Petra Marlund tog adjö i en varierad final

image

Säsongsfinalen av allsången denna sommar dominerades av jazz och musikal och såklart tonerna av Sveriges radios Symfoniorkester som fyller så mycket som 90 år i år. Deras stöd i flertalet låtar gav upphov till en lätt mäktig känsla genom större delen av programmet. Dessutom avslöjade Petra en kanske någonstans väntande nyhet – hon slutar som allsångsledare efter två säsonger. Dock hade jag faktiskt trott mer att hon skulle få en säsong till iaf då Måns fick tre säsonger. Själva programmet var inte det bästa artistmässigt under säsongen men vad är väl en allsångsfinal på Skansen? Jo, den kan faktiskt vara riktigt riktigt vacker och härlig på sitt vis, med en ton av sorgsenhet.

Varför ändra på konceptet under finalen, den sedvanliga starten i år med att arbeta in artistpresentationen i signaturen ”Stockholm i mitt hjärta” kvarstod. Så snart den biten avverkats och Sveriges radios symfoniorkester firats med ett fyrfaldigt leve intar Lena Philipssom scenen i en lång, röd glittrande klänning sjungandes sin nya låt ”Jag är ingen älskling”. Första delen sjungs sittande vid en flygel, därefter lämnar hon den och vandrar ut på tungan för att avsluta den där, till väldigt gott gensvar från publiken. En kort tillbakablick på tidigare allsångsdeltagande med Petra Marklund innan de båda vandrade ut i publiken för att sjunga allsången ”Änglamark”.
Tillbakablickar hade Petra även med den gamla allsångsräven får man väl säga om Tommy Körberg. Enligt honom skälv var hans minne inte så bra, ändå mindes han en del i alla fall. Det var sången ”Flicka från Backafall” som han bjöd på. Undrar om inte Tommy är en av hennes svåraste intervjuoffer denna sommar. Föga förvånande blev Tommys allsång ”Drömmen om Elin”.
På scenen fanns under kvällen även Robert Noack Och Maria Ylipää från musikalen Kristina från Duvemåla. Förutom Marias vackra med något svagare version av ”Du måste finnas” (jämförande med Helen Sjöholms starkare stämma) framförde de en lugn ”Min lust till dig” tillsammans.
Viktoria Tolstoy och Rigmor Gustafsson fick hjälp av förutom Tommy Körberg ingen mindre än Petra Marklund i ett Beppe Wolgers-medley som var klart godkänt medan Symfoniorkestern spelade melodin ”Utskärgård” som inte riktigt föll i smaken, åtminstone från det här hållet. Då föll de fyra min allsång-vinnarna mig i smaken betydligt bättre när de med varsin mikrofon, glädje och ett väldigt gott självförtroende fyrade av den första versen av ”Kung för en dag” och sedan hjälpte Petra med resten av allsången från mittgången.

Nu återstår bara en fråga: Vem tar Petra Marklunds plats 2016?

Publicerat av

Diana Wikström

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *