Clara Klingenström, hon tycka ha hittat lite mer energi såhär på fredagseftermiddagen och använder sig av gester som förstärker det hon sjunger. Själv har hon steppet upp litegrann och utstrålar lite mer självförtroende under detta rep.
Hoppas att killarna i Sannex (och alla övriga som tänker på semester nu) väntar med att resa utomlands tills vi kan börja återgå till en mer normal coronafri vardag.
Med det sagt, så är det ändå väldigt skönt att få lite semesterfeeling på hemmaplan genom Sannex bidrag. Det är verkligen en text som är lika all inclusive-sliskig som den där (traditionen?) att charterresenärer applåderar när planet har landat.
Killarna sprider smittande glädje och ser ut att chilla runt medan de framför låten. Själva låten i sig är inte så stark utan det är Sannex som gör själva bidraget. Det ligger med andra ord ganska mycket på deras axlar.
På LED-den bakom The Mamas se något slags dansande universum samt blixtar. Ett slaginstrument, alternativt handklapp ligger hela tiden som en matta i deras musik och efter denna ljudmatta styrs ljuset.
Numret är rejält snyggt och trion måste vara de som glittrar mest av alla i år. Det blir en del väntetid och produktionssnack mellan genomkörningarna så något jobbas det på. Sångerskorna känns emellertid rätt så avslappnade ut och vet vad de ska göra i stort sett.
Såhär andra gången jag hör det så tycker jag att ”In the middle” har lyft för de sedan gårdagen.
Efraim Leos ”Best of me” är ungdomligt och häftigt med snyggt användande av ljuset, men lite fix behövs fortfarande så det tydligen inte sitter perfekt. Spottarna korsar i alla fall varandra samt blinkar och rör sig. Sångaren, ja han lyckas med konststycket att se ut att ha sammanbitet kul och rösten är stabil.
Sammantaget svårt att säga här var han kan tänkas placeras. Just nu skulle jag säga att den landar i mellanskiktet.
Lovad tyckas ha lyft sig sedan gårdagens repetitioner. Hennes röst tycker jag verkar starkare och hon jobbar på bra för att se till att låten får liv och karaktär. Att hon är låst till mikrofonstativet gör inget i det här fallet så det för övrigt knappt syns bakom alla rosor som matchar sångerskans klänning.
Tanken är att sångerskan och dansaren, Toivonen, ska interagera med varandra under låten, som att han finns där för henne men inte går att ta på fysiskt. Det är det som är deras svåraste bit i allt detta. Att få tll det. Tycker ändå att de lyckas ganska bra, även om det lär finslipas på ytterligare den tid som finns kvar.
Dagens repetitioner är härmed öppnade.
Det är dags för Tess och Good life. Det är precis vad Tess sr ut att ha där på scenen, alltså ha det bra. Dock känns hon inte helt naturlig och det gör att koreografin får ett något ospontant/stelt uttryck till bidragets lilla scenshow.
I övrigt så är Tess en säker sångerska som kan både dansa och sjunga, och hennes ”franska modeller” ger allt en härlig, stilig färggklick. Kul att se!
Rent spontant tror jag inte att årets vinnare hittas i deltävling fyra utan i någon av de tidigare deltävlingarna.
Idag fredag fortsätter repen för artisterna och sen blir det även ett genrep ikväll. Sen är vi i stort sett framme vid lördag. Tiden går fort…
Eric Saade är sist ut i årets tävling. Av samtliga deltagare. Eric bär vitt överallt utom på fötterna, och matchar den där rutan som han dansar runt på under bidragets gång. Det är en en tuff midtempo poplåt med tydliga körpartier. Det är ett väldigt enkelt scennummer och väldigt enkel scenografi. Det är Eric, den där vita rutan som sångaren aldrig lämnar samt kameraeffekter som gör att sångaren ”hoppar” i bild ibland. Ovanför honom har han för övrigt ett ”hål i ett tak” som släpper igenom ljus över just detta lilla område.
Ett häftigt nummer och en bra låt som Eric levererar.
Clara Klingenström gör debut i Melodifestivalen och kommer här med en lugn låt där texten står ut. Refrängen är det klart starkaste partiet i detta bidrag ”Behöver inte dig idag”. Det är ingen riktig poplåt men heller inte visa. Det är något slags mellanting av detta.
Det låter inte bra på klippet. Hennes sång låter lite surt här och var. Sångerskan står ensam på scenen, bakom ett mikrofonstativ. Med en gitarr runt halsen och rör sig lite smått bara bakom stativet. Hon kommer troligtvis inte klara att placera sig på den övre halvan av resultatet sedan.
Därefter kommer årets andra dansband. Den här gången är det Sannex som klätt upp sig i vitt medan scenografin, alltså bakgrunden då i deras klämkäcka bidrag visar både pastellfärger såväl som ett semesterparadis med vajande palmer och ett gäng hoppande väskor.
Som sagt, en glad och käck dansbandslåt i upptempo med lite roliga textfraser som dyker upp ibland. Som att barnen lämnas i bollhavet. Den här kan säkert gå hem både hos kidsen, hos dansbandsfantasterna och de äldre. För att bara nämna några grupper. Med andra ord kan de mycket väl bli farliga på lördag.
