Kakorna närmar sig varann

Cookies N  Beans näst på tur, de har valt David Bowies Rebel rebel som sin ingångsmusik. Det har pratats om att ställa tjejerna tätare, vilket öven diskuteras kort här bredvid under repet. Nu går Linda och Frida ihop med Charlotte tidigare, redan vid första refrängen. Sången och rösten sitter. Koreografin är inte så avancerad och ser ut på i stort sett samma sätt som igår. Däremot  får Linda hänvisningar om kameravinkel och fotografen Lantto vinkar till henne från golvet. Kort därefter fixas det med tyget som är utlagt p golvet där de står. Scenkläderna har visserligen enhetlig färg men  men de ser inte ut på samma sätt. Hade nog velat haft lite mer enhetligt även där.

Glasskö, Choklad och dansant Mary på kommunfest

gårdagens välkomstfest var lugn men riktigt trevlig. Artister och SVT-folk anlände i busslaster kring 20-slaget. festen höll till på marinmuseet så på väg till välkomstdrinken gick man genom en väldigt lång korridor med både vapen, modeller av båtar och stationer där man själv fick prova på saker.

Cookies n beans poserade villigt framför en karta på vägen dit.

Efter välkomstminglet var det mat och sötsaker till dessert som stod på menyn. 2/3 av Cookies n beans hittade överlyckliga en lucka i väggen där det gick att krypa in, deras kontakt försökte kalla till sig den tredje medlemmen, utan att lyckas. Desserten var förresten något udda. Det är första gången jag har sett en glasskö under någon av melodifestivalens fester. Lika sällan har jag sett chokladpraliner i såväl metallicfärg som orange, blå. och gul. Riktigt häftigt! På bottenplanet var det rätt lugnt hela kvällen, gästerna stod i grupper och umgicks eller satt vid borden. Den enda som stack ut från mängden i det sammanhanget var Mary N’diaye med sällskap som dansade till musiken DJ:n spelade. Hon hade en hel del energi kvar efter dagens repetioner med mera.

David Lindgren och Jay-Jay var den man såg till mest förutom Mary.   Vid 23 var det fortfarande en hel del kvar även om många började dra sig.

Nej, det är inte små leksaker eller snidade skulpturer. Detta är chokladpralinerna.

Snygg scenografi till Burning flag

Cookies n Beans står uppradade på scenen, har precis repat igenom en första gång. Detta efter att David Lindgren avslutat med ett fjärde rep där de även hade liiite pyro på två ställen. dans och musik satt förutom att David var lite sen ut på catwalken och fick hoppa sidledes förbi de främre dansarna.

Linda i lockigt, Charlotte med långt ljust hår och Frida med lite mörkare står vid varsitt mikrofonstativ. Charlotte har en gitarr hängande runt halsen. Bakom de säkra tjejerna hänger tre grå skynken, som antagligen ska föreställa vara brända. Det är bra tryck ändå i musiken. Guldgult sken finns såväl på scenkanten som scenens ”takstolar”. När tonartshjöjningen kommer lyses scenen upp än mer och tjejerna går ihop.

 

 

Cookies n Beans gav till och med regnet tummen upp

Cookies n Beans består av Charlotte Centervall, Frida Öhrn och Linda Ström. De startade 2003 och deltog 2009 i Melodifestivalen med What if och kom femma i sin deltävling. De gillade kvällen och hur den blev. Till och med vädret fick tummen upp hos trion.
– Den var energisk, fantastisk, underbar på alla sätt och vis, säger Linda.
– Jättekul. Till och med vädret tycker jag passade vår låt. Lite halvdramatiskt väder sådär, jag kan inte ens klaga på det. Det är ju en helt grym publik, man får så mycket och det är sån stor publik. Man känner de, det är fantastiskt, fyller de i.

Det är första gången alla tre är med tillsammans som grupp i allsången.
– Det är lite speciellt det, tycker jag. Det är sommar och Stockholm i kubik, enligt mig i alla fall säger Linda.

I maj släpptes deras album Go tell it där de samarbetat med 4-5 utvalda låtskrivare som skrivit låtar till trion tidigare och vet vad de vill ha. Just titelspåret bjöd de allsångspubliken på igår. Dessutom är de ute på spelningar mycket och märker att många vill ha mer.
– Vi är väldigt mycket ute live och spelar. Då känner man att det är många som vill ta med sig upplevelsen hem och köpa en skiva. Så det är verkligen en skiva vi är jättestolta över och som vi känner att vi har tagit ett steg längre ut av det som vi tycker om. Sedan får man hoppas att  nästa skiva blir likadan o nästa efter den, att det så att säga blir bättre och bättre.
-Låtskrivarna vi samarbetat med på skivan vet vad vi vill ha. Sedan arrangerar vi om låtarna väldigt mycket så det blir vår musik liksom, säger Frida.

Sedan deltagandet i Melodifestivalen, har ni skrivit fler låtar till dit?
– Nej det har vi inte gjort. Det är ingenting som vi siktar på liksom.

Vad är det ni siktar mot framöver?
– Framöver nu närmast är att spela ännu mer och visa först och främst Sverige vår musik och vår nya skiva och fortsätta turnéra. Sen kommer det säkert bli mer skivor. Vi kommer också att blicka lite mer mot Europa och komma lite utanför sverige.

Kan ni ge exempel på vart i Europa ni blickar?
– Jag vet inte. Vi träffade någon fransman för en vecka sen som ville ha oss till Frankrike så att ja, kanske, säger Frida och skrattar.

Variation av musikstilar och glimten i ögat under gårdagens allsång

Det var en riktig blandning av musikstilar i gårdagens allsång från ett smått regnigt Skansen där publiken fick en chans att dansa ordentligt. Artisterna som uppträdde var Cookies n Beans, Panetoz, Thorsten Flinck, Soundtrack of our lives och Divine. Kvällens stora överraskning var att Måns Zelmerlöw tog för sig och sjöng om att byta stil från mysfarbror till cool.

Måns inledde med att riva av Gyllene Tiders Sommartider i en väldigt uppskattad allsång. Därefter äntrade Soundtrack of our lives scenen. De har hållit på i 17 år och detta var deras första och enda besök i allsången innan de slutar på obestämd tid. De stod för det lite rockigare och deras första låt för kvällen var Instant repeater. Sångaren Ebbot med blomsterkrans på huvudet tog av sig den och kastade ut den i publiken likt en frisbee.

Cookies n beans som besökte allsången för första gången som grupp bjöd på kvällens dos av country. De började lugnt när de sjöng sin Go tell the world men ökade snart takten.

Thorsten Flinck kunde inte vänta med att kliva ut på scenen och avbröt Måns mitt i påan, inte behöver väl han (Thorsten) någon större presentation? Tillsammans med Kenny Håkansson framförde han sin låt från årets Melodifestival, Jag reser mig igen, på sitt alldeles egna sätt med mycket inlevelse. Även under den nästkommande allsången Calle Schewens vals fick han nytta av sin skådespelarbakgrund då han agerade Evert Taube i ett stycke.

Operatrion Divine som var här 2008 senast stod för det lite mer klassiska men kryddade med nypa humor. De diskuterade kort om hur man gör när man valt fel man för att lägga fram en historia till själva sången. De vill sprida operamusiken till alla på ett lättsamt sätt och detta är deras sätt att göra det på.

Nästa punkt i programmet innehöll även det en eller flera nypor humor när Måns greppade mikrofonen själv. Han startade sittande på trappan i tankar kring honom och allsången för att sedan resa sig och få sällskap av fyra dansare samt göra en manlig ”Linda Bengtzing”. Det vill säga hans ljusa kavaj och byxor åkte av i farten för att avslöja en mörkare mer alldaglig klädsel under. Därefter åkte skinnjackan och solbrillor på, musiken tog mer fart. Ett nummer med glimten i ögat rakt igenom då det bland annat drevs med Carolas blomkastning.

Panetoz fick avsluta med att hjälpa till i den trallvänliga allsången Oh boy där publiken gungade med. När Panetoz strax därpå rev av deras stora sommarhit Dansa, pausa reste sig hela Skansen och dansade med. Även om man inte känner till gruppen har nog få undgått låten. En perfekt avslutning på en minst sagd varierad allsångstimme.