januari 2014 - Sida 2 av 4 - Melodifestivalen

Pyroglad Helena avslutade dagens rep

Chali gick upp inför sista genomkörningen för att ge Helena lite instruktioner innan musiken startade. Det var tydligen någon kamera som behövdes hittas bättre. För att yttetligare spetsa till själva numret avfyras en vägg av pyro bakom henne i slutet. Det gör ju inte saken sämre om man säger så. Kläderna fick vi däremot inte se men den inte så okände studiomannen avslöjade färgen på den – svart! Japp…så är det.

Helena fick också avsluta dagens repetitioner, vilka vi tackar för. Det enda som kvarstår ikväll är den väntande välkomstfesten om några timmar. Väl mött då.

Helena Paparizou säkerheten själv

Helena Paparizous team pratar engelska eftersom hennes koreograf, om jag lyckats läsa mig till det rätt, är grekisk.

Helena med sin starka röst och utstrålning står ensam mitt på scenen med en takrigg som höjs från golvet och innefattar sju stålkastare. Ljussättningen är väldigt stark och bländar bitvis oss på parkett. Inledningsvis är det dock endast två spottar som lyser upp Helena omringad av tungrök som lägger sig över scengolvet. Ett mikrofonstativ som snabbt knockas till golvet och en fläkt ingår. Helena som varit med Antique i ESC2001 samt vunnit nämnda tävling på egen hand med ”My number one” 2005 och varit pausnummer i Melodifestivalen 2012 dansar lätt och säkert runt på ett litet område mitt på scenen i sina höga klackar. På storbildsskärmarna tycks hon sätta många kameror, kanske alla?

Jäkligt snyggt nummer som kan ta henne direkt till final. Särskilt med tanke på att hon utstrålar säkerhet, bestämdhet och scenvana i både sång och koreografi.

Sylvester går på randigt

Sylvesters scenkläder? Jo de kommer bestå av en bredrandig kostym i antingen svartvitt eller rödsvart. bandets scenkläder hanns inte med att fotas ordentligt då 1/3 visades upp åt ett helt annat håll än vårt men där återfinner vi både gråaktig kavaj och svarta kläder med små dekorinslag.

Kan även nämna att det blir ännu mer konfetti här i Malmö då det kommer regna färgglada små lappar i slutet av hans nummer.

Välkommen in i 80-talet…

Nu går vi in i tidsmaskinen och vrider klockan cirka 30 år bakåt i tiden. Då hamnar vi i 80-talet och vid tidsmaskinsspakarna står Sylvester med band. Nej, det är inte Stallone utan Schlegel.

Bandet består av trummisen Marcus Rostedt, Christine Owman på gitarr, Magnus Roos på bas och Elin Hörberg på piano. Sylvesters egenskrivna berättande Bygdens son har en scenografi där de där skärmarna som höjs och sänks varefter artistens önskemål visar olika svartvita mönster, rosa och lila nyanser och rosa hoppande mönster. Ljuset går i rosa och rött.

Han inleder på scenens vänstra flaj men vågar sig efter ett tag mot mitten där ett ensamt stativ snällt väntar på honom. Tonerna och texten verkar sitta ganska bra för sångaren även om jag nog skulle vilja få lite mer av honom. Som det ser ut nu kommer han nog inte gå direkt till final. Är till och med tveksam på om det kommer räcka till en andra chans.

Svart och kort gäller för Ellen som lånat SDF-lamporna

Är inte lamporna bakom Ellen från Sarah Dawn Finers Moving on 2009 för övrigt? De känns väldigt bekanta. Det man kan se på storbildsskärmarna är att förutom att det är mycket närbilder på henne och svepande kameraåk så lyser även puckens golv. Ett avskalat nummer som ser ut att kunna bli väldigt effektfullt för tv-rutan.

Hennes klänning som visades upp är något kort och går liksom flera av veckans kläder i svart. Några här hoppas att klänningen är det enda hon ska ha på sig. Fläkt används dock inte så chansen att få en Marilyn Monroe-repris är troligen rätt liten.

Tam Ellen väljer bort scenen helt till förmån för pucken

Ellen Benediktsson skippar scenen totalt och håller sig enbart på pucken ute i publiken. Det är endast Ellen, ett mikrofonstativ, små rörelser och åtta starka lampor som bilsar en halvmpne bakom henne medan ytterligare sex spottar lyser ned på henne från taket. stativet försvinner emellertid lite senare så att hennes rörelsemönster kan bli lite yvigare. Helt okej men tycker det känns lite tamt. Tonerna sitter dock där de ska, som om hon inte sjungit annat under de senaste veckorna.

Alvaro slår ihop Azerbaijdzjan 2013 och The Moniker i ett nummer

Alvaro har äntrat scenen, tillsammans med Niek Meul på gitarr, Darius Kaya på bas, Pontus Karlsson på trummor och Kenny Lantz på kör. En till körmedlem, Simon Lingmerth står bakom scenen och sjunger. Nu blir det mer intimt med sexiga inslag. Fast barnen behöver inte titta bort än. Det räcker med att hålla för öronen på de telningar som kan engelska.

Alvaro börjar på ett högt podie med ramp samt en plexikub. Tankarna går omedelbart till Azerbaijdzjan från ESC 2013, med den skillnaden att Alvaro inte har någon akrobat instängd i den. Även Monikers löpband har tagits i användning igen. Ljussättningen går i blått och vitt och tänds upp precis när musiken går igång. Alvaro syns högst upp på podiet och tar si sakta ner för rampen till rullbandet där vers två tas. Rullbandet överges sedan till förmån för bandet innan han väljer att bestiga plexikuben. Tjusigt när spotlightarna samlas upp precis i slutet och lyser upp Alvaro högt upp på kuben.

Man kan konstatera två saker:

1. Det syns att Alvaro har roligt på scenen för han ler mycket.

2. Det går inte att ta miste på att han är dansare i grunden.

Häftigt nummer och inte för sexigt men kommer det räcka för Alvaro?

Klassisk schlagerstämning när Elisa gör entré

In på scen rullas först en lyxigare variant av swedish house wives trappa. Denna trappa går i guld och har ett antal lampor inbyggda på var trappsteg. Därefter visar sig sex dansare (Alex Jafarzadeh, Amir Ashoor, Björn Lindberg, Nikola Stankovic, Kevin Foo och Patrik Riber) och sist ut en söt Elisa. Den lila bakgrunden gör sig enormt bra mot guldtrappan.

Låten hennes växer enormt fort på scenen och nu blir det verkligen trallig schlagerfeeling! Som parentes kan nämnas att delar av pressen redan sjunger med i refrängen.

Elisa börjar högst upp på trappan medan dansarna när de kommer in parkerar sig stående samt sittande runt henne och knäpper i takt med fingrarna. Det är kullerbyttor, diverse danssteg ochgester samt att en av dansarna lyfts liggande upp i luften bakom Elisa. dansarna får även agera doakör och vicka på huvudet medan dea ”a-a-a-ar” tillsammans med Elisa som vilar sig mot en av de. Det fartfyllda numret avslutas med att sångerskan lyfts upp av dansarna. Jag tippar att detta kommer dra röster från framför allt schlagerfantasterna som gillar glädje och glamour.

Ljusproblem under Linus rep

Parkettens golv fylls med tungrök medan Linus sjunger om bröder. På storbildsskärmarna, om man lägger till en fullsatt arena sedan, så kommer det nog bli väldigt bra bildspråk i tv-rutan. Låten känns också starkare idag mot under gårdagens uppspelning. Han sjunger övertygande och de projekterande bilderna förstärker helhetsintrycket. Fast ljuset verkar inte alltid vilja vara med under detta rep. Bitvis står Linus i mörkret och sjunger.

Stark Linus trivs bäst bland pubiken

Det är dags för Linus repetition av Bröder. Bidraget som Fredrik Kempe står bakom. Och ta mig tusan, är det inte en liten ”Mini”-Kempe som sjunger också? Fast med en piercing i näsan. Linus börjar ute på en catwalk där han sjunger hela första och andra versen för att när stråkarna kommer tassa upp på scenen där han tar sticket och avslutet. Under tiden projekteras en rörlig ros samt vad jag misstänker är bilder och filmsnuttar från Linus egna familjealbum på scenens ena skärm.

Linus missade något ord i inledningen men kom sen tillbaka till texten och sången är stark. det hittills enklaste numret där endast en person – han – kan ses. Huskören som kompar står vid sidan av någonstans där bakom.