Andreas Johnson tillbaka med ett mer uppdaterat sound

andreas

Andreas Johnson tillhör en av startfältets mest rutinerade artister. Han har deltagit sex gånger tidigare och 2019 blir hans sjunde. ”Det känns igen, man har gjort det här förut” konstaterade han snabbt. Hans debut var 2006 med Sing for me och då gick till final där han kom trea. Titeln på bidraget den här gången lyder Army of us och är skriven av Andreas Johnson, Jimmy Jansson, Sara Ryan, Andreas ”Stone” Johansson och Sebastian Thott. Andreas själv är avslappnad på presskonferensen och tar allt med ro.
– Det finns väl någon anledning varför man gör det här… Säger han.

Det brukar finns en anledning till varför man gör något. Tittar man på att de ändå är så pass många som återkommer, kanske inte bara en utan en 3-4-5 gånger eller om man heter Ann-Louise Hansson och tackar ja 14 gånger, så visar det tydligt på att Melodifestivalen har någonting som får folk att återkomma. Sen vad det är varierar förstås lite från person till person.
För Andreas del är det att han återigen tycker att han genom den här låten har något vettigt att säga samt inte har något att förlora.
– Hade du frågat mig för 1,5 månad sedan så hade jag inte ens tänkt på Melodifestivalen. Men så fick jag en låt serverad och jag kände att den här kan jag bidra till. Och sagt och gjort och nu är vi här. Nu är det bara köra. Jag gör det här bara för min egen skull och för att hitta en låt där jag kan få ut mitt scenspråk på bästa möjliga sätt.

Nytt sound
Army of us liknar inte hans andra tidigare medverkan i tävlingen. Andreas förklarar att det inte är någon ballad och ingen retrovibb över den. Den här gången är det en modern poplåt som i så fall påminner mer det han gjorde innan med Glorious. Så på sätt och vis går han tillbaka lite i tiden.
– Ja det skulle jag nog säga även om soundet kanske är lite mer uppdaterat idag. Men som låt och komposition är det, den tar för sig så att det är ingen ballad, det är ingen living to die. Utan den har lite andra… Den trycker på gaspedalen. Så att det känns askul!

Andreas har mer koll på staden Malmö just nu än på sina artistkollegor som hamnat i samma startfält som honom. Vilket har en del av förklaringen i att han ändå ursprungligen är från Skåne, var en av de som invigde Malmö arena samt faktiskt tävlat där redan, som låtskrivare till Yohio.
– Och det gick ju bra då. Så att det ska bli fint att komma tillbaka. Sen vad det är för resultat det har jag ingen jäkla aning om.
Vad gäller de övriga artisterna han möter så kunde han snabbt konstatera en sak:
– Det är ju otroligt kul att få delta i ett musikaliskt samband, sammanhang med Jan Malmsjö. Denna grand of man. Så det ser jag verkligen fram emot.<

Med sex tidigare deltagande år i bagaget så lär det finnas många minnen. En av de minnena som han plockar fram som lite extra speciellt är 2006 och Sing for me.
– Första året var ju häftigast med Sing for me för att jag var helt… Det var en ny värld att komma in i. Jag hade ju aldrig gjort det, var livrädd för att göra Melodifestivalen. Men låten gick väldigt bra, det hände mycket grejer kring den och det gav mig en folklighet i Sverige som jag aldrig hade haft.

A little bit of love från 2007 nämner sångaren också som ett skitkul år, då det gick ännu bättre än debutåret. 2008 nämner han som spännande av andra orsaker. Att det skulle kunna gå att skriva en bok om ens Melodifestivalsresa är en tanke som ganska snabbt slår Andreas. Någon medverkan känner han att han inte riktigt varit på tårna där han borde men det finns inget år som har ångrats.
– Varje gång man gått in i det så har man gått in, eller försökt gå in med hull och hår och sin professionalism och känna för vad det är liksom. Det är likadant i år. Det är en ny låt så det är en nygammal stil för mig och det känns… Ja, nu får jag visa upp mig. Från min bästa sida.

Lina Hedlund tillbaka som soloartist

Lina

Lina Hedlund med rötter från Kilafors är kanske mest känd nu för tiden som en av medlemmarna i discotrion Alcazar. Den 31 december gör de dock sitt sista gig tillsammans på Cirkus i Stockholm. Därefter går de skilda vägar och Lina kastar sig direkt in i Melodifestivalen som soloartist.

Redan 2002 såg vi henne i tävlingen första gången tillsammans med sin syster i låten Big time party. Året efter körde hon solo och sjöng ”Nothing can stop me”. Därefter har hon deltagit ett antal gånger till med Alcazar så hon är van vid att stå på denna scen, även som soloartist.
Bidraget hon kommer göra den här gången heter ”Victorious” och är skriven av Melanie Wehbe, Richard Edwards, Dino Medanhodzic och Johanna Jansson.

Det har hänt en del sedan 2002, förutom att Lina har blivit lite äldre och mer rutinerad. Hon vet vad hon inte vill och hon vet vad hon vill.
– Skillnaden är också att vi har fått 11 fantastiska år med Alcazar, har en fantastisk liksom grund som jag står på i Alcazar och vårat budskap. Nu känns det helt naturligt och rätt att kliva in i solo-Lina direkt när Alcazar tar slut. Det är jag också väldigt glad för att få göra.
Victorious beskriver sångerskan som en upptempo på engelska. En schlager som hon tycker har allt en hitlåt ska ha, en stark refräng ett tydligt budskap om att vi nu måste vi ta hand om varandra, stå tillsammans.
– Det är då vi blir starka och Victorious, fortsätter Lina.

Lina berättar att det här är en Lina-låt som hon kommer delta med. Att Lina, Andreas och Tess snart går skilda vägar är förstås vemodigt men det känns ändå rätt och innan Lina lägger allt krut på sin MF-medverkan har trion några spelningar kvar.
– Vi gör fulla hus och folk är så jäkla glada och sprider så mycket kärlek så att det känns fantastiskt. Det har ju varit ett år fyllt med massvis med känslor. Jag är så tacksam och stolt och glad.
Själv tippar hon att det är först framåt april-maj som det kommer kännas att de har slutat med Alcazar, och det kommer gå back to back. Hon inte hinna tänka så mycket.
– Men det känns spännande, nu öppnar jag upp för en helt ny värld när jag går solo och att tänka på vad jag vill istället för vad vi vill. Så det är liksom nya tider. Nu stannar discotåget och startar nästa tåg som är liksom solotåget.

Så var det det där med Kilafors ja… Lina med familj bor numera i Stockholm, men hur är det med bandet till sin gamla hemort?
– Jag har jättestarka band. Jag älskar att åka tillbaka dit. Jag har behov av det. Jag har behov av skogen och lugnet och få ge mina barn den uppväxten. Vi bor ju inne i stan här i Stockholm så det känns sån lyx att kunna ha det och åka hem till, och min mamma bor kvar där. Så att jag är så tacksam och glad över Hälsingland. Vi åker dit så ofta vi kan, på alla lov och så.

Den 16 februari står Lina på scenen i Leksand, i den tredje deltävlingen.