Ace Wilder och duo-klistret Dr. Alban & Jessica Folcker fick sjunga (segrar-)repris

Till slut lottades först Ace Wilder och därefter Dr. Alban och Jessica med sitt allt mer starka lim ”around the world” till final. De som presenterades som andra chansen-finalister blev EKO med ”Red” och State of drama med ”We all are”.

Ace tycktes faktiskt ha vuxit 2 cm sedan första framträdandet så hur det går för henne kommer helt och hållet bero på hur hon lyckas leverera och förpacka låten genom rutan.

Around the world växer och växer

Vi har kommit fram till Dr.Albans och Jessicas färgklick. Inledningsvis är såväl scenografi som ljussättning vit men när dansarna springer upp på scenen i refrängen kommer färgexplosionen. Det är färg överallt, på ljussättningen, på bakgrunden samt på dansarna. Mitt i alla detta sticker Jessica och tandläkaren ut  genom att vara helt vitklädda, måhända en andningspaus mitt i all färg.  Jessica ser mer taggad ut än Dr. Alban. De fyra dansarna har varsina flaggor från ”Around the world” på ryggen. Det är Sverige, Brasilien, Makedonien och Storbritannien. Det viftas  även med färgglada tyger. Andra genomsjungningen plockar Sabina upp tyget. Alla håller minen tills musiken tystnat. Då viker sig dansarna av skratt och Sabina får frågan vad hon gör egentligen. Sista gången lämnas tygstyckena på golvet, samtliga.

Väldigt tjusigt glatt nummer där dansarna som representerar olika länder med sina flaggor hjälps åt att förena (skjuta ihop) världen till en. Hallelujah! kan bli väldigt farlig.

Sedvanligt uppskattad skaldjursbuffé i Kajskjulet

Göteborgs välkomstfest hölls detta år på Kajskjul 8. Artisterna trillade in i klungor och det tog lite tid innan alla hade hunnit komma. CajsaStina var en av de första att komma följt av Shirley Clamp och EKO. Outtrigger kom allra sist och det första de gjorde var att posera från vänster till höger inför smattrande kameror. Då hade festsalen öppnats upp för ett bra tag sedan. När de flesta så småningom hittat till sina bord välkomnade bland annat eventansvariga Monika Forsberg den samlade skaran till staden. En av hennes kollegor hade vissa svårigheter med att uttala några av orden så lite extra humor slank in där.

CajsaStina poserade i baren, det tog ett tag innan hon och Camilla från skivbolaget kunde fortsätta längre in.
Trion i EKO vid ankomsten
Jessica Folcker och Dr. Alban var popuära och stod kom inte långt innan de fann några att stå och tjattra med.
Shirley Clamp kom festen med en liten giraff nedstucken i handväskan. Denna lilla turmaskot fick hon 2004 i samband med ”Min kärlek”.
– Det är 10 års-jubileum i år, så självklart får den följa med, tyckte Shirley och lyfte upp sin glittrigt sin glittrigt klädda tygvän ur väskan för att låta den lukta på innehållet i champagneglaset innan fotografering.

Maffigt var det när skaldjursfaten bars in på ett pärlband av serveringspersonal. Det mesta utom rödlistade räkor hade lagt upp på de stora faten. Vid Oscar Zias bord fyllde någon av dansarna år, vilket inte undgick någon i salen då det sjöngs högt och glatt för denna person. Fördelen med att fylla år här är att när man firas KAN folk faktiskt sjunga.

Det minglades i lokalen. Flera tog en tur åt barenhållet på andra sidan skynket alternativt entrén som gav friskt luft om man önskade. Hela gruppen Outtrigger försvann ett tag medan CajsaStina valde att mingla stående mellan borden.

Efter skaldjuren kom kaffet med tryffel till. Nu började såväl artister som de andra att blandas upp ganska bra. Samtidigt började det tunnas ut vid borden. Vid 22.35 ungefär valde till exempel Shirley Clamp att lämna festen, som troligen fortsatte i artisthotellet senare. Jag valde att, nu när Melodifestivalen ändå kommit till Göteborg, slinka in på festplatsen  Jsons våning och träffade på Jim Jidhed, den forna festivaldeltagaren från 1991 och 1997.

En sprakande 3 min-fest får avsluta Göteborgs startfält

Sista genomkörningen kommer både konfetti och pyro. Det tillsammans med den härliga duon och sången som fastnar på hjärnan. Lägg till att de går ut sist så tror jag chansen att de går vidare är tämligen stor.

Deras klädsel är för övrigt inte svart utan dess motsats, vitt. Förutom dansarnas då som har färgglada jackor med en brasiliansk flagga på ryggen.

en sent förlagd hippiefest med modern musik

Jessica ser säker ut genom hela repet. Dr. Alban gör inte heller dåligt ifrån sig. Musiken sätter sig verkligen, särskilt när du ser och hör detta 3-4 gånger på rad och blir bändad av deras glädje. Ljussättningen som känns glad 90-tals-Melodifestival kombinerad med de uppmålade mönstren på skärmarna som för tankarna mer åt hippiehållet passar ihop på något konstigt sätt. Lite som en sent förlagd hippiefest med modern musik.

Go for it, duon!

 

 

 

 

 

 

Dr. Alban & Jessica Folcker förlitar sig på mankraft före teknik

Dr. Alban och Jessica Folcker har tagit med sig fyra dansare in och ett tvådelat podie vars enda avsikt är att föras ihop mot slutet. De båda börjar nämligen på varsin del medan dansarna rör sig på bland annat ett led bakom. Kanterna på podierna täcks av en radda led-lampor. Ljussättningen i regnbågens alla färger där spottarna far fram och tillbaka gör helt klart att detta nummer kommer sticka ut bland de andra. Man blir glad av det.

Koreografin består av höftrörelser, hopp och mycket armar. Mot slutet delar dansarna upp sig på Dr. Alban och Jessica Folcker för att med gemensamma krafter knuffa ihop deras podie till ett. de vågar tydligen inte förlita sig på tekniken. Å andra sidan kanske det är bra, se bara på hur det gick på repetitionen 2003 när Jan Johansen och Pernilla Wahlgrens radiostyrda ståplattor åkte allt annat än rätt alla gånger.

Från visa till hårdrock i Göteborg

Så har då tredje semifinalens startfält spelats upp och Göteborgs skörd låter inte helt dumt. Det finns några bra, sköna låtar här. Bredden går från finstämd visa till hårdrock med möjlig headbangs-varning.

1. Outtrigger – ”Echo”
Göteborg går ut hårt med hårdrock som heter duga. Här är det dunka-dunka med trummor och hårda takter. Killarna sjunger men än med något hes röst. Distade gitarrer hörs genom hela låten. Överraskningen, som kanske inte är en överraskning ändå med tanke på genren är growlen. Denna stil som vi hörde av Dead by April i tävlingen första gången 2012. Vissa svårigheter fanns att hänga med i sången första gången.

2. Eko – ”Red”
Eko består av Anna Lidman på sång och Hannes Lundberg samt Michael Ottosson på synth/dator/drumpads & pukor. Trion har en elektropop med mer tydlig vers respektive refräng. Jag vill beskriva denna som en ”upphittad 80-tals Lili & Susie”. Musiken luktar 80-tal men sången är hårdare och modernare. En fräck blandning som har potential att sätta sig på hjärnan om man gillar denna typ av musik.

3. Oscar Zia – ”Yes we can”
Oscars Zias hopskrivna pophistoria är ganska snabb med något glatt i sig men den får mer liv längre in. Det är lite i stil med Eric Saade fast med en inbyggd, smygande ”OS-känsla”. Oscar sjunger väl och  ett instrumentsolo övergår till en brygga med tonartshöjning upp till avslutande refräng. Först vid andra lyssningen börjar man dock digga med lite.

4. Shirley Clamp – ”Burning alive”
Shirley återkommer till Melodifestivalen med en powerballad som visserligen är stark men det känns lite som att vi har hört den förut. Det är pianot och Shirley som gör låten. Det börjar lugnt, i andra versen vaknar den till mer. Möjligen svagare än Sanna var förra veckan.

5. State of drama – ”All we are”
Här hittar vi en snabb poplåt som möjligen försöker dra åt rockhållet. Det är trummor, bas och ”fotbollsklack” i refrängen. Apropå refräng så tycks största delen bestå av en väldigt upprepande refräng. De korta verserna dränktes mellan dessa refrängrader som till stor del består av själva titeln.

6. CajsaStina Åkerström – ”En enkel sång”
CajsaStina är enda artist som sjunger på svenska. Lägg till att detta är en visa, med mestadels gitarr och finstämd sång. Den passar förstås sångerskan (skriven av henne själv) och hon sticker ut ur starfältet. Trots att låten är skön och lär gillas av de som älskar lugna visor kan hon få svårt att gå vidare. Risken är att det är för lugnt. Gör CajsaStina som fröken Benediktsson så går hon troligen till andra chansen, då det inte lär finna två Ellen under ett och samma år.

7. Ace Wilder – ”Busy doin’ nothin'”
Under första lyssningen råkade denna kastas om med startfältets avslutande bidrag. Det ändrar förstås ingenting. Här hör vi ett något schizofrent men taktfast hopskrivet musikalisk verk där sångerskan har en bra röst och gör verserna fint. I refrängen kommer plötsligt från ingenstans en slags snabb rap från en kör samt slaginstrument. Kan mycket väl fungera att svettas till på ett gympass om några veckor, oavsett hur det går för henne på lördag.

8. Dr. Alban & Jessica Folcker – ”Around the world”
Nu kommer det rap signerad tandläkaren Alban samt ren sång som Jessica Folcker står för. De turas om att sjunga och Jessica tar refrängen. Ett läckert samarbete mellan dessa artister. Musikaliskt är det bra beat som man går igång på. En något högre växel som läggs i mot slutet. Dr. alban hejar på Jessica fler gånger under de tre minuterna. Jag har svårt att ”datera” detta. Det känns både modernt och äldre 90-tals-rap samtidigt.

Jessica & Dr. Alban i duett i Melodifestivalen

 

Jessica Folcker ch  Dr.Alban är gamla bekanta, faktiskt sedan Jessica var 14 år. De har jobbat ihop tidigare men det här är första gången de ger sig in i Melodifestivalen tillsammans. För Dr. alban blir det dessutom debut. Just denna förmiddag bar de bägge guld från topp till tå nästan och glittrade mest av alla.

– Jag har jobbat med Alban för länge länge sen, i många år och sen blev det en paus. Jag gjorde min karriär och han gjorde sin karriär. Sen har vi en gemensam vän som skrivit den här grymma låten till oss som vi båda tyckte väldigt mycket om. Det var självklart att vi tackade ja till att göra den tillsammans.

Dr. Alban känns för dagen väldigt avslappnad när han talar om hur det känns att nu ge sig in i leken.
– Ja någon gång får man väl göra det. Det är ju, det känns rätt att göra det med Jessica och en låt som vi båda tror på.

Jessica har varit med två gånger tidigare men inte tagit sig till final hittills och skrattar när ämnet revansch tas upp.
– Det är ju det som är så härligt nu för jag har själv kommit till insikt att förr, för länge sen när jag var med, då tänkte jag mer tävlingsmoment och så. Idag handlar det om låten och det här framförandet och att vi och tar det här fantastiska och bästa tillfället att dela med oss av låten. Det är ju Sveriges största musiktävling.

Dr. Alban är av samma åsikt och håller med sin kvinnliga duettpartner. Jessica beskriver låten i stora drag.
– En härlig låt som man dras med i. Den har ett go, en flirt med tiden från förr vad Alban gjorde innan han började och vad jag gjorde också. En liten nostalgitripp kan man säga.

Kommer ni ta med er guldet upp på scenen i februari?
Det får vi se! Det är en överraskning, säger Jessica och skrattar.