Snökaos…

Snön har nått Stockholm och trafikkaoset har slagit till i år igen. Jag pendlade själv under ett par år mellan Uppsala och Stockholm. Minns så tydligt hur all infrastruktur mer eller mindre slogs ut av några centimeter snö.

Det var inte helt ovanligt att man stod där i kylan och köade (slogs) med ett par tusen andra människor för att komma på ersättningsbussar. Bara för att ta sig till jobbet. Det hände flera gånger att trots att jag inte var hemma förrän vid midnatt trots att jag lämnade kontoret kl. 17.00. Sen var man tvungen att kliva upp klockan ännu tidigare än vanligt dagen efter för att genomgå samma process.

Jag lider verkligen med mina gamla medresenärer. Eller, nja det är mer en blandning av skadeglädje och medlidande 🙂

Trygghet – ett vitt begrepp.

Idag publicerade SKL en undersökning om de tryggaste vs otryggaste kommunerna i landet. Jag gillar SKLs undersökningar för att dom brukar täcka in många olika perspektiv, men ibland blir det så mycket att undersökningen inte säger något alls.

 

Tittar man på de faktorer som enligt SKL gör Sollefteå till ett av landets otryggaste kommuner är att vi har en väldigt hög andel personer som skrivs in på sjukhus på grund av oavsiktliga skador.

 

Jag vet inte riktigt om det har så mycket med trygghet att göra eller om det är så att kommunen har demografi med väldigt många äldre. Säg så här, om två yngre personer halkar och slår sig på en isfläck brukar konsekvenserna inte blir så allvarliga. Men är det två äldre personer så är ett sjukhusbesök inte helt ovanligt. Sen är ju Sollefteå en skidstad.

 

När man läser och tar del av rapporteringen om mätningen kan man lätt tro att Sollefteå kryllar av våldsbrott. Visserligen kan man peka på att våldsbrotten ökat med hela 59 % under perioden 2009-2011 jämfört med 2000-2002. Men det verkar inte säga så mycket.

 

För i Härnösand har våldsbrotten ökat med 152 %, i Ånge 88 %, Åre, 162 %, Krokom 134 % och värst är det i det kriminella Bjurholm med 287 %.  Det är inga orter som jag hittills har förknippat med grov brottslighet. Min gissning är att har man en lite befolkning och ett fåtal våldsbrott så blir ökningen procentuellt mycket större om antalet våldsbrott ökar med några stycken. 

Tittar man på Stockholmsområdet så blir siffrorna än mer bisarra, den kommun där våldsbrotten ökat som mest är Sigtuna med 72 %.

 

Gällande antalet anmälda våldsbrott per 1000 invånare ligger Sollefteå (11) i mellanskiktet, medan Härnösandsborna anmäler långt fler våldsbrott per invånare (15) och Sundsvall (13,4). Samma sak gäller anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare, där ligger Sollefteå (11,2) på riksgenomsnittet medan Sundsvall (21,9) ligger i botten.

 

Det som dock talar till Sollefteås nackdel är att det anmäls fler stöld- och tillgreppsbrott per 1000 invånare än resten av länet, här ingår bott som stöld, rån- och häleribrott. Men jämför man med BRÅs statiskt över anmälda brott så ser man Sollefteå 2011 hade färre brott anmälda i den här kategorin än riksgenomsnittet.

Tittar man på den här grafen baserad på siffror från BRÅ gällande anmälda stöld-, rån-, och häleribrott så ser man att Sollefteå ligger under riksgenomsnittet och faktiskt haft en minskande brottslighet inom dessa områden sedan 2002.

Sen finns det en del av undersökningen som berör tillexempel svarstider för polis och räddningstjänst. Att det till exempel tar längre tid för polisen att reagera vid larm i Sollefteå jämfört med Timrå, Borlänge eller Orsa är kanske inte acceptabelt. Däremot är responstiden för ambulans god i Sollefteå.

 

Det är som sagt en väldigt spretig undersökning som är extremt svår att tolka på något sätt. Personligen har jag lite svårt att köpa att Sollefteå skulle vara otryggt, tvärtom skulle jag vilja säga.