Tekniska svårigheter vid juryrösterna men väl genomfört genrep av artisterna


Kvällens genrep av finalen i Friends arena inleddes med att Chaerlotte Perrelli satt som en sjöjungfru på en sten och sjöng samt fick sällskap av en man med treudd och närmare sju par som dansade runt henne. Därefter kom en verkligen maffig presentation med en vamp i form av Rasmus Seebach ”Jag kallar på dig” med presentation av artisterna, inte i startordning utan i en annan ordning i stil med veteraner, skåningar och dyligt. På given signal avlöste artisterna varandra på pucken och scenen under detta moment.

Efter att röstningsreglerna dragits väldigt snabbt och programledarna tillagt att man måste vara en fysisk person för att rösta och ingen robot presenterades första artisten, ”bygdens son” Anton Ewald. Ewald lyckades undvika att förvandlas till ett penntroll ikväll men så hade han också tagit i lite mer hårmousse i sitt hår innan avslöjade Jennifer från skivbolaget för mig efteråt. I övrigt gjorde alla artisterna sitt bästa i sina bidrag och det var väl egentligen bara Linus Svenning som jag kände direkt att hans chanser inte bör vara så stora att vinna, tyckte även att Ace Wilder inte kändes lika vass som sist även om hon förstås fortfarande gör sin låt väldigt bra. Helena Paparizou ser väldigt beslutsam ut när hon sjunger om att vara en Survivor, samtidigt har hon tid att le då och då, vilket är nog så viktigt i denna tävling för att få röster. Yohio hade också steppat upp och sjöng bättre idag.

Mitt i allt detta kommer vi till green room där lilla Sigrid går återbesök i festivalen och ger Yohio en maskot, sin docka. Nu är hon bara sju år och enormt duktig på svåra manus för sin ålder, men just detta kändes mer som läst direkt ur manus än när hon hade gett Nour svar på tal i deltävlingen.

Årets finalmellanaktbestår av ett ABBA-medley med Marit Bergman, Malena Ernman som just denna kväll ersatts av den kvinnliga halvan av Svt:s huskör, Charlotte Perrelli som kom nedhissad från taket likt Hannah Holgersson blev under Golden star (Elysion) 2006. Det hela avslutades med Robin Stjärnbergs tolkning av ”Thank you for the music” samt uppvisandet av Sångfågeln. Dock kan man undra om Robin lånat Christer Sjögrens plymtjejer för det var väldigt likt när dansarna snurrade runt Robin med sina fjädersolfjädrar.

Väldigt mycket hände också när de skulle testa linjerna till de olika jurygrupperna och provade 3-4 länder. De flesta utan den riktiga jurymedlemmen. Därav den första kommentaren från Nour till Italien:
– Please give me your votes in your non-swedish language.
Det blev även lite strul med rösterna så de fick ta om dessa efter att Anders kastat ut sig att de riskerade att bytas ut mot Luxemburg och att det stod länder på kö för att vara med i Melodifestivalen.
Efter andra landets röster kände sig Nour tvungen att förvarna publiken om att detta är lottat.
– Hur det ändå kan bli fel med rösterna är därför för mig obegripligt.

Efter att de kände sig nöjda och avslutade röstningsförfarandet och programledarna genomfört en duett på ny text till Robin Stjernbergs ”You”, en text som för övrigt är godkänd av Joy Deb, och fejkade telefonröster som måste ha gjort med röstningsrobotar då någonting på 200 miljoner röster eller dyligt nämndes, så presenterades Sanna Nielsen som genrepsvinnaren. Ett resultat som mycket väl kan vara möjligt även imorgon kväll.

Eurovisionvinnare och Melodifestivalsartister förgyllde allsången

Gårdagens allsång hade Eurovisiontema och var verkligen fullspäckat med artister. Det var ganska högt tempo med stort drag för det mesta.  Förutom Loreen besöktes Sollidenscenen av Alexander Rybak och Charlotte Perrelli. Den senare är en del ur Diggiloo-gänget med Lasse Holm. Då även Norlie & KKV, Lasse Stefanz,  och Kalle Moraeus med flera var gäster kunde man ställa sig frågan hur allting skulle hinnas med under en timme med allsånger emellan, särskilt när repetitionerna under dagen tycktes dra över tiden lite. Det visade sig inte vara några som helst problem.

Efter den inledande allsången Dag efter Dag från Melodifestivalen 1982 värmde Lasse Stefanz upp den dansanta lusten hos publiken, med hjälp av Christina Lindberg. Duon Norlie och KKV var väldigt populära och stod för hiphopen. När Diggiloogänget så gjorde entré var publiken rejält uppvärmd och Lasse Holm med pimpat bandage runt fingret hade inga problem att få upp publiken på fötter till ett fartfylld medley, där koreografin till YMCA snabbt snappades upp av besökarna. Loreen avslutade kvällen med sin vinnarlåt Euphoria som dock hade fått ett lite annorlunda intro och som blev något av kvällens sista allsång.

Alexander Rybak syntes lite stressad efteråt och sprang förbi som hastigast. Charlotte Perrelli tog det lugnare.

Charlotte Perrelli gör sitt tredje år på Diggilooturnén, vilket hon tycker är jätteroligt. Att stå på allsången, göra medleyt och se publiken vara med var bara kul.
– Jag tror hela publiken kunde rörelserna till YMCA.

Loreens nummer tycker hon var fantastiskt och sa redan hemma i sin mammas kök under festivalen att den skulle vinna.

I publiken igår kväll satt bland annat Gladys del Pilar, en ur trion Afro-Dite som tävlade i samma stad som Loreen. Hon var väldigt avslappnad och glad. Om Euphoria hade hon bara gott att säga.
– Jag tycker idag var den fantastiskt bra. Att se den live på allsång på Skansen och hennes inledning med trummorna, jättehäftigt! Det var riktigt bra intro och sen kom låten.

Gladys var även hon övertygad tidigt övertygad om en seger för Loreen, så övertygad att hennes fråga kring låten låg på en högre nivå.
– Jag sa såhär till henne. Det är inte frågan om du ska vinna hela fadderullan, det är frågan om du ska ta hem det till Sverige. Det var många, bland annat vi som sa det till henne redan då. Så det var lite kul att hon tog hem det till Sverige. Då var vi lite stolta faktiskt. Vi visste det!

Vad händer nu för dig?
– Nu ska jag vara ledig två veckor. Jag ska bila ner till Paris med min man men sen blir det körslaget. Jag ska presentera Örebro så det kommer jag ladda för. Det kommer bli fantastiskt kul.

Stark inledning av Perrelli

CharlottePerrelli kom ut, gick upp på scenen och fyrade av sitt dansanta läckra nummer.

Så här genom rutan och högtalare i pressrummet låter inte OPA! särskilt bra, sången tycks tam och inte helt ren, tyvärr. Ääven om det ser aningen lite bättre ut hopkomprimerat i rutan än på en stor i övrigt tom scen.

Men vilken ton var det egentligen som Sarah använde sig av när hon presenterade Dynazty?

Danny och Charlotte Perrelli dansade tillsammans

Efter Sarah Dawn Finers och Stenhammar quartets vackra nedtonade version av Melody Clubs The hunter berättar Gina vilken som är den första att gå direkt till finalen. Åtminstone enligt fejklottningen. Det står snart klart att Danny födelsedagen till ära får hoppa upp från sin barstol i green room och beträda scenen igen. Det är nästan så att taket lyfter. På väg upp till scenen passar han på att krama om Hence von Z.

Även Charlotte Perrelli lottas till finalist och får köra om. Det är länge sedan så pass få reste sig under genrepsfinalisterna, de allra flesta satt faktiskt kvar. Charlotte och Danny passade på att ta sig en styrdans på catwalken under det att Melodifestivalsignaturen fortfarande spelades.

Styrdans...

Perrelli går hem i arenan

Efter inledningsnumret med en delvis sjungande Helena Bergström samt de andra två programledarna dras röstningsinformationen igenom. Gina frågar om Malmö är redo. Reaktionen blir inte så stark att arenans tak lyfter men det är inte alltför långt ifrån.

Charlotte Perrelli som är först ut bjuder dagens publik på en härlig scenshow och h inne i arenan blir det väldigt uppskattat. Perrelli går hem bra hos den samlade skaran.

Danny och Perrelli – två erfarna melloartister

Två stycken stora namnkunniga artister möts i detta startfält, det är Danny med startnummer åtta och Charlotte Perrelli med startnummer ett.

För Danny är det tredje gången på fyra år så han är ganska erfaren vid det här laget, säger själv att det inte är så mycket som har ändrats. För att kunna delta i denna musiktävling över huvud taget krävs det till att börja med en sång. I Dannys fall har Amazing legat ett tag och bara väntat på att få bli något.
– Det var en slinga som kom upp i mitt huvud och som jag gör med alla mina slingor så måste jag undersöka om det är någon som man råkat sno. Är det här nåt som man hört nån annan stans som man tror är nytt? Då lägger jag det i min mobil och sen försöker jag undersöka, lyssna på massor med musik om det är så att jag liksom snott det nånstans ifrån. Så den har legat i min bank ett tag.

Det som sedan hände var att Danny under True talent i höstas ringde upp Peter och Figge Boström, presenterade idén för de och sedan gjorde de klart låten tillsammans. Medan Peter har producerat låten har Figge och Danny bollat fram text och melodi och stakat ut låten, hur den skulle gå.

Lika lite som att kronprinsessan Victoria fått en dotter, lika lite har nog nyheten om Dannys ljusslingor gått folk förbi. Varifrån kommer dessa ljusslingor, vem är ”geniet”?
– Det var nåt som jag tänkte på slutet av sommaren att ska jag göra festivalen igen så vill jag göra nåt som inte gjorts förr. Jag ville göra sång- och dansnummer men som höjs till en helt ny nivå och då kände jag att vi gör allt i utklädning.

Om lördagen (läs: kvällen) säger Danny att det ska bli väldigt spännande då det är ett grymt startfält, och tillägger:
– Jag ska inte sticka under stolen med att jag är nervös och jag har inte tagit ut någon seger i förskott.

Danny

Det som fick Charlotte perrelli att vara med igen är låten hon beskriver som fantastisk samt att det är kul att vara med igen. Det som gör låten så fantastisk att hon nappade är att den är häftig, har en bra refräng och en stark text som hon kan känna igen sig i.

Känner Perrelli någon press att behöva prestera?
– Jag känner alltid press att jag måste prestera men det behöver inte betyda att jag tror att jag ska vinna eller något sånt. Det hänger inte riktigt ihop.

Många artister återkommer till tävlingen året efter eller efter ett kortare avbrott. Det Perrelli säger är en av de stora anledningarna beror på att det är ett av de enda forumen som man kan presentera sin musik i.

På gårdagens genrep kändes det bra för henne.
– Jag tyckte det var roligt att köra låten på riktigt. Det är småsaker man måste fixa med, lite ljus, lite kameravinkar lite hej o hå men det är väl alltid så.

Den som hon har spånat fram numret och koreografin tillsammans med är Thomas Benstem, tidigare husdansare i Melodifestivalen. Tillsammans men honom har bland annat videomappingen – filmen som projiceras på skärmen som sänks ner från taket – fötts. En idé som har kostat en stor summa pengar och som inte ens kommer gå att genomföra i andra chansen om hon kommer dit, på grund av takhöjden och tekniken.

Charlotte Perrelli

Nämen ett till golv…

Lite fixande med markeringarna nu av koreografen, dansare samt några andra och de gamla markeringarna hittas faktiskt. Charlotte med dansare får göra av med sin energi en tredje och sista gång. Nu har dessutom ett litet vitt golv på ben hittat upp på catwalken. Charlotte kliver utan tvekan upp på det under sitt solobesök ut dit och hamnar på bra position.

Hennes sång sitter under hela repet.

Charlotte Perrelli

Charlotte letar försvunna markeringar

Charlotte Perrelli börjar dagen här inne i arenan med att leta markeringar på catwalken. Hon hittar inga. En kille kommer springande och sätter tejpbitar på kanten. Någon har tydligen snott Charlottes markeringar. Därefter kan repetitionen börja på allvar. Charlotte bär sin korta dress i och glitter och matchar dansarna som förutom dessa färger bär svart på de lätta överdelarna och har guldskor.

Jag är visserligen inte koreografen men undrar om inte Charlotte och dansarna borde stå lite mer centrerade i de där aurorna som visas på skärmen.

Foto: Håkan Linder

Perrellis refräng riskerar att sätta sig på hjärnan

Charlotte Perrelli kommer ha ett kort plagg i rosa med smala axelband, guldstenar och guldtaggar. Det ser ut att vara markerade höfter på plagget. Om hon ska ha något till den återstår att se, eftersom det var det enda som visades upp idag.

kläderna

ljussättningen består av gula och lila strålkastare och på skärmarna syns såväl dansande rutmönster som lådor och dyligt.

Ett påkostat nummer jag tycker är lite svårt att bedöma just nu men dansen verkar sitta ganska bra liksom sången och Perrelli kör på under varje genomkörning. Ska också tillägga att det lagts ut en vit matta på catwalken för att få ytterligare effekter, till exempel när hon blir till ängel med vingarna bakom sig på skärmen. Denna låt kan komma att sätta sig på hjärnan om man inte aktar sig.

Charlotte Perrelli