Jakten på tillväxt

I gårdagens Tidningen Ångermanland kunde man läsa en insändare undertecknad av Trafikverket. Insändaren var ett svar på ett öppet brev som kommunen tillsammans med näringslivet skrev om behovet av att upprusta infrastrukturen även i Norrland.

 

I det öppna brev som näringslivet och kommunen skrev och som publicerades i Tidningen Allehanda påpekade man det orimliga att 50 % av Sveriges yta får dela på 3,4 % av infrastrukturinvesteringarna fram till 2025.

 

Svaret från Trafikverket var självklar och kan väl sammanfattas med den här meningen,

 

”Vi fokuserar på vägar med hög trafik och låg standard i storstadsområden och till och från regionala centrum vilket gynnar arbetspendling, rörlighet och tillväxt.”

 

Jag fastnade för ordet tillväxt. För det får man ju höra rätt ofta. Viktigt att vi satsar där vi kan få tillväxt och det sker tydligen i storstäderna. Då är det helt rimligt att en myndighet som Trafikverket satsar där det tillväxten skapas. Argumentationen är som följer; tillväxt -> jobb -> ökade resurser -> möjlighet till nya satsningar. Helt logiskt.

 

Men vart skapas då tillväxten? 

Vissa hävdar att det är i ”IT-kluster” och tjänstesektorn. Sånt har vi ju inte så mycket av i Norrland.

 

Men låt oss titta på Brutto regionalprodukt (BRP) som är ett mått på den ekonomiska aktiviteten i en region. Summan av regionernas Bruttoregionalprodukt blir landets Bruttonationalprodukt. Alltså det mått som vi mäter tillväxten med.

 

De senaste siffrorna som finns är från 2011, beror väl på att det tar tid för SCB att räkna fram siffrorna.

 

Tittar vi på hur mycket respektive region bidrar till tillväxten per invånare så ser man att Stockholm tar första platsen framför Norrbotten. På tredjeplats kommer Västra Götaland och på fjärdeplats Västernorrland. Alltså två av Norrlandslänen i topp-4.

 

BRP per invånare och region.

 

Tittar vi på hur mycket varje sysselsatt person bidrar till den svenska tillväxten då är Stockholm etta följt av Norrbotten och Västernorrland. Nu alltså två av Norrlandslänen i topp-3.

 

Alltså vi som bor i Västernorrland tillhör Sverige-toppen när det gäller att bidra till tillväxten.

 

Men visst nu tittar vi ju per invånare och per sysselsatt. Vi är ju färre i Västernorrland än man är i t.ex Uppsala och Östergötland.

 

Men låt oss då titta på vart industrin satsar och investerar. Det borde väl vara ett relevant som mått. För trots alla IT-klusters, management konsulter och allt annat i tjänstesektorn så är det ju trots allt industrin i Sverige som är ryggraden för tillväxten och utvecklingen.

 

Tittar vi på hur industrin har investerat under perioden 2010-2012 så förändras inte bilden särskilt mycket. Det är Västra Götaland, Norrbotten och Stockholm som är i en klass för sig. Västernorrland hamnar denna gång på plats nummer 9 av 21 regioner. Det är minimal skillnad mot 8an Östergötland och satsningarna är större i Västernorrland jämfört med t.ex Örebro och Jönköping. Och långt större än t.ex Uppsala.

 

 

Inte så illa för en region som inte får mer än 3,4% av infrastrukturinvesteringarna i 10 år framåt med argumentet att man vill gynna tillväxten.

____

Tryck på diagrammen för att få dom större.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *