Kollektiva insatser avgörande i kristider

Jag började känna mig sjuk förra veckan med förkylningssymptom. Vanligtvis hade det inte hållit mig hemma, men denna gång fattade jag ett snabbt beslut att inte ta bussen in till min arbetsplats på Rådhuset. Jag valde att stanna kvar i mitt hem för att inte riskera att eventuellt smitta andra. Jag gjorde detta då jag inser allvaret i situationen och oavsett om mina symptom var lindriga och kanske bara berodde på en vanlig förkylning så är det så viktigt att vi alla ser stundens allvar, att vi tar vårt ansvar som samhällsmedborgare.

Just nu får vårt samhälle utstå ett rejält test i hur vi klarar av en nationell krissituation. Vi ser hur myndigheter i landet dagligen går ut med ny information kring läget. Det är en unik situation där rekommendationerna för hur vi ska agera förändras hela tiden. I detta läge så är det lätt att tappa huvudet, att panik utbryter för att människor inte riktigt vet vad som händer. Men att i den situationen ha myndigheter som håller huvudet kallt, som baserar sina beslut på fakta och vetenskap är just nu oerhört viktigt. Jag har läst åtskilliga texter från ledarskribenter och journalister som uppenbarligen anser sig veta mer än bland annat epidemiologer och smittskyddsläkare bara för att andra länder har agerat annorlunda. Jag läser även om enskilda individer som väljer att utnyttja situationen genom att köpa upp stora lager med skyddsutrustning för att sälja dyrt. Samtidigt så följer jag Facebookgrupper som hjälper till att handla åt äldre, jag ser hur människor delar med sig av viktiga mediciner, hur människor håller balkongkonserter i karantänens Italien.

När krisen kommer så går de flesta människor ihop och hjälps åt. För det är i kristider som vi verkligen ser hur vårt samhälle fungerar. Det är i dessa stunder som jag påminns om hur viktigt det är att vi har ett samhälle där vi inte bara tänker på oss själva utan ser till det gemensammas bästa. För sanningen är ju den att när samhället som helhet blomstrar det är då som alla människor i samhället mår som bäst. När vi står enade så kan vi ta oss an vad som helst. Det är inte enskilda personer som kommer att ta oss ur denna kris, det är inte ens enskilda myndigheter som kommer att göra det. Det är endast gemensamma insatser som kan hjälpa oss att hitta en väg ur denna svåra situation. Tillsammans kan vi flytta det berg som vi nu står inför för och skapa ett starkare och bättre samhälle.

Jag vill avsluta med att tacka all personal inom sjukvården, inom äldreomsorgen, inom barnomsorgen, inom skolan och så många fler. Jag vill tacka all den personal som gör att vårt samhälle står stabilt under krisen. Utan dessa viktiga samhällsbärare så hade vår möjlighet att klara krisen varit så mycket svårare. Så tack till alla er!

Martha Wicklund,

Oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

Folkets företrädare måste vara en del av folket!

För många örebroare innebär sommaren en tid av andrum. Den innebär att hinna tillbringa tid med nära och kära, att förkovra sig i intressen eller att läsa den där boken som allt för länge har samlat damm i bokhyllan. För många örebroare innebär sommaren också en chans till nya yrkesmöjligheter. Både studerande och arbetslösa har en chans att komma närmare arbetsmarknaden via sommarjobb eller semestervikariat. Kontrasterna mellan de som har och inte har är stora – de som har jobb eller inte har jobb, de som upplever glädje och tillhörighet eller sorg och utanförskap, de som är friska eller de som kämpar mot sjukdom. Det finns också stora ekonomiska kontraster – kommunalråd i Örebro med en månadslön på 66 900 kronor kontra en kommunanställd lokalvårdare med en knapp tredjedel av detta i månadslön.

Det är oerhört viktigt att vi politiker är medvetna om dessa skillnader och har en tydlig förankring i verkligheten. För att jag som heltidspolitiker ska kunna göra ett bra jobb så tror jag det är av största vikt att jag också känner till den verklighet som de flesta vanliga örebroare lever i. Jag har under sommaren därför passat på att jobba lite inom mitt gamla yrke inom kriminalvården. För att kunna företräda folket så vill jag också vara en del av folket. Vi politiker har ett stort ansvar att se till att våra beslut grundas på verklighetsförankring, erfarenhet och forskning. Att yrkespolitiker tappar kontakten med det ”vanliga yrkeslivet” är oerhört farligt, och tyvärr alldeles för vanligt. Vänsterpartiet vill att de som fattar beslut som påverkar ditt liv ska stå stadigt på jorden, vi vill se mer ”vanligt folk” i politiken!

För att lyfta ett exempel ur kriminalvården så ropar många just nu efter tuffare tag, längre straff och mera övervakning. Att vi behöver bli bättre gällande sexual- och våldsbrott är jag helt enig om, men vi behöver angripa roten av problemet. Detta gör vi först och främst genom ett jämlikt samhälle med en stark välfärd. Ofta är det samma krafter som ropar efter hårdare tag som genom sin politik bidrar till ökade klasskillnader, segregation och en allt mer urholkad välfärd. Ekvationen går inte ihop. De kommer med enkla och kortsiktiga svar på komplexa problem. Vi behöver inte fler politiker som är på jakt efter att plocka billiga politiska poäng och sko sig på skattepengar, vi behöver fler ansvarstagande politiker som kan se helheten och fatta beslut som bidrar till ett hållbart samhälle där vi lyfter varandra.

Detta är också en av anledningarna till att Vänsterpartiet vill se sänkta politikerarvoden och att avlönade politiker inom Vänsterpartiet betalar partiskatt. Folkets företrädare ska inte leva på en nivå som skiljer sig alltför mycket från folket. Vi tycker också det är viktigt med rotation inom politiken. Med höga löner finns också risken att människor stannar kvar i politiken av fel anledning.

Genom politiker som befinner sig närmare verkligheten och vanligt folk, som inte tjänar tre eller fyra gånger så mycket som medellönen och som inte heller stannar inom politiken hela sitt yrkesverksamma liv så tror jag att vi kan bedriva en smartare och bättre politik. Vänsterpartiet tror på ett samhälle med politiker som har medborgarnas bästa i åtanke, det skulle ge oss alla ett rikare liv på flera olika sätt.

Martha Wicklund,

Kommunalråd Vänsterpartiet Örebro

Romernas internationella dag

Förföljelse, utsatthet, fattigdom. Romer har i hundratals år levt under fruktansvärda villkor. Än idag ser jag med förtvivlan hur romer i Sverige behandlas som mindre värda. Det är dags att vi står upp för det romska folket, istället för att sparka på dem.

I dag, den 8 april, är det romernas internationella dag. En dag som firas till minne av den första romska kongressen som ägde rum i London 1971. En dag där glädje över folkets gemenskap blandas med sorgen över de som fallit offer för övergrepp bara för att de är romer.

I januari besökte jag Vinternatt, ett akutboende för EU-medborgare som lever i fattigdom och hemlöshet i Örebro. De allra flesta romer, från Bulgarien eller Rumänien. I samtalen med människorna där blev det plågsamt tydligt att romernas situation som utsatt grupp inte förändrats nämnvärt över tid. Det faktum att många av romerna i Bulgarien och Rumänien inte ens erkänns som medborgare i sina hemländer borde inte drabba den enskilde. Men utan papper på sitt medborgarskap, som normalt sätt ger en problemfri väg runtom Europa, verkar det som att det enda svenska myndigheter kan göra är att rycka på axlarna och beklaga. Sverige ville så sent som under 1900-talets slut att romerna skulle försvenskas och ge upp sin kulturella bakgrund. Idag finns inte det kravet längre men vi har alla färskt i minnet polisens ”romregister” som uppdagades under 2013.

I dag går romska barn i skolan i Sverige men samhällets syn på romer speglar även av sig på barnen. De romska barnen är kanske den mest utsatta av alla minoritetsgrupper i svenska skolan och trots det anmäls inte diskriminering och förföljelse. Det beror till stor del på att romska barn och deras föräldrar har tappat tilltron till svenska myndigheter. De litar helt enkelt inte på att de ska bli trodda eftersom de ifrågasätts i alla andra delar av samhället. Det leder till ett tyst utanförskap där många romska barn skolkar och således tappar en oerhört viktig plattform att kunna gå vidare i livet från.

En av de romer som kämpat för romernas rättigheter är Örebros egen Katarina Taikon. Hon föddes i Almby 1932, i en tid där romerna var kraftigt utsatta för såväl rasbiologi som rasism och diskriminering. Som romsk fick hon inte gå i skolan utan lärde sig skriva och läsa först i vuxen ålder. Trots det var Katarina en oerhört stark röst för romernas rätt i Sverige. Hennes driv och engagemang lyckades förbättra villkoren för romer ur boende- och utbildningshänseende. Vi i Vänsterpartiet föreslog en staty till minnet av hennes gärningar, tyvärr var det inte fler som såg värdet i ett monument över en lokal rättskämpe.

Oavsett om det blir någon staty eller inte bör vi ägna alla romer, kända som okända, en tanke; och inte bara idag. Vi måste börja se dem som de jämlikar de är. Visa dem som växt upp i ett land som inte vill kännas vid dem att Sverige är bättre än så. Att inte låta historien upprepa sig. Att erkänna att ödets lott falla olika och att en persons ursprung inte avgör dess människovärde.

Ett samtal med framtiden

För några veckor sedan kom en grupp, som kallade sig Artikel X, till Rådhuset innan kommunfullmäktige hade sitt möte och delade ut blommor, choklad och ett armband med texten ”Uppskattad” på. Jag och de andra politikerna talade mycket om det efteråt eftersom det betydde så oerhört mycket att få den uppskattningen men även att dessa ungdomar tyckte att vi behövde den uppskattningen. Jag bestämde mig därför för att ta kontakt med ungdomarna för att se om de skulle vilja tala med mig om deras tankar och vad de ser för behov i vårt samhälle.

Jag fick chansen att sitta ner och samtala med vår framtid

När jag kom till Tegelbruket och vi satte oss ner så var ungdomarna självklart lite nyfikna på vem jag var och jag fick många frågor om hur det var att vara politiker. Jag fick frågan om vad jag brann för och vad jag tyckte var viktigt men sen så kom vi till den mer spännande delen av mötet, min chans att få ta del av ungdomarnas tankar. Ungdomarna som kom var från 17 upp till dryga 20 åren och de kom från alla håll i Örebro.

Första delen av samtalet handlade mycket om skolan, även om några av dem hade slutat skolan redan så märktes det att skolfrågan upptog en stor del av deras liv, en stor del av deras tankar. Bilden som växte fram från en majoritet av dem var att skolan la en stor press på eleverna, att de inte var färdiga med skolan när skoldagen var slut utan att pressen fortsatte eftersom det då var dags för läxor och pluggande inför prov.

Ungdomarna sa de upplevde en orättvisa eftersom de kände det som om de aldrig fick en chans till återhämtning eftersom hela dagarna bestod av skolarbete. Men jag oroade mig då de beskrev en bild av att många ungdomar har svårt att studera hemma, av olika anledningar, vilket gör att det är svårt för dem att  hänga med i skolan. Bilden av en segregerad skola där de med resurser hemifrån gavs större möjligheter och de med mindre resurser fick jobba hårdare för att uppnå samma mål. Samhället är alltså med och skapar stora klyftor redan i skolan, valfriheten ger dem som redan har många möjligheter ännu mer och begränsar de andra…

Gratis busskort- en chans till frihet

Ungdomarna talade även om vilken stor skillnad som busskortet som var gratis för ungdomar förra sommaren hade gjort en enorm skillnad för väldigt många. Just friheten att kunna ta sig ut och bada eller att kunna åka in till centrala Örebro, för de som bor i förorter längre ut, gjorde att ungdomarna kunde ha en mer aktiv sommar. De frågade mig om det var så att busskortet skulle komma tillbaka även denna sommaren och det kändes inte roligt att vara tvungen att berätta att det troligtvis inte skulle göra det…

Ett hopp om en bättre framtid

Vi samtalade om boendesegregation, om psykisk ohälsa, om fler ungdomsarenor och mycket mer. Det var fantastiskt att höra ungdomarna ha så många tankar och åsikter. Deras funderingar handlade till stor del om att lösa de problem som de kunde se och uppleva. Jag kände mig så glad för att jag fick ta del av detta samtal, att alla dessa ungdomar bjöd in mig i deras gemenskap och bjöd på sina tankar. Jag kände ett stort hopp av att samtala med er ungdomar, av att höra era tankar om vilken framtid ni vill ha, om vad ni ser för svårigheter i samhället, om att ni vill att er röst ska få höras med och att ni stod upp för det ni tycker! Jag ser på er som mina förebilder och jag kommer att arbeta för att er framtid ska bli bättre! Steg för steg, bit för bit så ska vi tillsammans skapa den framtid som vi vill ha!

Nu satsar vi på fötterna

De är ute i ur och skur och trampar i vattenpölar med barn, eller skyndar mellan äldre som ska få omsorg. Nu tycker jag och Vänsterpartiet att det är dags att satsa på fötterna för förskolans- och äldreomsorgens anställda i Örebro. Vi föreslog en start inom förskolan då medel finns över redan i år, men förskolenämnden sade nej när vi lade fram förslaget där häromdagen.
Jag tänker att det ingår i yrket att pedagogerna ska kunna vara ute i ur och skur med barnen och då behöver de varma eller vattentäta skor. Ingen skulle kräva av personal i ett mansdominerat yrke som ägnar mycket tid ute att de skulle ha egna skor då. Men i förskolan är vi, så vitt jag vet, första partiet att föreslå att personalen ska få bidrag för ändamålsenliga skor.

Sen handlar det om personalen i äldreomsorgen. En undersköterska kan gå (eller springa som nog många skulle beskriva det) minst 10 000 steg och mer på ett arbetspass. Då sliter det på kroppen om inte skorna är bra.

Vi vill satsa två miljoner årligen så att vi kan införa rätten till ett bidrag om 1000 kronor varannat år som gör det lättare för fler att köpa bra skor med jämna mellanrum. Vi vill prioritera hemtjänsten och förskolans personal men hoppas kunna ha infört det för hela äldreomsorgen.

Tillsammans är vi starka!

När jag var liten så växte jag upp med en mamma som hade hoppat av skolan innan nionde klass. Hon lärde mig att ett samhälle är starkt så länge som vi håller ihop och ser till att så många som möjligt har det bra. Min mamma kunde, genom att vårt samhälle just utgick från att alla skulle ha samma möjligheter, gå vidare och plugga in både grundskola och gymnasium så att hon kunde vidareutbilda sig till jurist.

Jag tänkte inte så mycket på dessa möjligheter förrän jag åkte utomlands och insåg att Sverige urskilde sig från andra länder. Allt från sjukvård till skola, från föräldraledighet till äldreomsorg var något som tydligen inte var för alla i andra länder. Att inte betala fullt pris för en operation utan istället en liten avgift på några hundralappar var ingen självklarhet för de flesta jag mötte. Människor jag talade med trodde nästan att jag ljög när jag berättade om hur vi i Sverige tar hand om varandra.

Hon lärde mig att ett samhälle är starkt så länge som vi håller ihop och ser till att så många som möjligt har det bra.

Men sen så återvände jag till Sverige efter att 6 år hade förflutit. Under den tiden hade Sverige börjat förändras. Plötsligt hade privata aktörer fått komma in i skolan, plötsligt var skattesänkningar viktigare än att våra äldre fick en god omsorg… Jag häpnades över hur samhället hade förändrats till att bli mycket mer själviskt, hur politikerna hade fått oss att bara se det vi har precis framför oss. Jag har tidigare varit politiskt aktiv men till en början när jag kom tillbaka från utlandet så höll jag mig undan. Ett par år passerade och jag blev mamma. När jag stod där och såg hur vårt samhälle hade förändrats, när jag såg klimatförändringarna, hur klyftorna ökade, hur den lilla rika klicken i Sverige fick allt mer på alla andras bekostnad… Jag såg på min dotter och kände att jag inte kan göra så mot henne. Jag kan inte stå bredvid och se vårt samhälle fallera, jag kan inte med gott samvete låta nästa generation få ta över allt detta. Jag ville göra något för att ge henne en bättre framtid! Det var då som jag återigen engagerade mig i politiken.

Jag såg på min dotter och kände att jag inte kan göra så mot henne.

Valet i höst är ett historiskt viktigt val. Vi står inför ett vägskäl. För första gången sedan andra världskriget ser vi hur en ideologi som baseras på rasism och själviskhet växer. Det är som om rädslan helt har tagit överhanden i vårt samhälle. Vi ser hur Sverigedemokraterna går framåt i opinionen och tyvärr ser vi hur många andra partier tillåter Sverigedemokraterna att sätta agendan.

Valet i höst är ett historiskt viktigt val. Vi står inför ett vägskäl.

Men i detta läge så är Vänsterpartiet motkraften. Vi har under hela mandatperioden sett till att kräva igenom vänsterpolitik, inte tillåtit regeringen att komma undan. Vänsterpartiets politik baseras på tanken om ett jämlikt, solidariskt, jämställt, ekologiskt hållbart och ett socialistiskt samhälle där alla människor har möjligheten att blomstra oavsett bakgrund. Vi är det parti som står fast i vår ideologi och som inte låter populistiska strömningar forma vår politik. Med Vänsterpartiet vet du vad du får, du vet att vi alltid är det vänsteralternativ som vi alltid varit.

Vi är det parti som står fast i vår ideologi…

Här lokalt har vi slagits hårt för att få bort privatiseringarna inom äldreomsorgen. Vi ser hur privatiseringarna har ökat våra kostnader och just nu läcker över 100 milj kr ut ur äldreomsorgen, det är priset för att Centerpartiet har fått sätta agendan för äldreomsorgen. Med privatiseringarna förlorar vi möjligheten till insyn, vi förlorar chansen till att se till att personalen har schyssta villkor, det kommer vi i Vänsterpartiet alltid att motsätta oss. Våra äldres välmående kommer alltid före företagens vinster!

Med privatiseringarna förlorar vi möjligheten till insyn…

Vi slåss för skolan, för förskolan. Vi vill se mindre barngrupper i förskolan för att alla barn ska ha möjlighet att ta till sig pedagogiken och för att pedagogerna ska ha tid att se till att varje barn får den bästa starten i livet. Vi ser ju vikten av att alla människor får chansen att utvecklas till starka personer med förutsättningen att bli det de vill. Så istället för att skrika om poliser, väktare och moralpoliser så ser vi att det endast är genom att från början ge alla samma förutsättningar som vi kan undvika att människor hamnar illa senare i livet. Att låta de rika komma undan med sitt skattefiffel och samtidigt jaga de sjuka är inte lösningen, det har vi ju sett. För det är endast genom att förbättra villkoren för de människor som har det sämst som vi gör skillnad.

Vi ser ju vikten av att alla människor får chansen att utvecklas till starka personer med förutsättningen att bli det de vill.

Vi i Vänsterpartiet ser styrkan i att vi tillsammans går ihop och ger mest till de som behöver mest. Vi ser att ett jämlikt samhälle, där vi delar solidariskt på våra resurser, är det vi en gång hade och den enda vägen framåt mot en ljusare framtid. Tillsammans så har vi makten att skapa det samhälle som våra barn förtjänar. Så rösta på Vänsterpartiet i höst för att se till att motverka de bruna vindar som blåser. För det är endast med ett starkt Vänsterparti som vi kan se till att vända den här båten. Tillsammans är vi starka nu skapar vi ett samhälle tillsammans för de många inte några få!

#vårturnu

Idag firar vi första maj!
Idag firar vi arbetarnas dag!
Idag firar vi hur arbetarna gick samman och slogs för våra rättigheter.
Tillsammans stod arbetarna upp och tillsammans gjorde de skillnad!

När jag tog studenten så flyttade jag utomlands för att studera. När jag träffade människor och beskrev mitt hemland Sverige, så var jag stolt. Jag beskrev ett land där vi som samhälle brydde oss om varandra. Jag berättade om en sjukvård som var till för alla människor oavsett hur mycket en tjänade. Jag berättade om möjligheten att inte bara få vara hemma med sitt barn det första året i dess liv utan att vi dessutom fick pengar under tiden, vilket självklart gällde både mammor och pappor. Jag berättade om en skola som var lika för alla, där alla hade samma möjligheter att utbilda sig oavsett om föräldrarna hade mycket pengar eller själva var högt utbildade och jag talade om ett samhälle där de människor som hade arbetat ett helt liv kunde gå i pension och ha det skönt på ålderns höst.

Många jag av de människor som jag talade med tyckte att jag beskrev en utopi, ett samhälle som var för bra för att vara sant. De trodde inte att det var möjligt att det fanns ett samhälle där vi tillsammans tog hand om varandra, där de som var rika fick betala mer så att de som inte hade det lika väl förspänt ändå skulle få samma möjligheter till ett gott och lyckligt liv.

När jag sedan återvände till Sverige så hade mitt Sverige förändrats. Plötsligt hade marknadskrafterna släppts in i den svenska skolan och skolresultaten har sedan dess sjunkit till rekordlåga nivåer. Vi ser hur ett rent affärsmässigt tänk har fått slita sönder den välfärd som tog arbetarna så många år att bygga upp.
Vi hör allt mer om sjukhus där patienter står i korridorer, om sjukhuspersonal som jobbar övertid flera gånger i veckan och som på grund av den ökade pressen knappt har tid att se de människor som de vårdar.
Inom äldreomsorgen förväntas personalen att på bara någon minut ta sig till andra änden av staden med endast en cykel som färdmedel, där personalen gör sin journalföring på luncher och efter arbetstid.
Ett samhälle där vi tillåter att fascister går på våra gator och sprider sina lögner, sitt hat! Där medborgare i detta land till och med röstat in ett parti i riksdagen som inte anser att varje medborgare i vårt land är jämlik.

Ett samhälle för alla

Jag stod där en dag med min nyfödda dotter i mina armar och jag insåg att jag inte längre kunde se på när mitt Sverige slogs sönder. Jag såg in i min dotters ögon och kände skam över tanken på att det är det här samhället som vi kommer att lämna efter oss.

Vi väljer det samhälle som vi vill ha. Vill vi att de rika dränerar vår ekonomi genom att slippa betala den skatt som alla vi andra betalar? Är det rätt att de får ekonomiska bidrag för att anställa en städerska som tar reda på deras skit? Är det rätt att de får ta ut enorma summor ur vår välfärd som vi betalt genom våra skatter.

Högern försöker att ställa våra äldre mot våra sjuka, våra barn mot våra nysvenskar, våra funktionsvarierade mot våra låginkomsttagare och vi måste se att det enbart kommer ur ett försök att splittra oss. Hur kan Sverige vara det land där klyftorna mellan de som har det allra bäst och det som har det sämst ställt har ökat mest i världen? De tror att om de försöker distrahera oss genom att splittra oss, att om de försvagar oss så kommer vi att missa dom här viktiga frågorna! Men vi är smartare än så! Vi ser, vi hör och nu är det dags att tillsammans stå upp för vår rätt!

Det enda Vänsterpartiet

Vi har nu haft en röd-grön regering i över tre år och vi borde sett en stor förändring i politiken men sanningen är den att det är tack vare Vänsterpartiet som vi över huvudtaget har sett någon vänsterpolitik. Här i Örebro ser vi tydligt att Kristdemokraterna och Centerpartiet har fått sätta agendan, inte minst genom hur vår äldreomsorg har fått betala priset för den hårda satsning på privatiseringar som genomförts. Däremot kan vi se den oerhörda glädje hos de äldre som fick chansen att komma bort från stadens rus, till lugnet i Medevi brunn. Chans till lite avkoppling och kamratskap, som aldrig skulle hänt om Vänsterpartiet inte aktivt jobbat för att få igenom det.
Vänsterpartiet är den enda garanten för en human, socialistisk, solidarisk, feministisk, anti-rasistisk…. politik! Vänsterpartiet är enda vägen till ett socialistisk styre, ett styre där alla ska kunna leva ett gott liv utan att vara tvungen att vända sig till den lokala kyrkan för att kunna ge sina barn mat, att slippa sova med mobilen på huvudkudden ut i fall att arbetsgivaren hör av sig eller att slippa känna oro för att pensionen helt enkelt inte räcker till.

#metoo

I höstas såg vi en våg av kvinnor som reste sig upp och sa: ”nu är det nog!” Under århundraden så har flickor, tjejer och kvinnor blivit utsatta för övergrepp, våldtäkter och osynliggöranden. Där vi kvinnor har fått veta att övergrepp, trakasserier och diskriminering är något som vi kvinnor bara ska acceptera. Metoo öppnade de dammar som bland annat gjorde att en samtyckeslagstiftning äntligen genomfördes i Sverige, något som Vänsterpartiet slagits för i flera år. Här kunde vi se den styrka som en enad massa innebar, vi kvinnor stod tillsammans och vi skapade förändring. En förändring som fortsätter att ge efterskalv runt om i världen.
För vårt samhälle är inte skapat av en enskild individ, ensam är inte stark och ingen människa är en ö. Vårt samhälle är den kraft som hela vår värld består av och det är endast genom att vi tillsammans står upp för de värderingar vi tror på, som vi står upp för den medmänsklighet som vi känner, det är först då som vi skapar det samhälle vi vill ha. Så stå upp med mig i höst och rösta fram det enda röda alternativ som finns för en socialistisk politik, för ett solidariskt samhälle och för en framtid där vi alla har en viktig del!

Idag firar vi första maj!
Idag firar vi arbetarna!
Idag firar vi de många!
Det är vår tur nu!

Ideologins skygglappar…

När borgarna talar om det här med privata ägare inom skattefinansierade verksamheter så som skola, äldreomsorg, vård etc så lyfts alltid tankar kring att det ska finnas en mångfald av små aktörer så som idéburna aktörer eller föräldrakooperativ. Men när vi ser oss omkring på resultatet så framkommer det tydligt en väldigt annorlunda bild. Vi ser här att det som driver borgarna i kampen för valfrihet handlar om en envis vision om att marknaden klarar av att reglera allt. Så länge som vi bara lämnar allt åt marknaden så kommer marknaden magiskt att lösa allt. Vi till vänster har hela tiden sagt att det inte fungerar eftersom vi kan se att de aktörer som främst fokuserar  på att tjäna pengar ofta väljer att genomföra förändringar i verksamheter som ger dem högre avkastning och att det då dras ner på mjuka värden som inte går att tjäna pengar på. Här kan vi t ex ta avregleringen av Apoteket som ett tydligt exempel. Jag anser att apotekens verksamhet är en grundläggande nödvändighet för många människor och tillgången till mediciner är en viktig del av att kunna leva ett gott liv. När apoteksmonopolet avskaffades och öppnades upp för marknaden att styra så hände snabbt flera saker:

-Så fort nedläggningsstoppet för apotek på landsbygden försvann så avvecklades apotek efter apotek på mindre orter och på landsbygden.

-Apoteken började sälja andra produkter som t ex energidryck mm.

-Apoteken drog ner på lagret av mediciner vilket gjorde att det plötsligt blev svårt att få tag på vissa viktiga mediciner, kanske till och med inte gick alls.

 

Det finns fler nackdelar som dök upp men det här är några av de värsta bitarna och en tydlig indikator på att det som utmålades som ett bra förslag i realiteten har blivit raka motsatsen. Den stora lögnen som hela tiden har sålts tillsammans med privatiseringen av vår välfärd är att det ska ge oss valmöjligheter genom att många företag ska vilja vara med och slåss så kommer alla som nyttjar välfärden att ha en outtömlig källa av alternativ att välja ifrån…

Vad är sanningen då? Jo, precis som vi ser inom de flesta andra branscher på den fria marknaden så som t ex bilbranschen så börjar företagen till sist ätas upp av varandra tills vi till sist bara har några få gigantiska företag som äger allt. Är det valfrihet…? Så vad säger då de borgerliga politikerna när det kommer rapport efter rapport som visar på sämre skolresultat, som visar på en välfärd med skenande kostnader då ägare väljer att ta ut allt mer i vinst, alltfler äldre/ elever/ vårdtagare som kommer i kläm och får lida… Är det någon av borgarna som har sett resultatet och ändrat åsikt…? Nej, nu är det till och med så att vissa Socialdemokrater har hoppat med på det marknadsliberala tåget. Denna ohälsosamma ideologiska övertygelse går emot alla tydliga rapporter och resultat. Det är som om de matar en åsna med hö och förväntar sig att guld ska falla ur dess bakände. Einstein sa en gång: ” Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat.” Det kanske är dags att göra något annat om vi vill ha världens bästa välfärd. Att varje skattekrona går dit den ska och inte ner i någon riskkapitalists ficka måste väl ändå vara det första steget..? Vi kan inte låta den borgerliga experimentverkstaden fortsätta, det är våra nära och kära som betalar det höga priset, och det kan vi aldrig acceptera!

Det farliga Trumpkortet

Om någon hade sagt till mig att allt det som hänt de senaste åren skulle hända, att Donald Trump skulle vinna valet i USA, att Clinton fick en miljon fler röster men ändå inte vann så hade jag nog aldrig trott på det. Bara att Trump skulle väljas till president var något som jag aldrig trodde var omöjligt, men när han väl blev vald så tänkte jag att det förhoppningsvist inte var så farligt eftersom han ändå skulle ha rådgivare runt omkring sig som kunde hjälpa honom, vägleda honom rätt.

…att Trump skulle väljas till president var något som jag aldrig trodde var omöjligt…

För varför skulle en person som helt saknar kunskap om politik inte lyssna på den personal runt sig som har lång gedigen erfarenhet..? Vem skulle trott att han skulle välja att totalt ignorera de människor som är satta för att hjälpa honom…? Trump har lyckats att nästan varje dag skapa kaos, rivit ner samarbeten och allianser som tidigare presidenter har spenderat årtionden att bygga upp och det är på den korta tid han har suttit vid makten.

Vem skulle trott att han skulle välja att totalt ignorera de människor som är satta för att hjälpa honom…?

Det har inte bara varit viktiga samarbeten utan den största oron som jag känner är hans förmåga att göra uttalanden som gång på gång riskerar att starta krig! Jag trodde aldrig att en liten man borta i USA skulle få mig att frukta ett kärnvapenkrig eller ännu värre ett tredje världskrig! Är det inte Nordkoreas diktator som han driver med så är det hans egen urbefolkning, palestinierna som får ut för hans enorma okunskap och ignorans eller, som nu senast, hans påhejande av folket i Iran utan att ha någon förståelse för vad hans ord faktiskt resulterar i….

Jag trodde aldrig att en liten man borta i USA skulle få mig att frukta ett kärnvapenkrig eller ännu värre ett tredje världskrig!

Han beter sig som en laglös i vilda västern som inte bryr sig om att ta notis om avtal som tidigare slutits eller ens grundläggande mänskliga rättigheter! Trump har genom sitt agerande gjort att människor runt om i världen inte längre litar och vänder sig till USA och det finns andra nationer som nog gärna kliver fram och tar över den rollen i världspolitiken.

Det som gör detta Trumpkort farligt också är att all världens valutor är knutna till dollarn. För ett tag sedan så ansåg världssamfundet att USA var en sådan stabil nation så att det skulle vara nästintill riskfritt att binda världsvalutorna till dollarn istället för att fortsätta ha den bunden till guld, som tidigare. Undrar om någon då hade kunnat föreställa sig att en sån farlig president skulle sväras in…?

För ett tag sedan så ansåg världssamfundet att USA var en sådan stabil nation så att det skulle vara nästintill riskfritt att binda världsvalutorna till dollarn istället…

Vi måste därför tillsammans gå ut och arbeta för en förändring. Engagera dig och gör något! Förändringen går att uppnå. Det är så viktigt att i dessa tider inte falla in i hopplösheten utan att se att varje litet steg i rätt rikting gör skillnad!

Ett engagemang för att hjälpa människor

Jag har idag träffat  Sofia och Tina som arbetar i en av våra fantastiska föreningar som jobbar med människor som hamnat snett ekonomiskt. Jag är så stolt över att ha denna förening i vår kommun eftersom jag vet att deras arbete är helt ovärderligt. EKSAM arbetar med att människor som på ett eller annat sätt hamnat i ekonomisk knipa t ex har hamnat i skuld och riskeras att vräkas.  De samarbetar nära med olika organisationer, hyresvärdar men även myndigheter.  En sak som kom upp i vårt samtal idag var möjligheten för att starta upp ett närmare samarbete med privata hyresvärdar. Just nu så har de ett väletablerat samarbete med ÖBO, vilket är fantastiskt men de har svårt att nå ut till de privata hyresvärdarna…

EKSAM arbetar med att människor som på ett eller annat sätt hamnat i ekonomisk knipa t ex har hamnat i skuld och riskeras att vräkas.

Ofta är deras besökare inte medvetna om att det finns goda möjligheter att ordna upp sin ekonomi, att skulden går att betala av, att det går att tala med hyresvärden och lägga upp en avbetalningsplan. Med små medel och väldigt hårt jobb gör EKSAM att människor som behöver akut hjälp får den oavsett om det handlar om att förmedla en kontakt (sjukvård, Kronofogden, kommunens skuldrådgivning etc.) eller praktisk vardagsekonomi, att göra en budget eller bara genom att föreläsa om vardagsekonomi.

Så varför gör detta arbete mig så exalterad, undrar ni säkert. Jo, genom att aktivt arbeta förebyggande så finns möjligheten att fånga upp människor innan deras problem blir så omfattande att de hamnar på gatan. Just kring jul så finns det många människor som får en klump i magen därför att de vet att pengarna som de tjänar ihop varje månad knappt räcker att få vardagen att gå ihop och att då tänka på att köpa julklappar till barnen eller fixa någon festlig mat eller kanske ens att kunna få ledigt under julen för att ens kunna fira…

Just kring jul så finns det många människor som får en klump i magen därför att de vet att pengarna som de tjänar ihop varje månad knappt räcker att få vardagen att gå ihop och att då tänka på att köpa julklappar till barnen eller fixa någon festlig mat eller kanske ens att kunna få ledigt under julen för att ens kunna fira…

Det är verkligen viktigt att därför jobba förebyggande så att människor i vårt samhälle fångas upp innan de går igenom isen. Vi kan undvika mycket mänskligt lidande genom det förebyggande arbetet för att det är så mycket som hänger på att du har en fungerande ekonomi. Jag är därför så glad för eldsjälar så som Sofia och Tina som gör vår kommun till en mer human plats. Jag hoppas även att någon privat hyresvärd kanske ser detta och själva sträcker ut en hand till EKSAM.

En God Jul och ekonomiskt hållbart nytt år önskar jag er alla!