Vandringsvägar för lax

Under de senaste dagarna har det varit ett par reportage i medier (se bland annat här och här) gällande diskussionen kring vandringsvägar för laxen. Bland annat har det förekommit i diskussionen att Sollefteå kommun skulle ha beslutat att inte gå vidare och bygga vandringsvägar för laxen. Detta är felaktigt, inget sådant beslut är taget.

Följande finns att läsa på www.solleftea.se

Inget beslut taget om vandringsvägar för lax

Senaste dagarna har det i media uppstått en bild om att Sollefteå kommun beslutat att inte satsa på att återskapa vandringsvägar för lax och öring. Inget sådant beslut är taget, varken i kommunfullmäktige eller hos kommunledningen.

Det som hänt är att kommunalrådet Elisabet Lassen och tillika ordförande för Sollefteåforsen AB i bolagets styrelse lyfte frågan om att skapa vandringsleder förbi kraftverket. I den frågan kunde styrelsen inte enas då delägaren E.ON motsatte sig förslaget.

E.ON gör bedömningen att det inte bara krävs vandringsleder utan också lekbottnar för att laxen ska simma upp. E.ON har därför beslutat att tillsammans med Vattenmyndigheten göra en större utredning och titta på vilka områden i anslutning till kraftverken i Ångermanlandälven med potential för ökad miljönytta.

Kommunalrådet Elisabet Lassen kommenterar,

– Tvärtemot vad som påståtts i media är jag fortsatt positiv till att utreda vilka konsekvenser återskapande av vandringsleder för bland annat laxen skulle innebära för att kunna ta ett välgrundat beslut i frågan. På seminariet den 22a mars var jag tydlig med att vi måste få med oss E.ON för att Sollefteåforsen AB ska kunna bygga vandringslederna.

– När delägaren E.ON motsätter sig att Sollefteåforsen AB bygger vandringslederna så måste kommunen gå vidare och utreda vilka konsekvenserna skulle bli om vi ensidigt bygger vandringsleder runt kraftverket. Hur mycket skulle Sollefteå kommun bli ersättningskyldiga till E.ON för uteblivna intäkter samt vilka andra juridiska effekter ett ensidigt agerande skulle få.

– Detta är i en stor fråga som kräver noggranna överväganden, undersökningar och förhandlingar med den andra parten i fråga E.ON. Inget beslut är taget och vi har fortfarande inte tillräckligt med underlag för att fatta ett beslut.

Sommarjobbarnas riktiga lön

I torsdags rapporterade Tidningen  Allehanda Ångermanland om en undersökning som SSU genomfört om lönen för sommarjobbar i Sveriges kommuner. Läs den här. I artikeln påstås det bland annat att sommarjobbar i Sollefteå tjänar endast 58 kr/h. Det är helt fel.

Det fel som SSU gjort och som Allehanda rapporterar vidare om är att man jämfört lönen för sommarprao med jobbet för ”sommarjobbare”.

Sommarprao går till alla ungdomar som lämnat årskurs 9, där har Sollefteå kommun erbjudit arbete till alla som har sökt och det enligt den kollektivavtalsenliga lönen på 58 kr/h.

Sen finns det gruppen ”sommarjobbare” som är över 18 år och är egentligen timanställda och där är lönen givetvis mycket högre. Enligt kollektivavtalen är grundlönen 94,5 kr/h men i många fall tjänar sommarjobbarna mer än så beroende på erfarenhet, arbete och arbetstid. Helt enligt kollektivavtalen.

Det är också anledningen till att ungdomarna i artikeln tjänar mycket mer än 58 kr/h.

Jag misstänker att detta är något som slår igenom stort på SSUs undersökning, att man helt enkelt jämfört äpplen och päron.

När det kommer till information till sommarprao och sommarjobbar så är det som för vilken nyanställd som helst. På varje arbetsplats finns introduktionsplaner och checklistor som respektive nyanställd ska få ta del av. På många arbetsplatser finns också introduktionsdagar, där personen får komma in och testa arbetsplatsen och arbetsuppgifterna för att se om man trivs med kollegor och arbete.

Hur används dina skattepengar?

Sitter och bläddrar i Årsredovisningen för Sollefteå kommun för år 2011.

Hittade lite intressanta uppgifter om vart mina skattepengar går. Alltid roligt att veta.

45 % går till Vård och omsorg
36 % går till pedagogisk verksamhet
8% går till infrastruktur skydd m.m
5% går till fritid och kultur
4% går till gemensamma lokaler och verksamhet
2% går till politisk verksamhet
1% till särskilt riktade insatser

Jag fick också en fråga om hur mycket som går till Aquarena och Hallsta hotell. Enligt årsredovisningen för 2011 är det mindre än 1,5 % av kommunens budget. Då är det svårt att räkna med vilka kostnader som kommunen hade haft om man istället satsat på att renovera det gamla badhuset eller inte satsat på hotellet.

Intressant också att till skillnad från många andra kommuner är Sollefteå kommun delägare i ett kraftverk, Sollefteåforsen som förra året gav kommunen närmare 30 miljoner kronor. Noterbart är också att det är Sollefteåforsen som bekostar Aquarena och inte skatteintäkterna.

Här finns årsredovisningen för 2011

Åka pendeltåg…

”Jag kan känna det det när jag knallar nedför Kungsgatan i Stockholm på väg hem en fredag att jag vill slå folk. Orka leva med det här.”

Citat från artikel i DN (ej på nätet än) om det eviga pendlandet i Stockholm. Efter nästan 5års pendlande mellan Uppsala – Stockholm kände jag igen mig i berättelserna om ständig stress och dagliga duster med SJ och SL. Håller med om att man är en sämre och tråkigare version av sig själv när man pendlar.

Markoolio får slutorden.

[youtube width=”400″ height=”344″]http://www.youtube.com/watch?v=AUIAc1lFy6E

Mer för pengarna i Sollefteå…

Häromdagen fanns en artikel med i tidningen Allehanda om löneläget bland sjuk- och undersköterskor i Västernorrland, läs artikeln här.


Jag har inga synpunkter på själva artikeln eller sakfrågan (bortsett från att artikeln gärna hade fått nämnt att Sollefteå har 35 timmars arbetsvecka för vårdpersonal).
Men jag blev nyfiken på hur stor roll bostadsorten spelar i ekonomin. Hur mycket får man för den högre lönen i tillexempel Stockholm?

Eftersom SCB inte har någon statistik i ämnet på kommunbasis och dessutom har en kö på över tremånader för att göra utdrag ur databaser så gjorde jag en egen undersökning. Jag tittade på hur mycket en familj med två förvärvsarbetande personer tjänar i genomsnitt i respektive kommun. Jag drog av skatt, boendekostnad (utgick ifrån priset på Fastighetsbyråns Sverigevillan) och drog även av kostnaden för uppvärmning enligt Villaägarnas undersökning.

Min initiala plan var att även titta på andra avgifter såsom barnomsorg, VA-taxa och sophämtning men det finns idag ingen samlad och uppdaterad statistik på dessa områden och skillnaderna mellan kommunerna är marginella.

Jag har valt att titta på en rad kommuner i Stockholmslän, mest av tidsskäl samt dom tre andra stora städerna Göteborg, Malmö och Uppsala. Jag tog även med Umeå och i Västernorrland Härnösand och Sundsvall.

Jag misstänkte givetvis att man får mer för pengarna i Sollefteå än tillexempel Lidingö även om lönerna är högre och skatten lägre. Men skillnaderna var mycket större än jag trodde.

Trots högre kommunalskatt och lägre lön så har en familj i Sollefteå 18 544 kr kvar medan den i Lidingö bara skulle ha 4208 kr kvar. Givetvis skulle familjen i Lidingö aldrig ens tänka tanken på att köpa en villa eftersom bara handpenningen skulle gå på närmare miljonen. Istället hade familjen fått nöja sig med en bostadsrätt på 70-80 kvm.

Notera också att familjen i Sollefteå har mer att röra sig med än riksgenomsnittet.

Jag är som sagt medveten om att det är en del andra avgifter och räkningar som ska betalas utöver el, amortering, ränta och skatt. Men det intressanta är hur mycket man får för lönen i Sollefteå jämfört med andra kommuner.

Kommun Kvar i plånboken
Sollefteå 18544
Härnösand 18412
Sundsvall 18365
Salem 16688
Riksgenomsnitt 15417
Umeå 15310
Täby 14888
Haninge 14172
Järfälla 13924
Sollentuna 11909
Nacka 10809
Göteborg 10165
Huddinge 10044
Solna 9609
Danderyd 8619
Stockholm 7333
Uppsala 7270
Malmö 5868
Lidingö 4208

Rullskidbanan i dagens tidning

I dagens tidningen Allehanda finns en artikel gällande rullskidbanan i Sollefteå kommun. Artikeln kräver en del förtydliganden.
Beställare av projektet är Kultur, utbildning och fritidsförvaltningen i Sollefteå kommun. Förvaltningen är medvetna om de problem som finns på rullskidbanan och påpekade dessa för entreprenören redan under själva arbetet. Entreprenören vidtog åtgärder men den besiktning som kommunen beställde av en oberoende besiktningsman visade att dessa inte var tillräckliga. Entreprenören lämnade då önskemål om en ny slutbesiktning.
Nu arbetar förvaltningen och entreprenören för att genomföra en ny besiktning och anledningen till att den andra besiktningen har dröjt har till stor del berott på väderförhållandena.
Banan kostade 1,2 miljoner kronor och kommunen håller inne en stor del av pengarna till det att banan är klar och i god skick.

Grundskolan i Sollefteå bättre än flesta Stockholms kommuner!

I Agenda (20/5) fanns ett inslag om skolorna i Sollefteå med, se 39 minuter och 40 sekunder i programmet. Inslaget handlar om att skolorna i Sollefteå kommun har en bra blandning av barn med olika socioekonomisk bakgrund och klokast i hela Agenda igår var Olivia Rönnbäck som menade att det inte spelade roll vad klasskompisens föräldrar jobbar med utan det ”viktigaste är att dom är snäll”.

Efter inslaget uppstod en diskussion om kvalitén i Sollefteås skolor främst från gamla bekanta i Stockholms området. Diskussionen gjorde mig förvånad, med tanke på att en av anledningarna till att vi flyttade till Sollefteå var bra skolor så började jag tvivla. Var det något jag hade missat?

Så jag började gräva i SKLs öppna jämförelse för att se hur Sollefteås grundskolor står sig jämfört med kommunerna i Stockholms län. Jag fokuserade på:

  • Andel elever som nått minst G i ämnesproven i åk 9 (matematik, engelska och svenska)
  • Andel elever som nått målen i alla ämnen
  • Andel elever som är behöriga till gymnasieskolans natur- och teknikprogram
  • Antalet behöriga lärare med pedagogisk högskoleexamen
  • Antal elever per lärare.

Resultatet;

Sollefteå är bättre än 15 av kommunerna i Stockholms län, däribland Stockholm, Sundbyberg, Haninge, Huddinge och Järfälla i de uppräknade kategorierna.

De kommuner som är bättre än Sollefteå är nästan uteslutande de socioekonomiskt mest segregerade och rikaste kommunerna i landet såsom Danderyd, Lidingö, Vaxholm, Ekerö, Täby m.fl.

Med tanke på de naturliga ekonomiska skillnader som finns mellan en inlandskommun och kommuner som tillhör landets starkaste tillväxtregion är inte särskilt imponerande. Skulle jag vara skattebetalare i Stockholm så skulle jag också ställa högre krav på grundskolan.

Man bör också ta hänsyn till att kostnaderna är mycket högre i Sollefteå. Det kanske man inte tror men Sollefteå är ett av Sveriges till ytan största kommuner vilket medför stora mer kostnader.

För medan kostnaden för skolskjuts i Sollefteå är 9 381 kr/elev så är den 237 kr/elev i Stockholm och 331 kr/elev i Täby.

Skillnaderna är lika stora när det kommer till lokalkostnad. Sollefteå kommun betalar 21 525 kr/elev i lokalkostnad motsvarande siffra för Stockholms kommun är 13 676 kr/elev och genomsnittskostnaden för skolorna i Stockholms län är 13 170 kr/elev.

Det borde betyda att kommunerna i Stockholms län borde kunna satsa mer på själva undervisningen. Men ser man till antalet högskoleutbildade pedagogisk personal och antal lärare/elev så är Sollefteå bättre än nästan samtliga Stockholms kommuner.

Räknar man bort kostnaderna för lokaler och skolskjuts så ser man också att Sollefteå får mycket mer resultat för pengarna jämfört med Sundbyberg, Stockholm, Järfälla, Haninge och 10-talet andra kommuner i Stockholms län.

Här är kommunernas placeringar i respektive område. Kommunerna är uppradade efter sin slutplacering (klicka på bild så blir den större):

Minskad utflyttning från Sollefteå

Idag presenterade SCB befolkningsstatistik för första kvartalet 2012.

För Sollefteås del visar statistiken att utflyttningen minskar. Samtidigt drar ett negativt födelseöverskott ner folkmängden. Födelseöverskottet hamnar på -56 personer.

Det intressanta här är att under årets första månader har ovanligt många kommunmedborgare avlidit. Hela 98 personer och det är fler än något annat kvartal de senaste två åren och det är 23 personer fler än i Härnösand som har en större folkmängd.

Det föddes 42 nya sollefteåbor och det är en siffra som är jämförbar med tidigare år och 137 personer valde att flytta till kommunen.

Statistik SCB första kvartalet 2012 för Sollefteå kommun;
Folkmängd: 19 876
Befolkningsökning: – 88
Födelseöverskott: -56
Flyttnetto: -32

Gott om boende i Ramsele

Gårdagens nyheter i SR Västernorrland kunde man höra att det skulle saknas boende för de vindkraftsarbetare som till sommaren ska bygga upp vindkraftsparken i Stamåsen.

Det stämmer inte. Solatum Hus&Hem ABs sammanställning visar att det finns 100 lediga lägenheter i Ramsele. Hittills har Siemens som sköter huvuddelen av installationerna efterfrågat 68 lägenheter.

Sollefteå kommun och Solatum har tillsammans också ställt 32 lägenheter till förfogande, Solatum har 19 lägenheter och kommunen renoverade 17 lägenheter för en summa av 110 000 kr som nu Ramsele Camping arrenderar.

Läs mer här.

Uppdatering,

Nu tar P4 Västernorrland upp frågan om bostäder i Ramsele igen.