Allsången firar 40 år – samtliga programledare samlades

GES

Veckans allsångsprogram gick i såväl fotbollens tecken som jubileumstema av själva programmet. Vilket program sedan! Det kändes mer som en grand finale av säsongen är som program nummer två. SVT kommer få svårt att bräcka det här de kvarvarande kvällarna. Förutom att de lyckats samla ihop samtliga tidigare allsångsledare så hjälpte GES, Linda Pira och Alessia Cara till att sätta guldkant på kvällen.

Nivån mellan premiärprogrammet och denna veckas var riktigt märkbar och började i fotbollens anda. Sanna Nielsen som minuter tidigare fotats i en mintgrön klänning hade svirat om och firade Sveriges kvartsfinalplats genom att göra entré i fotbollsmundering under vinjetten Stockholm i mitt hjärta, konstaterandes att förfesten reda fixats. Oväntat och gav omgående reaktioner från publiken.

sanna_fotbollströja
Efter denna öppning fortsatte det i samma anda. GES med eget band intog scenen i ”När vi gräver guld i USA”. Borde kanske ha ändrats till ”När vi gräver guld i Ryssland” en dag som denna? Av artisterna var det GES som var kvällens kungar då de även rev av ”Stanna världen en stund” som allsång och fick med sig stämningen från föregående låt in i denna. Killarna skulle komma ut ytterligare en gång mot slutet och köra ”Hon är min”, där Orup under genrepet varit busig och ändrat i texten till att Sverige är i kvartsfinal samt fått in en strof om straffar.

Här lämnades VM-temat för nu var det dags för den stora överraskningen – samtliga allsångsledare samlade. Magiskt! Den enda som hade presenterats som en av artisterna innan var Petra Marklund. I publiken sitter Kerstin Ryhed men var är hennes man, Anders Lundin? Jodå, han skulle komma ut senare. Först presenteras Bosse Larssons kapellmästare av Sanna som låter oss höra att vi ska stämma upp i allsången ”Sjung med”, vilken är den gamla vinjettlåten. Därefter uppenbarar de sig en efter en. Petra Marklund, Månz Zelmerlöw, Anders Lundin och Lasse Berghagen. På inrullade skärmar syns bilder av Bosse Larsson. En efter en fick de jubel, åtminstone de manliga. Anledningen är att Allsång på Skansen firar 40 år.

Pgmledare

Lite kort snack med sina tidigare föregångare så skickar Sanna ut de alla backstage förutom Anders. Han har nämligen en favoritallsång, den jättehärliga klassikern ”Gå upp och pröva dina vingar” som det nu är dags för. Den ska även vara Gabriel Forss favorit. Hela skansen sjunger glatt med och publiken är med på koreografin från första refrängen.

Linda Pira bryter av veckans båda teman med att tillsammans med sina dansare inta scenen i ”Vem e ni” som tar oss tillbaka till nuet. Poppigt och fartfyllt med inslag av rap. En andningspaus där man bara kunde hänga med och samla ihop intrycken inför nästa jubileumspunkt i körschemat.

Nästa jubileumspunkt lät inte vänta på sig för då Linda Pira gått av var det höggravida Petras tur att kliva in och bidra med sin röst i allsången ”Händerna mot himlen”. Därefter stod Måns Zelmerlöw stod vid Sannas sida under Michelangelo”. Under denna kuppade kanadensiska Alessia Cara. Hon hade dragit på sig Sannas Sverigetröja. Nu stod hon och diggade med i väntan på att presenteras och få framföra sin lättsamma poplåt ”Growing pains”.

Alissa

Sist ut av de tidigare programledarna var gänglige Lasse Berghagen. Vem är den bästa om inte han att göra ”Tacka vet jag logdans”? Berghagen visade sig stå även för humorn genom att ge publiken pikar, dra det gamla skämtet om lagårn som brinner samt säga att han vill köra en helt annan låt än vad som planerats. Sanna fann sig snabbt, svarade med att han inte får välja allsång helt själv nu och presenterade istället den lugna ”En kväll i juni”.

Kvällen avrundades med ett med ett hyllningsmedley till Lill-babs med där Sarah Dawn Finer, Siw Malmkvist, Tova Carson, Ann-Louise Hansson, Petra Marklund, Nanne Grönvall och Sanna själv sjöng ett urval av den i våras bortgångna folkkära artistens låtar. Sarah inledde medleyt med att sjunga om hur det är att leva ett showliv så man nästan fick gåshud. Texterna var smart ihopsatt så låtarna hakade i varandra mer eller mindre naturligt.

hyllning

Trots två teman och ett hyllningmedley lyckades ändå en röd tråd följas så att allt kändes naturligt komponerat, med Alessia Cara och Linda Pira som bröt av. De var moderna inslag i ett jubileumsprogram där vi fick lagom mycket allsångshistoria i form av små anekdoter. Det ska bli intressant att se hur de ska lyckas hålla nivån uppe nästa vecka för att bräcka det här känns tämligen omöjligt.

GES återförenades när Orup tog över allsångsscenen

_DSC5303_zps8op4jvnh
Det började med en “Baby” och slutade med en resa genom stockholm när Sanna lämnade över allsångsscenen till Orup. Showen han levererade tillsammans med gästartisterna Sanna Nielsen, Anders Glenmark och Niklas strömstedt var en show som hette duga. Tempot var högt och det märktes att bandet var riktigt tight och samspelta samtidigt som glädjen hos de lyste igenom tydligt. Hade det funnits en hastighetsgräns för konserter hade troligen Orup fått fortkörningsböter.

Orup inledde timmen med att ställa upp sig och sitt gäng på en rad samtidigt som musiken till “Baby” kom igång. Under sången gick de så sidledes, sprang ut på scentungan samt gjorde små men snygga hopp. Redan här kunde man ana att det skulle bli fart och fläkt.
_DSC5274_zpsvpseknq0
När de avslutat det första aerobicspasset (det kunde i alla fal ha varit det) presenterade Orup sin sångerska Jessica Marberger som tog en mer framåtskjutande roll i “Stanna hos mig”. Deras lilla duett var riktigt bra och njutbar.

Hitar på hitar
Under kvällen avlöste hitlåtarna varandra. “Mercedes Benz” dundrade förbi, huvudstaden Stockholm bads o ursäkt för att sedan sjungas om, det blev mer regn I texterna hans fast den här gången var det “Regn hos mig”. Dessutom blev det en tripp till “Magaluf” och lite sång om vad “Min mor sa till mig”.
_DSC5279_zpssxw2rqyc
Det som var skönt trots det höga tempot var att mellansnacket från Orups sida var ganska lite. Den längsta pratstunden Orup tog var I samband med “Stockholm” där han tog upp kort om att typ känna sig hemma samt bad huvudstaden om ursäkt för gångna tider.

Det blev givetvid en hel del allsång då publiken var riktigt på och stod upp under en stor del av showen samt sjöng med i texterna både här och var. Under den välkända “Jag blir hellre jagad av vargar” blev sångaren så imponerad av publikens textkunskaper att han blev tvungen att fråga om publiken möjligen hade häften med texten I någonstans.
_DSC5310_zpshyiynhrr
Programledaren Sanna Nielsen hoppade in som gästartist när det blev dags för “min mor sa till mig”. Här bjöds det på ringdans, diverse steg åt olika håll och annat i koreografin. Sanna fick beröm efteråt för att ha lärt sig koreografin på 20 minuter när det tagit två månader för honom. Sant eller ej? Klart är I alla fall att Sanna var helt med från första stund.
_DSC5323_zpsmrzza37m
Riktigt härligt också att se GES sammanförda igen och genomföra “När vi gräver guld i USA” samr “Jävel på kärlek” under bar sommarhimmel inför ett fullsatt Skansen.

– Det enda som är tråkigt med det här är att nu vet jag att jag inte får komma hit någon mer gång, konstaterade Orup innan han så drog igång den avslutande “Från Djursholm till dannvikstull” och visst är det väl så. Han får sikta in sig på att boka scenen för en egen konsert där nästa sommar för showen var lysande genomförd och det var nog få som gick därifrån utan ett leende på läpparna efteråt.
_DSC5283_zpsmeavh1wk