Flinck slår ut lotta & Christer trots stor textmiss

Stooor miss, Thorsten Flinck. Det låter misstänkt mycket nervositet bakom hans tappande av ord, särskilt i det där långa tysta partiet där han totalt tappade sina olyckskorpar. Nu finns risk för att de där bortflugna olyckskorparna gör att Flincks chanser flyger all världens väg.

Lotta Engberg & Christer Sjögren kommer ihåg texten desto bättre och levererar sin dansanta låt till mjuka rörelser och steg.

I snabbreprisen låter överlag Thorstens röst svajig. Sarah Dawn finer tar upp såväl barfoteframträdanden som att spela teater, sedan kommer resultatet. Det blir Thorsten Flinck som trots jättemissen slår ut duettparet.

Thorsten bär skor, men det är bara genrep

Duell tre har dragits igenom, till okej respons. Väl i green room lovordar Sarah Dawn Finer dels att bägge artister – Thorsten Flinck med sin orlester samt Lotta & Christer är riktiga proffs som levererar vid varje repetition. Dels att Thorsten Flinck faktiskt har skor. Thorsten lyckas stamma fram att det inte är direktsändning, bara genrep. Här takar till slut Sarah om att Lotta Engberg och Christer Sjögren går vidare

Lotta och Christer fortsätter vara täta

Lotta Engberg & Christer Sjögren fick avsluta veckans repetitioner utan publik men med pressen. Christer & Lotta känns om möjligt ännu närmare varandra denna vecka. Lotta viftar åt sig Christer med fingret medan Christer drar Lotta rätt tätt till sig när de står och gungar i takt med musiken, med mera. Vid första repetitionen känns det som att Lotta missar ingången i någon versrad men i övrigt sitter texten hos de.

Lotta Engberg ska tydligen byta färg på klänningen till ”aquaturkos”, så det ska bli intressant att se hur väl den passar henne sedan. Studiomannen Henric von Z konstaterade dessutom att det är stretchtyg.

Lotta & Christer har kul på scenen, plus för mer interaktion

Lotta Engberg och Christer Sjögren promenerar på catwalken upp till scenen i sakta mak. Studiomannen säger att det borde fungera ikväll bara Lotta inte ska pussa alla på vägen upp.

Lotta är iklädd sin långa svarta mönstrade klänning men med en kortare under för att inte skapa några nakenchocker av något slag. Christer i en helt vanlig svart kostym. Det är mer interaktion mellan de idag. Lotta går runt Christer bakom hans rygg medan hon håller anden på hans axel. Sjögren å sin sida håller henne i midjan medan de ”dansar” litegrann sidledes. En söt och klämkäck schlagerbit men kanske ganska alldaglig, som får ett litet extra lyft av duettparet på scenen. Det märks också på de att de har kul på scenen, särskilt på Lotta som får ett leende på läpparna flera gånger under repetitionen.

Lotta Engberg & Christer Sjögren

Mötet mellan Lotta och Christer sker tidigt

Lotta och Christer börjar visserligen p var sida om scenen och träffas på mitten, men det mötet sker mycket fortare än jag trott igår, redan till de första raderna i texten. vid trädets stam har en trappa ställts och där har fem violinister samt ytterligare ett stränginstrument. ljussättningen går i vitt och blått. Trots deras olika röster så passar de faktiskt ihop bra och bägge tycks säkra i låt och framträdande. För den som gillar schlager lär denna sitta som en smäck.

Gillar också violinerna mot den gröna bakgrunden på skärmarna som vi ser inledningsvis samt under refrängen. I övrigt ses ett pärlband som letar sig uppåt på bakgrunden.

Lotta Engberg & Christer Sjøgren

Mycket snabbare låtar i malmös startfält

Nu har vi hört kvällens låtar. Malmö saknar helt ballad, det mesta är pop, rock, lite schlager och någon grekisk fest som har smugit sig in mitt i alltihopa. Startfältet lyder som följer:

Charlotte perrelli – The girl
The girl är en snabb dansant discolåt. Perrelli börjar ganska milt för att snart öka. Det är en lite tuffare Perrelli än sist. Hon sjunger också ”I’m changing” i låten. Några insmygande toner låter ABBA. Tonartshöjning mot slutet och låten slås av med fyra trumslag. Foten hänger med i musiken.

OPA! – Allting blir bra igen
Detta är en låt med konstig takt. Det är som att vara på en grekisk släktträff fast de sjunger på svenska. Kan närmast liknas vid Andra generationen men ändå inte. Den här är tamare. Dessutom är sången stakande, för att kunna höra samman med musiken. Jag har svårt att se att denna kommer gå hem hos varesig svenskarna eller de med grekiskt ursprung.

Dynazty – Land of broken dreams
Land of broken dreams med heavy metal-bandet Dynazty är ingen heavy metal. Detta är en rocklåt med bra sång som man förstår och kan hänga med i. Faktiskt en medryckande lättsam rocklåt med Alien-feeling. Mitt i låten hörs ett gitarrsolo och mot slutet kommer en tonartshöjning, hur nu det kan gå till. Helt enkelt en skön rocklåt, där ”oh oh oh oh land of broken dreams” avslutar alltihopa.

Lotta Engberg & Christer Sjögren –  Don’t let me down
Inledningsvis låter inte detta som dansband, och det sa de ju också i radiohuet i höstas att det inte var någon klassiskt dansbandslåt. Men det luktar schlager lång väg. Artisterna har helt olika röster. Lotta med sin ljusa röst och Christer Sjögren med sin mörka röst turas om att ta varannan versrad för att sedan förenas i refrängen. Nu blir det lite mer dansbandskänsla inbakat i det hela. Refrängen låter väldigt mycket en annan låt och det stör mig, särskilt som den inte vill tillkännage sig. Avslutet är typisk schlager. Jag kan se framför mig hur de inleder numret med att gå mot varann från varsin del av scenen för att sen mötas på mitten och avsluta i en kram eller puss.

Hanna Lindblad – Goosebumps
Goosebumps är typisk discolåt men med technotoner och även här aningen stakande versrader. versen är ganska lugn men det tar Hanna igen till refrängen. Stränginstrument får ett eget solo mitt i låten och ”hjärtslagen” leder till en nytändning av låten. Jag får inga goosebumps här vid dagens genomlyssning men det kan ändras imorgon när vi får se Hanna live på scenen. Tvärt avslut och hur det än går på lördag kommer nog denna bli populär på dansgolvet.

Axel Algmark – Kyss mig
Kyss mig är en gladpop och radiopop med mycket lallande inledning. Lallandet återkommer för övrigt en hel del under dessa tre minuter. Låten känns gammal, mer som Jimmy Janssons lillebror. Axel sjunger bland annat ”Samma gamla skiva spelas” och jag tycker mig vara benägen att hålla med. han avslutar med ett bedjande kort ”kyss mig”. Kören på vad som låter som tre personer lallar sig fram samt följer Alex i vissa ord.

Lisa Miskovsky – why start a fire
Lisa Miskovsky låter som Lisa Miskovsky. Musiken består bland annat av läckra trumtakter som ändras. Den är halvsnabb poppig. Vid bryggan frågar Lisa lugnt varför starta en eld för att sedan tystna och ta ny fart inför avslutande refräng. Skön låt.

Danny Saucedo – Amazing
Danny har, oväntat nog, ännu en poplåt. Amazing är snabbt. Melodin är tuff med mycket styrka i instrumenten samt handklapp i versen. Till refrängen ökar Danny. Särskilt läckert är technosolot som utgör brygga mot avslutande delen där Danny gasar på. Inga egentliga överraskningar förutom technososlot då.

Engberg och Sjögren slår sig ihop

Två stycken som varit med förut är Christer Sjögren och Lotta Engberg. Christer Sjögren har bara varit med ett år tidigare (2008) förutom i mellanakter.  Lotta har varit med några fler gånger, första gången 1984 då hon fortfarande hette Pedersen och sjöng Sankta Cecilia med Göran Folkestad. Tre år senare vann hon och fick representera Sverige i Europa.

Nu har de två slagit sig ihop och kommer framföra en duett i Malmö. Låten heter Don’t let me down och är skriven av Lasse Holm och Lars Dille Diedricsson.
-Vi fick ett erbjudande av Lasse Holm som skrivit tillsammans med Dille Diedricson en melodi. Vi lyssnade både Christer och jag och tyckte att det här är en jättebra låt, säger Lotta.

Hon tillägger att det ska bli jätteskojigt att få sjunga tillsammans med Christer Sjögren nu. Bägge två är ganska starkt förankarade bakåt till dansband, och i Malmö ska de kämpa mot Bland annat Danny, Lisa Miskovsky och Charlotte Perrelli som väl numera hörs oftare sjunga pop än dansband.

Är det ni som ska stå upp för dansbandsbiten i tävlingen?
– Det är väl ingen riktig dansbandslåt, det kan man inte säga, kommenterar Lotta.
– Nej, men jag tror att om vi säger så här att du har delvis rätt. Det kan jag nog tycka att de som gillar dansband och åt det hållet, schlager, att den kommer till en och är lättillgänglig. Efter första refrängen känner man att, yes vilken låt, den kommer till en fort.
– Det är mer dansband än det är rock i alla fall, fyller Lotta i och skrattar.

Hur de ska göra för att vinna folkets röst?
– Vi ska sjunga bara, säger Lotta.
– Vi har en bra låt sen kan man inte påverka resultatet det kan man inte men huvudsaken är att man kan stå för låten och det kan vi säga redan idag, tillägger Christer.

Lotta Engberg & Christer Sjögren

genrepet avslöjar: Det blir en fartfylld spännande final

Det här året har artisterna blivit utfrågade för att kontrollera om de platsar i festivalen samt fiskat röster medelst covers med nya texter. Till finalen får de alla i sina presentationsvideor möta ett mellanting av läkare och forskare som ska kontrollera att deras form verkligen är på topp, vilket den är på samtliga. Programledarna turas om att prata med någon bekant till artisten under genrepet tog de folk ur publiken för att åtminstone ha med momentet.

Allting börjar med att Rickard och Marie står på Globens tak och sjunger en svensk passande text till den gamla välbekanta Up where we belong. De kommer sedan nerhissandes från taket, hängandes i remmarna som Sanna Nielsens dansare snurrar i under de sista tonerna av I’m in love. Därefter rullar det på med bidrag efter bidrag. Enda skillnaden på fredagens genrep gentemot direktsändningen är att Sara Vargas möte med doktorerna ännu inte är klartvilket gjorde att de istället tog en repris på utfrågningen från deltävlingen.

Brolle siktar högt, kanske mot flyget med destination Düsseldorf?
Linda mitt i strålkastarljuset
Danny hoppas på att få dansa sig via "The club" till ESC
Playtones hoppas på att bli krönt Melodifestivalvinnare 2011
Eric Saade hoppas vara tillräckligt populär för att få den åtråvärda Tysklandsbiljetten

Som mellanakt går Hurrycanes fyra artister Nanne, Lena Ph, Ola Salo samt Christer Sjögren ihop och rockar loss rejält till Scorpions Hurricane. Det är inte ofta man får se Christer Sjögren med en Scorpions-T-shirt och upphissad i BWO:s gamla hiss.

Den andra mellanakten består av rockbandet Dynamite som gör sin egen version av förra årets vinnare This is my life med Anna Bergendahl som ska ge sångfågeln till vinnaren sedan.

Under kvällen fick alla artister ganska bra respons men det fanns ingen självklar vinnare sett efter det. Såväl Danny som Eric Saade fick ungefär lika mycket applåder och The Moniker drog också en del. Dock tror jag att när det gäller publikpoängen kommer det

stå mellan Saade och Danny. Hur sedan de elva internationella jurygrupperna kommer rösta har jag mindre koll på. Där kan poängen hamna i stort sett var som helst.