Månad: oktober 2012

Igår rapporterade SR Västernorrland om beslutet att frysa in de 15 miljoner kronor som Tillväxtverket hade beviljat för ett bredbandsprojekt i Sollefteå. Anledningen till beslutet är att kort och gott att regeringen dragit undan möjligheten för Tillväxtverket att betala ut pengarna.

Här är reportaget från SR Västernorrland.

När posten beslutade att lägga ner sin utdelning i delar av kommunen med hänvisning till regeringens vinstkrav så hänvisade representant för ansvarigt statsråd Anna-Karin Hatt till att bredbandsutbyggnaden skulle kompensera för en del av servicebortfallet. Det kan man lyssna på här.

Andra reportage i samma ämne,  Mittnytt och TÅ

Läste idag artikeln i TÅ om Sollefteås skolor och tänkte att det kan vara bra med lite siffror.

Enligt SCB så har antalet barn i skolåldern 1-18 minskat med 555 i Sollefteå sedan 2005. Det är var sjunde skolbarn som har försvunnit. År 2014 beräknas antalet skolbarn ha minskat med 622, sen planar siffrorna ut lite. Intressant är att den största skolan i Sollefteå (Vallaskolan) har idag 680 elever.

Det är en utveckling som sker i hela landet enligt Skolverket, barnkullarna blir mindre och bara på gymnasiet har antalet studenter minskat med 17000 2012 jämfört med 2011. Men befolkningsminskningen spelar givetvis roll för Sollefteås räkning.

Enligt siffror från SCB har antalet personer mellan 19-64 minskat med 755 sedan 2005. Ungefär vart 15e person alltså. Det är också i den här gruppen där de största skatteinkomsterna kommer. Fram till 2018 visar prognoserna att den här gruppen kommer att ha minskat med 1440 personer jämfört med 2005.

Hur används pengarna i skolan?

Jag har alltid trott att det dyraste i skolan måste vara lokalerna. Beror nog på att jag själv alltid gått i stora skolor. Men den största posten är faktiskt personal.

Siffror i % enligt Barn och skolnämndens årsredovisning:

	2011	2012
Personalkostnader:	57,6	58
Lokalkostnader:	15,8	16
Kapitalkostnader/investeringar:	0,6	0,8
Övriga kostnader:	26	25

I Övriga kostnader ingår sådant som IT, skolskjutsar, läromedel osv.

Noterbart är också siffror från SCB som visar att skolverksamheten i Sollefteå är dyrare än genomsnittet för län, riket och kommuner med liknande storlek.

En elev i grundskolan 2011 i Sollefteå kostade 106 763 kr/året. Länsgenomsnittet var 98 379 kr, riksgenomsnittet 93 916 kr och kommuner med liknande storlek 92 573 kr.

En elev i gymnasiet 2011 kostade i Sollefteå 117 034 kr/året. Länsgenomsnittet 112 243 kr, riksgenomsnittet 112 243 kr och kommuner med liknande storlek 113 185 kr.

Igår eftermiddag fick Sollefteå kommun besked om att Tillväxtverket beslutat att frysa in alla EU-stöd till nya bredbandsprojekt, däribland Bredband i Sollefteå 3.0. Projektet som skulle ha gett bredband till boende och näringsliv i glesbygden är därför i stor fara.

Än värre är det för dom personer som nyligen blev av med postutdelningen när Posten AB effektiviserade bort delar av Sollefteå. Där fick man löften att bredbandsutbyggnaden skulle kompensera en del av servicebortfallet, nu blir det alltså inget alls.

Tillväxtverket menar att man inte kan betala ut några pengar, trots att man beviljat medel till projektet redan. Det eftersom regeringen ännu inte är klar med sin Bredbandsförordning som sen i sin tur måste behandlas av EU-kommissionen. Detta är inte direkt en snabb process utan det kan dröja år innan Sollefteå kan börja bygga ut bredband i glesbygden. Under tiden förordningen dansar runt i Bryssel riskerar finansieringen att försvinna och ett projekt som skulle ha underlättat många människor och företags vardag rinna ut i sanden.

Läs mer här.

Idag finns en artikel i Tidningen Ångermanland där Svenskt Näringsliv kritiserar att Länshälsan, landstingsägt, ställer upp i upphandlingar mot privata företag.

Jag tycker att Svenskt Näringsliv har en poäng. Men frågan är knappast så svart-vit som Svenskt Näringsliv vill göra det. Visst, hade detta varit Stockholm eller någon annan kommun där det funnits en flora eller handfull alternativ på marknaden så hade Svenskt Näringslivs kritik varit giltig.

Men situationen är en aningen mer komplex i Norrlands inland. I Sollefteå har ett och samma företag vunnit vartenda upphandling under så många att ingen i kommunen på rak arm kan säga hur länge. Men de flesta är överens om att det är över 20 år.

Detta är givetvis inte heller särskilt bra. I normalfallet hämmar monopol utvecklingen på marknaden och anses vara negativt för kunderna. Det är inte heller särskilt bra om företag blir allt för beroende av en enda offentlig kund. Jag misstänker att Svenskt Näringsliv skulle hålla med mig.

Detta är inte heller något unikt för mindre kommuner, på nationell plan finns t.ex. banken SBAB som en gång i tiden bildades av den svenska staten för att öka konkurrensen i banksektorn.