Fallande löv i Abalones bakgrund

Lång väntan under det att gruppen diskuterar ihop sig med scenografen men sedan start de sin sista genomgång. Dock fick studiomannen Hence räkna ner en gång extra då några inte verkade vara med. Bakgrunden på scenens skärmar liknar träd med fallande löv framför grenarna. tjusig detalj, verkligen. Snyggt också vid tonartshöjningen de har, då extra ljus kommer på de.

Abalone kombinerar Timoteij med Thérese Andersson

Abalaone dots tre medlemmar står på scenen, hela tiden på en och samma plats och med varsitt instrument. Bildmässigt är det en kombination av Timoteij och Therese Andersson när hon var med och hade ett blåsigt nummer med fanor bakom sig. Skillnaden är att det här är tre gigantiska tygstycken i ljus färg som får rejält med blåst från vindmaskinen. Ett snyggt nummer. Sångmässigt låter det också ganska bra trots att det känns lite stelt i framförandet. Musikinstrumenten är nyckelharpa, banjo och ståbas.

Abalone Dots

Konfettiregn avslutar banansången

Alla artister måste ju äntra scenen på något sätt. I Seans fall handlar det om att åka på en rörlig mattäckt upphöjning medan han pekar med en guldstav mot kameran, iklädd svart kappa med huva. Det är totalt sex dansare samtidigt på scenen – fyra tjejer och två killar Numret avslutas med ett gult konfettireg som mestadels landar över parkettplatserna än själva scenen. Efter det tackade han för sig och överlämnar scenen till nästa artist – Abalone dots som soundcheckar bakom scenen just nu

Sean Banan

.

Sean Banan på scenen

Japp. Datorproblem, mindre panik. Men nu är det problemet löst för tillfället. Sean Banan har kört en gång och är mitt uppe i sin andra genomkörning. Med sig på scenen har han fyra dansare, två granar mer mera. Spotlightsen blinkar i gult och blått, samma färg som hans dansare mestadels bär. Mot slutet kliver han upp på sin tron där två levande bananer står, får en kappa och slänger sig i tronen.

Detta är show, men känns samtidigt lite lekstuga över hans nummer med granar, tron och flagga.

Från modern folkvisa till hårdrock med Lordi

Efter kvällens genomlyssning av veckans låtar Kan jag konstatera att det är ett spretigt startfält son bjuder på både disco, hårdrock, modern folkvisa och humor. Humorn förstår ni säkert vad jag syftar på då, det är Sean Banan som härmed utses till ”veckans skämt”. Han går dessutom ut först av alla så de är väl lika bra att vi drar igenom de.

1. Sean BananDen förste banan

Seans låt är lite rap och mycket skämt, men ändå ganska fartfylld. Han sjunger om tjejer till höger och tjejer till vänster med mera. Vad som inte är bra dras också igenom för att sedan presentera sig (det är så dags då…) och attackera refrängen en sista gång. Inte min stil men det det finns de som har denna som personlig favorit.

2. Abalone Dots På väg

På väg kan liknas vid en snabbare visa eller lugn pop. Trummor ligger i bakgrunden och det är en melodiös låt som ökar tempot till sista refrängen för att sedan sänkas igen mot slutet. Tyvärr är den lite för anonym, jag kommer i alla fall inte ihåg hur den gick nu.

3. The MonikerI want to be Chris Isaac (This is just the beginning)

Nu förstår jag titeln som är inom parentes, den ingår i den två meningar långa refrängen. Bägge raderna upprepas 1 gång och jag tror jag lyckades räkna till tre gånger på sista meningen vid ett tillfälle. Moniker börjar lite lugnt för att sedan öka. Låten i stort sett ”slås av”. Sammantaget är det en väldigt skön låt. Jag personligen fick lite utländska vibbar av någon anledning, åt det irländska hållet under första genomlyssningen. Dessa vibbar minskade dock vid andra genomlyssningen men jag tycker ändå att det ligger något inbakat i hans låt som andas utländska toner. Hans röst passar verkligen låten, men så har han också skrivit den själv.

4. Afro-Dite The boy can dance

Trion går ut hårt från början och det är ingen tvekan om att de satsar på discostuket ännu en gång, dock med ett lugnare parti mitt i.  Vid bryggan, som jag har för mig att det heter, fanns det dofter av Aqua playa inbakade. Härlig låt med upprepande fraser som snabbt sätter sig. Jag tror den här kan bli farlig på lördag.

5. Dead by April Mystery

Mystery ja, hela låten känns som ett mysterium. De första få raderna är förståbar pop. utan förvarning byter låten tvärt genre till hårdrock där det låter som ett hest Lordi som skriker fram något ohörbart. Dessa hesa skrik blandas med popsången. Jag blir bara störd och kan inte hitta var gräns mellan vers och refräng går. Dessa killar tvivlar jag starkt på kommer vinna finalen. Däremot vågar jag ännu inte ta ifrån de chanserna att gå till finalen av den simpla anledning att rock och hårdrock har gått ganska bra tidigare och det har hänt att man stått och undrat vad som just hände samt hur folket egentligen röstar.

6. Marie SerneholtSalt & pepper

Serneholt verkar gilla kryddstarkt. Nu är inte låten i sig kryddstark men det är en annan typ av disco än Afro-Dite, mer dragen åt pophållet. Det är en dansvänlig svängig låt där hon sjunger om att hon gillar ”spicy”. Själva titeln är snyggt instoppad mellan meningarna och upprepas ett antal gånger, förutom att låten även börjar med just dessa tre små ord. Själva feelingen i låten gjorde att jag inte hade några som helst problem med att se Marie inta scenen iklädd en färgglad klänning från 70-talet. Marie synlig på scenen imorgon kan dock komma att ändra det intrycket beroende på hur numret ser ut.

7. Thorsten Flinck Jag reser mig igen

Herr Flinck börjar ensam, utan några instrument. det låter mer som att han ska till att berätta Bamse den korta stunden det tar innan instrumenten smyger sig på som stöd. Själva låten är lugn och trist, men under alltihop finns en känsla som hjälper den framåt. Tonartshöjning ingår och är ett stort plus. En modern folkvisa kan man kalla det. Kan han bli farlig? Ja, det är ju i och för sig ingen omöjlighet…

8. LoreenEuphoria

Euphoria är en ganska lugn låt till en början men ökar snabbt. Tung taktfast pop kanske kan ge en lite tydligare bild av vad det är för någon. Överlag en läcker låt där sång och instrument känns lika starka, instrumenten får alltså ta en stor plats bakom hennes sång utan att de tar över henne.

Har vi vinnaren här? Jag tror faktiskt inte det. Ytterligare 24 artister med sina låtar väntar på deras tur och det känns som att det kommer bättre segrarmaterial framöver.

Miss Melodifestival välkomnade

Efter tågbyte i Alvesta fortsatte resan mot Växjö. Direkt när vi klev av tåget möttes vi av en tjej prydd med ett band hängande på sig, tänk er någon som utsetts till ”Miss Melodifestival” men utan tiara. Hon välkomnade tågresenärerna med ett praktiskt blad där det står vad som händer här under dessa dagar. Lite längre bort rörde sig i vinden uppställd reklam/upplysning för deltävlingen, har dock svårt att tro att någon missat det.

Det ser lovande ut och för de som är lediga finns en hel del saker till buds. Bland annat kommer några av veckans artister att signera och spela.

Vi färdas söderut…

Onsdag morgon. Lyckades mot alla odds vakna klockan 06 imorse efter bara några få timmars sömn, men det kan i och för sig bero på att hela jag är taggad. Bestämde mig för att gosa lite extra med mössen en stund i soffan igår kväll samt tala om för de att matte kommer komma hem igen om några dagar. Drog sedan ner täcke och kudde ur sängen och somnade till filmen ”Livet är en schlager”, inget konstigt alls… 😉

Nu sitter jag på ett fullproppat tåg som ska tuffa på till Alvesta för tågbyte vidare mot Veckans slutdestination – Växjö! En hel del färgglada upplivande bilder utlovas senare, tillsammans med allt annat smått och gott jag ska bjuda er på i år.