Med statistik kan man bevisa allt!

Läste idag en debattartikel skriven av Carolina Brånby som ansvarar för Svenskt Näringslivs årliga företagsklimat mätning (länk).

I artikeln för Svenskt Näringsliv för fram två teser.

1 ) Kommunala utjämningsskatten hindrar effektivisering av kommunernas verksamheter.
2) Låg kommunalskatt leder till bättre företagsklimat.


Okej, låt oss titta på detta.

Tes 1) Kommunala utjämningsskatten hindrar effektivisering av kommunernas verksamheter.

Argumenten är att eftersom kommunerna inte behöver rätta sig efter den egna skattebasen utan får ”stöd” från andra rikare kommuner så behöver man inte skära ner i sina verksamheter.

Det här skulle ha varit fullt godtagbart om det inte vore så att de dyraste verksamheterna och största utgiftsposterna inom kommunen är reglerade av staten. Alltså staten har bestämt att människor oavsett vart man bor i landet ska vara garanterade viss nivå av service och omsorg. En kommun kan med andra ord inte effektivisera och besluta sig för att sänka eller inte betala ut socialbidrag med hänvisning till att skatteintäkterna har minskat.

Därför har man skapat ett utjämningssystem. Där tittar man på bland annat befolkningsmängd, befolkningsstruktur, bebyggelsestruktur, skatteintäkter och hur mycket den lagstiftade kommunala kärnverksamheten borde kosta. Utefter det så räknar man ut om en kommun ska betala eller få ta emot stöd för att kunna erbjuda den grundläggande lagstiftade servicen.

Ska man avskaffa utjämningssystemet helt och hållet så måste man också vara ärlig och säga att många av de lagar som reglerar vilken service som kommuner ska erbjuda också måste bort. Man kan ha synpunkter på hur systemet ska vara uppbyggt men ett utjämningssystem är ett måste tror jag att de flesta är överens om.

Tes 2) Låg kommunalskatt leder till bättre företagsklimat.

Svenskt Näringsliv menar att även om företag inte betalar kommunalskatt så gör anställda det och arbetskraften flyttar dit kommunalskatten är som lägst.

Vad baserar Svenskt Näringsliv detta på? Vilka tunga forskningsrapporter och material visar sambandet mellan låg kommunalskatt och god företagsklimat?

Jo, Svenskt Näringsliv hänvisar till sin egen undersökning om företagsklimat, som fått kritik från forskare och tidningen Fokus mätning som kartlägger ”Sveriges bästa kommun att bo i”. Skatterna är en förklaring till varför en del kommuner placerar sig i botten och andra i toppen i respektive mätning.

För att komma fram till detta samband har Svenskt Näringsliv tittat på topp 5 kommuner och botten 5 kommuner i respektive mätning. Varför man drar gränsen vid just 5 kommuner och hur man argumenterar för det säger man inget alls om. Är man konspiratorisk kan man tänka att det är en godtycklig gräns för att bevisa en illa underbyggd tes.

Men okej, låt oss titta på det. Vi börjar med Fokus mätning.

Topp 5 kommuner och respektive kommunalskatt

Habo – 32,33
Knivsta – 31,77
Lund – 31,23
Gnosjö – 32,8
Danderyd – 29,45
Genomsnittlig kommunalskatt 31,5

5 kommuner i botten och respektive kommunalskatt

Ljusnarsberg – 32,1
Munkfors – 33,7
Södertälje – 32,23
Bjuv – 31,28
Haparanda – 32,68
Genomsnittlig kommunalskatt 32,3

Skillnad 0,8 kr!

Det skiljer alltså 0,8 kr i kommunalskatt mellan botten och toppen. Vilket samband!

Med samma argumentation så borde företagare och arbetskraften i ”Sveriges bästa kommun” Habo genast packa sina väskor och flytta till ”Sveriges näst sämsta kommun” Bjuv, för där är kommunalskatten hela 1,05 kr lägre.

Skillnaden är större i Svenskt Näringslivs egna mätning. Det beror främst på att metodiken är nästintill ohederlig. Kommunalskatten utgör redan en stor del av Svenskt Näringslivs ranking. Man kan inte först använda ett underlag för att mäta något och sen använda resultatet som bevis för att underlaget man använde var rätt.

Men genom att slänga ut all grundläggande kunskaper  i statistik genom fönstret så blir skillnaden också mycket större, hela 3,44 kr mellan de kommuner som placerar sig på topp 5 respektive botten på Svenskt Näringslivs egna ranking.

Det låter ju väldigt mycket.

Vad händer om vi vidgar det till att omfatta 10 kommuner i topp och botten i rankingen och vi fortsätter att använda samma felaktiga metod som Svenskt Näringsliv gör. Det finns trots allt 290 kommuner i landet. Då minskar skillnaden med en krona. Bara genom att lägga till 5 till kommuner har alltså skillnaden minskat men nästan 30%.

Tar vi bort Stockholms kommunerna som tack var sin geografiska position får mycket gratis då minskar skillnaden med nästan 2 kr. Helt plötsligt är skillnaden mellan de kommuner som Svenskt Näringsliv rankar som de bästa i landet och de som är sämst bara 1,8 kr.

Egentligen är även detta inte helt rättvisande för här ingår kommuner som Vellinge, Laholm, Linköping, Trosa och Upplands Väsby som alla ligger i expansiva tillväxtområden och att en liknande övning i statistik hade resulterat i Icke-godkänt på gymnasienivå.

Hur mycket är då 1,8 kr i kommunalskatt?

Genomsnittlig månadslön i Sverige 2011 29 000 kr/månaden

Genomsnittlig kommunalskatt topp 10 (ej Stockholms kommuner): 31,08
Genomsnittlig kommunalskatt 10 bottenplacerade kommuner: 32,98
Skillnad i kronor:                                                             551 kr/månaden

Så då hävdar Svenskt Näringsliv att människor sitter och gör livsval om vart man ska bo och jobba utifrån att man kan tjäna 551 kr i skatt varje månad. Tänk också på bara boendekostnaden lär överstiga de 551 kr man tjänar på att flytta till ett av de topp 10 kommunerna, även om man räknar bort Stockholms kommunerna.

Min höst personliga slutsats; man kan inte göra såsom Svenskt Näringsliv gör. Jag tror att kommunalskatten har en ytterst marginell effekt på vart man flyttar. Frågor som bostad, boendekostnad, kommunikationer, jobb, anknytning osv är långt viktigare faktorer.

Jag vill också tillägga att jag gillar låga skatter och även Svenskt Näringsliv som organisation. Det finns säkerligen mycket man kan effektivisera bland landets kommuner. Det jag ogillar är ohederlig argumentation och löst prat utan någon som grund i verklighet eller fakta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *