Alcazar nöjde sig med att skåla

När Alcazar runt 23.30 anlände till efterfesten tillsammans stannade de vant upp i dörrhålet för att posera, nu imbytta från glittriga scenkläder till vanligt tyg. Hela tripn tycktes ha valt temat blått. Därefter bar det genom hela den trånga festsalen till bordet där champagnen väntade. men champagnen slapp bli skakad, istället öppnades den lugnt och innehållet hälldes i glas. En festrusig Lina frågade den samlade pressen om inte den också skulle ta och dricka lite nu, ”…Ni som jobbat så hårt!” kommenterade hon glatt och en fråga om någon mer ville vara med kastades ut, allt medan den fina drycken hälldes upp. Därefter skålades det och tjoades.

Alcazar sade i green room efteråt att de så gärna ville gå fram och krama Linda Bengtzing, som inte gick vidare.
– Vi älskar Linda, vi tycker hon är fantastisk. Hon har aldrig varit vackrare, snyggare och starkare och bättre än nånsin. Det var trist.

När Andreas, Lina och Tess sprang upp på scenen för att sjunga segrarreprisen och hela publiken stod upp, jublande och viftande med ballonger kändes stämningen nästan magisk.
– Det var helt otroligt! Man blir så glad så man vet inte var man är. Man är nån annanstans liksom. Det är galet, en galen känsla.

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *