Hasse Kvinnaböske Andersson störs inte av Japanspekulationerna kring ”Guld och gröna skogar”

Hasse Andersson, ofta med namnet kvinnaböske tillagt efter byn han flyttade till som ung, är kanske en av årets mest uppmärksammade debutanter. Inte minst efter att den japanska låten som är väldigt lik hans i refrängen kom upp till ytan och som gav upphov till diskussioner och spekulationer huruvida han skulle/borde diskas eller ej. Hans bidrag heter ”Guld och gröna skogar” och är skriven av Anderz Wrethov, Elin Wrethov, Johan Bejerholm och Johan Deltinger.

Hasse har befunnit sig i musikbranschen omkring 35 år släpper nu i mars sitt 24:e album så han har hunnit med en hel del genom åren. Att han nu erövrar även Melodifestivalscenen beror på att det är först nu det passar sångaren.

– Jag har ju fått frågan innan men aldrig tyckt att det varit mitt forum direkt. Jag kan inte fatta mig så kort som på tre minuter utan jag har, jag skriver ju långa berättelser. Sen fick jag en låt från en kille i Malmö som var uppvuxen med min musik. Den påminner mycket om mig själv och han hade lyckats göra en himla bra tre minuter lång låt. Jag fick frågan om jag ville sjunga den och det ville jag. Då gjorde vi en demo och den har varit med ett par år. Senast blev jag utslagen av Kalle Moraeus, han kom med med Underbart och jag åkte ut. Men nu i år kom jag med, så nu får Kalle hålla sig härifrån för nu kommer Andersson!

Hasse säger att det är roligt på scenen, att de byggt upp en dansbana på scen för att det ska se ut som logdans och att han känner sig hemma på scenen på något sätt. Att Måns Zelmerlöw som är med i samma startfält och därmed en motståndare till honom den här veckan har just ”Änglahund” som en favoritallsång, det är Hasse väl medveten om.
– Måns har ju berättat att han sjunger Änglahunden och jag har fått rapporter när han varit ute och spelat att han brukar spela Änglahund så att jag bara tycker det är roligt.
Andersson berättar att bilden på hans gitarr föreställer sin egna hund Skorpan som numera har sitt hem i himlen.- Hon är med oss den lilla skorpan, konstaterar han.

I festivalen trivs han förträffligt.
– Det är jättekul. Man träffar massa folk och vi blir väldigt väl omhändertagna och så. Det känns jättekul och det är ett roligt gäng. Vi spelar i olika genres och jag är äldst. Här finns så många olika åldersgrupper så det känns väldigt kul. Det är så det ska vara.

Han blir triggad av att gå upp på scenen och se publiken, vilket bådar gott för kvällen. Däremot låter han huvudbryt över huruvida hans låt är en kopia av den japanska låten eller ej gå till andra i hans stab. För honom är det inget att bry sig om och uppladdningen inför kvällen för att leverera sitt allra bästa störs inte av snacket på något sätt.
– Inte det minsta! Jag tycker bara det är löjligt.
Han förklarar att att han sjöng in demon för tre år sedan, att det alltid finns något som är likt något annat i en låt, särskilt kan det ske när två låtar har samma upphovsman.
– Som upphovsman har man full rätt att använda fragment från gamla alster även när man gör nytt så även det är så har han full rätt när han skriver låten, säger Hasse.

Publicerat av

Diana Wikström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *