Peter i Diamond dogs: ”Då tycker folk att det är ännu roligare”

Dragshowgruppen Diamond dogs som såg ljuset 2002 firar i år 10 årsjubileum. De består av Peter Englund, Mattias Bolinder, Daniel Mauricio Johansson och Nicklas Sundför. Direkt efter att gruppens medlemmar klivit av scenen efter sitt extranummer igår kväll tog sig Peter Englund, iklädd klänning modell Shirley Clamp samt högklackat och mycket smink, sig tid att slå sig ner på en bänk för en pratstund om såväl karriären som schlager.

Hur och varför föddes Diamond Dogs?
– Vi startade för 10 år sen för att vi träffades på en musikvideoinspelning. Vi kände inte varandra innan men vi hade så kul på den här inspelningen så vi tyckte vi skulle jobba ihop mera. Då blev det Diamond dogs i slutändan.  Vi var två stycken från början. Nu är vi tre i grunden och så tar vi in folk efter behov. Ikväll  till exempel var vi fyra, så frågar vi andra kollegor som vill vara med. Namnet Diamond dogs kom av en skiva från David Bowie från sjuttiotalet. (1974)

2007 var ni med i Talang som har benämnts som bra marknadsföring för er. Ni fick göra diverse olika framträdanden efter det.
– Oja det var det. Det var lite vårt genombrott kan man säga för den större publiken. TV4 är ju jättebra, SVT fantastiskt också. Många tittare.

Talang var ändå er andra talangjakt, den första var Tivoli 2004, vad hände efter den då?
– Det hände ganska mycket men det gick i och för sig ganska sakta. Om du sysslar med musik så att säga kan du få en stor hit i radio så går det fortare. Vi jobbar ju med show, då är det svårare att få plats i tv och radio och så vidare.

Så talang var ändå ett större genombrott än Tivoli?
– Ja vi hade jobbat några år då redan så då var grunden lagd på nåt vis, inför talang.

Hur firar ni era 10 år som dragshowgrupp?
– Vi har turnerat på en jubileumsshow i våras och den turnerar vi med nu under sommaren och under hösten. Både i och utanför Stockholm så det blir en härlig blandning, jag älskar att resa.

Finns det några artister som säger nej till att ge er sin röst?
– Några har sagt nej, nu kan jag inte säga vilka naturligtvis men det handlar mer om att de är inne i en period kanske då de gör musik som kanske är lite seriösare än schlagern. Då kanske de inte vill framstå som att de plojar. Det handlar mer om det, inte så mycket att de inte vill jobba med oss eller så.

Hur är det med kläderna då?
– Ibland gör man exakta kopior från bilderna, eller från tv så att säga, men ibland så den här till exempel (syftande på sin klädsel under intervjun) är ju lite påhittad, så här såg ju inte Shirley ut när hon var med i Melodifestivalen men det var något åt det hållet med färgerna bland annat.

Varför är det så lätt att göra parodi på schlager?
– Schlagern är så stor redan som koncept så när vi gör det och vrider ett varv extra så det blir konstigt roligt, då tycker folk att det är ännu roligare tror jag. Då kan de skratta åt schlagern också och inte bara digga med och tycka att det är bra.

Finns det något ni inte har vågat eller försökt er på?
– Det beror på. Sara Vargas låt är lite svår att göra parodi på. Den är så allvarlig på nåt vis. Det är ett tema man kanske inte vill… ja du förstår, avslutar Peter utan att fullfölja meningen helt.

Det Peter syftar på är Sara Vargas Spring för livet där texten har en allvarlig ton och handlar om misshandel, att fly istället för att stanna kvar i ett förhållande som skadar. Att göra parodi på det kan bli väldigt fel. Den parodi de emellertid gör roar deras publik samtidigt som de också har roligt på scenen.

Publicerat av

Diana Wikström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *