skäl för intresset, valet av Donald Trump kan ha stora och allvarliga konsekvenser för Sverige.

Trump säger sig inte tro på växthuseffekten och han har fått röster från väljare i gamla koldistrikt på löftet att åter satsa på kolet som energikälla. Han vill helst dra sig ur det efter långa förhandlingar upprättade Parisavtalet. Kongressen får Republikansk majoritet i både senat och representanthus, vilket underlättar för Trump att lägga om president Obamas klimatpolitik.

Det gör att arbetet för att minska den globala uppvärmningen minst sagt försvåras och kan riskera att stanna av. Sverige och EU behöver stå fast vid avtalet och fortsatt satsa på insatser för miljö och klimat. Men det kan bli mycket svårare med Trump.

Den nye presidenten har fått kritik för att byta åsikt och ”skjuta från höften”. Men när det gäller frihandel har Trump varit konsekvent sedan 1980-talet.

Han har alltid varit emot friare handel och hävdat att den leder till förlorade jobb i USA. Till skillnad från andra områden har presidenten också mycket att säga till om när det gäller handel och handelsavtal.

Så risken är påtaglig att Trump säger upp handelsavtal och inför nya tullar. Andra länder lär svara. Det kan sluta med ett handelskrig.

Det skulle slå hårdare mot Sverige än mot USA. Sverige exporterar 50 procent av BNP, USA 18 procent.

Minst 1,5 miljoner jobb i Sverige är enligt ekonomen och tidigare riksdagsledamoten (L) Carl B Hamilton beroende av slutlig efterfrågan i USA. Trumps handelspolitik skulle kunna hota många jobb i Västmanland.

Sveriges säkerhetspolitiska läge kan allvarligt försämras. Trump har uttryckt sig positivt om Rysslands alltmer aggressive president Vladimir Putin och även svävat på målet om Natomedlemmar, i varje fall så länge de inte stärker försvaret, ska få skydd om de blir attackerade.

Den för Sverige, oavsett om vi är med i Nato eller inte, avgörande amerikanska motvikten till Ryssland i vårt närområde kunde gå förlorad.

Statsminister Stefan Löfven (S) säger käckt att det fanns förberedelser för om Trump skulle vinna. Det verkar yrvaket och mer än så kan behövas.

Vid tänkbara yttre hot brukar det vara en styrka att de statsbärande partierna gemensamt tar ansvar. Löfven bör kalla till samtal.

I detta oroliga och osäkra läge behöver Sverige närma sig Tyskland och verka för att Storbritannien får ett bra Brexit-avtal. Vidare behöver försvaret stärkas, och då handlar det om betydligt mer än vad som hittills har beslutats.

Från runt en procent av BNP till två procent. Det är mycket pengar, men nu är det allvar.Sverige kan behöva bli mer som Finland: Höj garden och (tyvärr) sänk tonläget.

Texten finns också som ledare

Rätt att Sverigedemokraterna fick vara i ACC

Partiledare Jimmie Åkesson talar vid Sverigedemokraternas Kommun- och Landstingskonferens i Västerås.
Foto: Per Groth/TT

 

Så blev det åter uppmärksamhet kring Sverigedemokraterna. Inte om vad partiet tycker utan om det ska få hyra lokaler. Grand Hotel backade efter hård kritik och ångrade att SD och dess allierade i EU-parlamentet, bland annat brittiska Ukip, fick ordna en galamiddag och dela ut ett ”högerpopulisternas pris” åt Tjeckiens förre president Vaclav Klaus.

Grand Hotel verkar mer opinionskänsligt än konsekvent. Det har över åren haft en hel del gäster med värre syndaregister än Jimmie Åkesson och Nigel Farage.

Det var visserligen många år sedan, men jag minns när jag arbetade på LSU, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, och när vi inför ett delegationsbesök från rumänska ungdomsorganisationer fick Nicu Ceaușescu, diktatorns korrumperade son, på halsen. Sverige ville, trots hård diktatur, ha förbindelser med det mot Sovjet ganska självständiga Rumänien.

Så det blev att bita i det sura äpplet och tacka ja. UD gick in och betalade hans hotell, som inte var LSU:s normala Frälsningsarmén, utan Grand Hotel. Inga moraliska invändningar från Grand då.

Frågan om SD och lokalhyra har en lokal koppling. VLT har haft en insändare från en S-student med kritik mot att ACC lät SD ha sin landstings- och kommunkonferens här.

Argumenten är desamma som mot Grand Hotel. Genom att hyra ut till SD sägs rasismen legitimeras.

Det kan lätt bli ett sluttande plan. Det finns ganska många moderater som kan tänka sig att samarbeta med SD. Ska Moderaterna då också stoppas?

Sveriges tredje största parti bör kunna samla sina förtroendevalda till konferenser. Även om SD hålls borta från inflytande är det bra om deras politiker lär sig mer om hur politiken fungerar, inte minst på kommunal nivå.

Det vore fel att kritisera SD för att ha okunniga och virriga politiker och samtidigt försöka hindra partiet från att på konferenser utbilda sina förtroendevalda.Så det är i sak rimligt att SD får hyra lokaler som ACC.

Även de som föredrar att resonera taktiskt har anledning att se upp. Är det något SD gillar är det att ta på ”offerkoftan”.

Artikeln finns även som ledare på vlt.se.

Dags att slå samman M och KD?

STOCKHOLM 20161021 Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor hösttalar i samband med partifullmäktige i Stockholm på fredagen.  Foto Janerik Henriksson / TT / Kod 10010
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor har problem med väljarstödet.
Foto Janerik Henriksson / TT

DN har redovisat en mätning om väljarnas syn på privata välfärdsföretag, uppdelat efter partisympatier. Fler är kritiska mot privata företag inom skolan än inom vården.

Det blir tillfälle att återkomma till själva sakfrågan. Men mätningen är också djupt oroande för Kristdemokraterna.  I de olika staplarna är bara sju riksdagspartier representerade. KD hade för få väljare för att kunna särredovisas!

Det är ännu ett tecken på att KD är riktigt illa ute. I partisympatimätningar ligger partiet ofta klart under spärrgränsen på fyra procent. Här är KD-väljarna för få för att deras åsikter med någon trovärdighet ska kunna redovisas.

Partiet kämpade länge för att komma in i riksdagen, och har sedan klarat sig kvar sedan inträdet 1991, ibland med hjälp av stödröster ”medborgare fyra procent”. Så visst är det för tidigt att räkna ut partiet.

Men KD har svårt att finna en egen ideologisk nisch, istället har partiet sökt lediga utrymmen i svensk politik. När M  gick mot mitten gick KD under nya ledaren Ebba Busch Thor åt höger.

Nu har M åter gått åt höger, och nu verkar KD söka sig tillbaka mot en tidigare mittenposition på  högervänsterskalan. Utifrån verkar det som partiets överlevnad är det väsentliga. Det gäller att fylla ett utrymme som inget annat parti för tillfället har.

Det verkar föga långsiktigt. Men KD:s svaga ställning är ett problem också för alliansen, främst för Moderaterna.

De kan leda en minoritetsregering efter valet, och då vore KD det borgerliga parti som verkar lättast att ta med i regeringen. Centern och Liberalerna kan få svårare att enas med M om migrationspolitiken.

Moderaterna har därför särskilt intresse av att KD-rösterna inte går förlorade, men de har mindre råd än förr att en del M-sympatisörer stödröstar.

Därför kunde en valallians, eller på sikt även ett samgående övervägas. Partierna sitter ändå i samma grupp i EU-parlamentet.

 

Nyval i Storbritannien efter regeringsnederlag i domstol?

British Prime Minister Theresa May answers a question from the media during the final press briefing at the EU Summit in Brussels, Friday, Oct. 21, 2016. Prime Minister Theresa May signaled Friday that Britain is paving the way for trade talks with other countries well before it leaves the European Union but sought to reassure partners that this would not undermine the bloc's trade aims. (AP Photo/Alastair Grant)
Storbritanniens premiärminister Theresa May (C)

Foto: Alastair Grant AP/TT

Den brittiska regeringen förlorade i domstol.  Regeringen kan inte utlösa artikel 50 om att lämna EU utan parlamentets godkännande. Det verkar rimligt, särskilt i ett land där parlamentet har en stark ställning och folkomröstningen om EU-utträde formellt var rådgivande. Så det är inte sannolikt att regeringens överklagande går igenom.

I parlamentet finns egentligen en klar majoritet för att stanna kvar i EU, men den majoriteten har lovat att respektera folkomröstningen. Det kan dock bli besvärligt för den konservativa regeringen om ledamöterna lägger sig i förhandlingsupplägget.

Regeringen har bara en knapp majoritet. Det stora problemet för regeringen kan komma om utträdet visar sig bli dyrt och dåligt. Då kan parlamentet säga nej till uppgörelsen eller kräva en ny folkomröstning.

Just nu leder dock premiärminister Theresa May och De Konservativa klart i opinionsmätningarna. Ett nyval för att få större majoritet kan då te sig lockande.  Så resultatet av förlusten i domstolen kan bli ett nyval i Storbritannien.

Yrvaket om vad som händer om Trump vinner

Republican presidential candidate Donald Trump speaks at a campaign rally at the University of Northern Colorado, in Greeley, Colo., Sunday, Oct. 30, 2016. (AP Photo/ Brennan Linsley)
Hur går det för Sverige om Donald Trump blir president?                           Foto:  Brennan Linsley, AP/TT

Utrikesminister Margot Wallström (S) säger i en DN-intervju att regeringen har satt ihop en grupp med medarbetare från flera olika departement för att skissa på olika scenarion beroende på om Hillary Clinton eller Donald Trump vinner. I en krönika i VLT varnar Frivärlds Katarina  Tracz för att det blir en helt nytt läge med Trump som president.

Tycker det är väl yrvaket. Kanske har regeringen gjort ordentliga förberedelser, men inget har kommit fram utåt eller i den offentliga debatten före intervjun med Margot Wallström. Det borde finnas en krisplan om Trump vinner, och andra ansvarskännande partier behöver också vara förberedda. Hittills har det varit alldeles för tyst. Här går det inta att bara hoppas på det bästa, det vill säga att Trump förlorar.

Ska Riksbanken heja på höga lönekrav?

STOCKHOLM 20161003 Riksbankens chef Stefan Ingves visar upp de nya mynten och sedlarna under en pressträff på Riksbanken i Stockholm. Foto: Anders Wiklund / TT kod 10040
Riksbankschefen Stefan Ingves vill låta pengarna rulla.
Foto: Anders Wiklund / TT kod 10040

Facken i industrin kräver 2,8 procent i löneökningar under ett år. Teknikarbetsgivarna säger nej och tycker kostnadsläget är högt nog ändå. Arbetsgivarna i handeln vill inte ha några löneökningar alls.

Ungefär som det brukar låta. Men vad tycker Riksbanken?

Den har som huvudmål att höja inflationen, vilket har lett till en negativ styrränta och fallande krona. I en sådan modell bör höga löneökningar passa som handen i handsken. Så kommer Riksbanken att uppmuntra facken att höja lönekraven?

Då skulle det bli ännu mer av upp- och nedvända världen. Det är för sunt förnuft bakvänt att få betalt för att låna och straffas för att spara. Och centralbanker brukar inte heja på fackliga konflikter. Men med dagens penningpolitik dag vore det faktiskt logiskt om riksbankschefen Stefan Ingves gick i demonstrationer för rejäla lönelyft.

Är Ceta-strulet en föraning om vad som händer med Brexit?

Protesters march against trade deals with Canada and the U.S. in Warsaw, Poland, Saturday, Oct. 15, 2016. Hundreds of people in the Polish capital are protesting free-trade agreements the European Union is pursuing with the U.S. and Canada, TTIP and CETA, saying they will hurt Polish farmers and the environment. (AP Photo/Alik Keplicz)
Till slut ser det, trots protester, ut att bli ett handelsavtal mellan EU och Kanada. Foto:Alik Keplicz AP/TT

Nu ser det ändå ut som om EU:s handelsavtal med Kanada blir av. De belgiska parlamenten ser ut att enas.

Det slutade som en fars. Flera, i varje fall i EU-parlamentet,  tyckte att EU:s nationella parlament inte skulle ha behövt godkänna avtalet alls. Med tanke på hur känslig frågan var på väg att bli fanns ändå skäl för att förankra avtalet i parlamenten.

Men då borde det åtminstone räcka med de nationella parlamenten. Men i Belgien, denna alltmer surrealistiska statsbildning behövde även de fem regionala parlamenten,  flamländska, vallonska, Bryssel och tyska (en liten enklav)  och den franska gemenskapen, ge sitt godkännande. Nu höll det hela på att fastna på att vallonerna länge sade nej. Så frågan måste ställas: Finns Belgien egentligen?

Allt strul ger onda föraningar om hur det ska gå med Brexitförhandlingarna. Det ligger i Sveriges, och borde ligga i övriga EU:s intresse, att försöka hitta en fungerande relation till Storbritannien.

Frågan är dock om det även med Brexit kommer att finnas utrymme för solospel. Det är viktigt att undvika några nya ”vallonska” käppar i hjulet.

Det hörs när den som trampat i klaveret drar sig ur

abonnemangskonsert
Sinfoniettan var hotad av nedläggning.

Foto: VLT:s arkiv

Ska det städas inför valet om knappt två år?

Västmanlandsmusikens vd Dag Celsing har slutat. Rimlig avgång efter protester, sjukskrivningar och sedan Arbetsmiljöverket hotat med vite på 50 000 kronor om musikernas arbetsförhållanden. Lottlös blir han dock inte med 22 månadslöner i avgångsvederlag.

Nyligen avgick Flygplatsstyrelsen i Västerås ordförande Lena Söderberg (S) efter att Stadshuset i Västerås hade gripit in och krävt att avtalet med Nextjet om flygningar till Helsingfors skulle sägas upp.

I båda fallen handlar det om frågor som berör hela länet men där Västerås dominans i befolkning och ekonomi slår igenom. I Västmanlandsmusiken äger Västerås 90 procent och Landstinget 10 procent. Bidrag från Västerås står för en dryg tredjedel av inkomsterna.

Västerås flygplats betjänar fler än västeråsarna, men inga andra skjuter till skattepengar. Förhoppningar om att andra kommuner och Landstinget Västmanland ska vara med och ge driftsstöd har stannat vid förhoppningar.

Nu har kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S) och därmed den styrande majoriteten (S+MP+C+KD) satt ned foten genom att Celsing slutar, flygplatsstyrelsen får ny ordförande och tvingas säga upp avtal. Här gäller dock att den som trampat i klaveret också ställer till oljud genom att gå ur.

För Teljebäck, som också är ordförande i Västmanlandsmusiken, har ett ansvar för talet före valet om utökad tjänstgöringstid för Sinfoniettan och för att det efter valet i stället ett tag såg ut som om Sinfoniettan skulle läggas ned. Ledamöter i Flygplatsstyrelsen hävdar att Stadshuset har varit involverat i förhandlingar.

Är planen att i god tid före valet städa upp efter tidigare misstag? Väljarna kan dock ha bättre minne än så.

Inlägget finns också som ledare, men publiceras  också här för att ge utrymme för kommentarer

Uppåt för brittiska Liberalerna

Conservative candidate Robert Courts makes a speech after winning the Witney by-election in Witney, England, Friday, Oct. 21, 2016. Britain's Conservative Party has retained the seat in Parliament vacated by former Prime Minister David Cameron, but with a sharply reduced majority. Conservative candidate Robert Courts won the rural English seat of Witney, taking 45 percent of votes cast _ down from the 60 percent Cameron achieved in the 2015 national election. The centrist Liberal Democrats surged past Labour into second place. Green candidate Larry Sanders _ brother of former Democrat presidential hopeful Bernie Sanders _ came fourth with 3.5 percent of the vote. (Chris Radburn/PA via AP)
Camerons efterträdare. De konservativa vann, fyllnadsvalet efter David Cameron, men Liberalerna gick starkt framåt.

Foto: TT

De brittiska Liberalerna  (Libdem) bildade regering med De konservativa. Det kan ha varit bra för landet, men var en katastrof för partiet.

Libdem förlorade 49 av sina 57 platser i parlamentet. Så illa kan det gå för det lilla partiet i en koalition i ett system med enpersonsvalkretsar.

Kanske syns början till en återhämtning. I fyllnadsvalet  i Witney efter den avgångne förre premiärministern David Cameron (kons) kom Libdem tvåa. Partiet ökade sin röstandel från 7 till 30 procent. De konservativa behöll mandatet. Men minskade kraftigt.

Det brukar bli så i fyllnadsval, med stora upp- och nedgångar för partierna. Det skulle också extremt mycket till för att De Konservativa skulle förlora detta fäste.

Det viktiga för Libdem är att de var partiet som fick den stora uppgången. De senaste åren har de haft svårt i nästan alla val och straffats för sin regeringsmedverkan. Valen till skotska parlamentet i maj gick dock också bättre än väntat.

Det borde finnas ökat utrymme för Libdem. Labour har gått till kraftigt vänster, Ukip verkar falla samman och De konservativa blir efter Brexitomröstningen allt hårdare i sitt EU-motstånd.

Det borde finnas en hel del besvikna EU-anhängare som skulle kunna lockas av de EU-vänliga Liberalerna. Vid sidan av Kanada har det ett bra tag varit ont om framgångar för vänsterliberala partier, men Libdem kan vara på väg att åter bli ett realistiskt alternativ för mittenväljare.

För övrigt kan noteras att Bernie Sanders bror Larry , som bor i Storbritannien, ställde upp för De gröna. Han fick i varje fall mer röster än Ukip.