Företagsklimat – skillnaden mellan ”bäst” och ”sämst”.

Igår släppte Svenskt Näringsliv enkätsvaren som är en del av företagsklimat ranking som kommer i april. Det är ingen större hemlighet att jag inte gillar den rankingen, i bästa fall så rankas kommunerna efter hur mycket man följer Svenskt Näringslivs hjärtefrågor vilket i sig inte behöver ha något att göra med företagsklimatet. Sen är både frågeställningar och metoden kanske inte den bästa. Men det kommer jag säkert att få återkomma till.

Men oavsett vad jag tycker så får mätningen stor uppmärksamhet och då måste man ändå förhålla sig till den.

Så jag har tittat lite närmare på mätningen.

Jag jämförde Sollefteås resultat i enkäterna med följande kommuner, Kalix, Hofors, Ragunda, Färgelanda, Övertorneå, Eda, Skinnskatteberg, Överkalix, Smedjebacken, Hällefors och Villhelmina, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik. Totalt 18 kommuner.

I enkäterna får företagarna svara på 17 frågor och ranka dessa på en skala mellan 1-6 poäng där 6 är det absolut bästa.

Det man kan säga är att resultaten är oerhört jämnt, den kommun som sticker ut är Timrå som är något bättre än övriga kommuner. Mellan övriga 17 kommuner skiljer det sig som mest 0,74 poäng (Smedjebacken som är sämst och Sundsvall som är bäst). Mellan Timrå (bäst) och Smedjebacken (sämst) skiljer det 1,18p. Det är alltså skillnaden mellan det som kallas toppen och botten i rankingen.

Mellan Sollefteå kommun som förra året kom på sista plats och Örnsköldsviks kommun (155e plats 2012) skiljer det 0,5p. Mellan 11 av dessa 18 kommuner skiljer det ungefär 0,3p.

Det är också anledningen till att en kommun ett år kan rasa 100 placeringar medan en annan kommun kan klättra lika många. Det behöver inte alls ha att göra så mycket med vad kommunen har gjort utan helt enkelt för att det är väldigt, väldigt jämnt.

Tittar man på enkätsvaren för Sollefteå kan man notera ett par saker. Företagarna är mest missnöjda med Vägnät, tåg och flygförbindelser. Där ger företagarna staten ett bottenbetyg på 1,9 i genomsnitt, att jämföra med Timrå kommun där företagarna i genomsnitt ger infrastrukturen 4,1p. Det som företagen i Sollefteå är mest nöjda med är skolans attityder till företagande.

Jämför man enkätsvaren mellan åren 2011 och 2012 så ser man att det som företagen blivit mest missnöjda med under året är Tele- och IT-nätet som i genomsnitt får 2,7p på den 6-gradiga skalan.

Andra positiva delar är att företagarna i Sollefteå blivit något mer nöjda med företagsklimatet både i Sverige och i övriga kommunen.

 

Mer om lärarlegitimationer och små skolor…

Idag hade P4 Morgon ett inslag om lärarlegitimationers påverkan på små skolor, tidigare har även Tidningen Ångermaland skrivit om detta med Sollefteå koppling (ej på nätet).

I inslaget hörs bland annat Niklas Westin på Skolverket som säger att små skolor kommer att ha svårt att uppnå de uppsatta kraven och målen i den nya lagstiftningen. SR Jönköping genomförde en liknande granskning i slutet av förra året.

I morgonsändningen intervjuades även Åsa Sjöden, ordförande för Barn- och skolnämnden i Sollefteå. Det kan man lyssna på 22 minuter in på inslaget.

Lärarlegitimation och små skolor

Den 1a juli 2015 träder reformen om lärarlegitimation i kraft. Det är en reform som säger att alla lärare i fortsättningen måste vara legitimerade inte bara ämne utan också stadium. Med andra ord en lärare som hela sitt yrkeslivs arbetat som historielärare i grundskolan kommer, såvida inte skolverket bedömer att hen har rätt utbildning, att från och med den 1a juli 2015 kunna arbeta vidare.

Hur och vad som krävs för att bli legitimerad lärare är inte helt enkelt. Det ansågs nämligen så pass komplicerat att Skolverket inte klarade av att hantera frågorna och tvingade regeringen att skjuta upp reformen till 2015 istället för 2013.

Även om man kran sympatisera med reformens intentioner så går det inte att blunda för att den innebär stora problem för små skolor och skolor i landsbygd. Detta är inget nytt, under remissförfarandet påpekade både Friskolornas riksförbund samt organisationen Sveriges kommuner och Landsting att små skolor de problem som skulle uppstå. Men propositionen klubbades av riksdagen utan några särskilda åtgärder för små skolor.

Sedan reformen kom har vi också sett något som liknar ”skoldöd” sprida sig i Sverige och det är inte bara Norrlandskommuner som drabbas, utan även Stockholms kommuner har tvingas att lägga ner mindre skolor för att hantera reformen.

Men effekterna blir större i Norrland. Vi har längre avstånd, är glesbefolkade och har därför också många mindre enheter.

I en enkät gjord av TV4-Nyheterna svarade 60 % av kommunerna i Norrland på att reformen kommer att svåra att leva upp till. Ann-Mari Mäki Larsson som är utbildningschef i Pajala kommun sammanfattar läget så här i en TT-intervju.

– Vi är lite rädda för att det här blir skoldöden.