Danny förmiddagens vinnare om decibelmätaren skulle avgöra

När vi nu har kommit fram till Axel Algmark som även idag har kavaj på sig så borde vi kunna dra slutsatsen att han kommer bära kavaj även ikväll i  direktsändningen. Men han tar det lite lugnare idag och kutar inte lika snabbt upp från catwalken som tidigare. Barnpubliken verka gilla honom och visar det måttligt efteråt.

Danny som dessutom har sitt namn tryckt på boxarkappan får däremot hela arenan att klappa i takt redan vid sin entré.

Barnpop inledde fredagsgenrepet

Genrepet i Malmö började med vad som kan kallas barnpop där Helena Bergström var ledsångerska och sjöng om att vara tillbaka i Melodifestivalen efter sitt lilla uppehåll. Helena var för övrigt lite flummig vid det inledande pratet, om det stod så i manus eller om det bara blev så är oklart.

Därefter gick artisterna upp en efter en via catwalken. Danny fick kvällens i särklass mesta applåder. Axel som inte hade haft kavaj på förmiddagens repetition hade lagt till med en sådan istället för den luftiga vita, öppna skjortan. Det fick honom att se lite äldre ut.

Vi fick också veta att den som vill vara med i nästa års Melodifestival kan vara med i SR:s radioprogram ”Svensktoppen nästa” för den som vinner den finalen ska då tydligen få vara med 2013.

I green room drog inte Gina de skämt som kommer dras imorgon kväll men passade ändå på att ha skoj med att jämföra Charlotte Perrellis scenkläder med Greklands ekonomi, alltså att de pengar som lagts ner på kläderna kunde rädda Grekland ekonomi.

Pausnumret denna vecka görs av Stenhammar Quartet tillsammans med Sarah Dawn Finer i en ny version av The Hunter.

Sarah Dawn Finer

De som lottades till den lottade finalen blev till slut Hanna Lindblad samt Dynazty medan Ael Algmark och Lotta & Christer fick låtsas bli glada över en andra chansen-biljett.

Duracellkaninen njuter på scenen

Duracellkaninen Axel fortsätter att leverera med energi. Han bär till sina svarta byxor en vid luftig vit skjorta som fladdrar under tiden han skuttar runt på scenen.Man ser på hans uttryck att han har väldigt kul.

Efter andra genomkörningen pratar Axel med pianisten om något. Det ska göras ljusjusteringar innan detta ska tas igenom en sista gång. Konfettikanonen har rullats in men står bara där som en markering. Själva innehållet fyras inte av förrän kvällens publika genrep.

Axel Algmark

Carolinas fjärilar gästspelar i Axels konfetti?

Axel Algmark har konfetti i slutet av sitt nummer, men ur kanonen kommer både röda glatta små lappar  men även ett antal fjärilar flyger ur kanonen och landar på golvet tillsammans med allt det röda. Såvitt inte Axel  har valt att ha fjärilar han också så är de som nyss flög ur kanonen kvar sedan Carolina Wallin Pérez hade sitt konfetti förra veckan.

Axel Algmark veckans duracellkanin

Axel Algmark har röda fladdrande gardiner som bakgrund. Ljussättningen av scenen går i rött och vitt och från taket hänger hans mikrofon. Den står han och håller i när han inte spralligt skuttar runt på scenen medan bandet som bland annat består av pianist/tamburin, gitarr och trummor är placerad tätt ihop på ett inrullat och utvikt podium mitt på scenen. Axel ær som ett mellanting av Jimmy Jansson och Håkan Hellström och tycks inte ens stå still när han håller i den hængande micken. Han passar på att skutta ut på scenen och tillbaka för att sedan kasta sig ner på podiumet i slutet.

Låten har växt från ett barn till en ungdom eller ung vuxen och Axel är kanske inte helt tonsäker hela tiden men när det handlar om så pass små bitar blir det charmigt.

Axel Algmark

Mycket snabbare låtar i malmös startfält

Nu har vi hört kvällens låtar. Malmö saknar helt ballad, det mesta är pop, rock, lite schlager och någon grekisk fest som har smugit sig in mitt i alltihopa. Startfältet lyder som följer:

Charlotte perrelli – The girl
The girl är en snabb dansant discolåt. Perrelli börjar ganska milt för att snart öka. Det är en lite tuffare Perrelli än sist. Hon sjunger också ”I’m changing” i låten. Några insmygande toner låter ABBA. Tonartshöjning mot slutet och låten slås av med fyra trumslag. Foten hänger med i musiken.

OPA! – Allting blir bra igen
Detta är en låt med konstig takt. Det är som att vara på en grekisk släktträff fast de sjunger på svenska. Kan närmast liknas vid Andra generationen men ändå inte. Den här är tamare. Dessutom är sången stakande, för att kunna höra samman med musiken. Jag har svårt att se att denna kommer gå hem hos varesig svenskarna eller de med grekiskt ursprung.

Dynazty – Land of broken dreams
Land of broken dreams med heavy metal-bandet Dynazty är ingen heavy metal. Detta är en rocklåt med bra sång som man förstår och kan hänga med i. Faktiskt en medryckande lättsam rocklåt med Alien-feeling. Mitt i låten hörs ett gitarrsolo och mot slutet kommer en tonartshöjning, hur nu det kan gå till. Helt enkelt en skön rocklåt, där ”oh oh oh oh land of broken dreams” avslutar alltihopa.

Lotta Engberg & Christer Sjögren –  Don’t let me down
Inledningsvis låter inte detta som dansband, och det sa de ju också i radiohuet i höstas att det inte var någon klassiskt dansbandslåt. Men det luktar schlager lång väg. Artisterna har helt olika röster. Lotta med sin ljusa röst och Christer Sjögren med sin mörka röst turas om att ta varannan versrad för att sedan förenas i refrängen. Nu blir det lite mer dansbandskänsla inbakat i det hela. Refrängen låter väldigt mycket en annan låt och det stör mig, särskilt som den inte vill tillkännage sig. Avslutet är typisk schlager. Jag kan se framför mig hur de inleder numret med att gå mot varann från varsin del av scenen för att sen mötas på mitten och avsluta i en kram eller puss.

Hanna Lindblad – Goosebumps
Goosebumps är typisk discolåt men med technotoner och även här aningen stakande versrader. versen är ganska lugn men det tar Hanna igen till refrängen. Stränginstrument får ett eget solo mitt i låten och ”hjärtslagen” leder till en nytändning av låten. Jag får inga goosebumps här vid dagens genomlyssning men det kan ändras imorgon när vi får se Hanna live på scenen. Tvärt avslut och hur det än går på lördag kommer nog denna bli populär på dansgolvet.

Axel Algmark – Kyss mig
Kyss mig är en gladpop och radiopop med mycket lallande inledning. Lallandet återkommer för övrigt en hel del under dessa tre minuter. Låten känns gammal, mer som Jimmy Janssons lillebror. Axel sjunger bland annat ”Samma gamla skiva spelas” och jag tycker mig vara benägen att hålla med. han avslutar med ett bedjande kort ”kyss mig”. Kören på vad som låter som tre personer lallar sig fram samt följer Alex i vissa ord.

Lisa Miskovsky – why start a fire
Lisa Miskovsky låter som Lisa Miskovsky. Musiken består bland annat av läckra trumtakter som ändras. Den är halvsnabb poppig. Vid bryggan frågar Lisa lugnt varför starta en eld för att sedan tystna och ta ny fart inför avslutande refräng. Skön låt.

Danny Saucedo – Amazing
Danny har, oväntat nog, ännu en poplåt. Amazing är snabbt. Melodin är tuff med mycket styrka i instrumenten samt handklapp i versen. Till refrängen ökar Danny. Särskilt läckert är technosolot som utgör brygga mot avslutande delen där Danny gasar på. Inga egentliga överraskningar förutom technososlot då.