”Körigt” sällskap på frukosten

Godmorgon! Det är en kall och mulen morgon här i Göteborg. Efter gårdagens välkomstfest och en vända till artisthotellet för att avrunda kvällen med några vänner kunde man somna gott.

Denna morgon har knappt börjat men Mellodagen har redan rivstartat. Den började med att jag kom ned till frukosten och fann de flesta bord upptagna så tog plats vid första bästa vilket var bredvid Simon Lingmerth som varit med i huskören under några år. En stund senare kom även Gabriel Alares och satte sig. Båda körar den här veckan bakom Benjamin ingrosso.

Kören som fick kliva fram ur orkestern ut i kulisserna

Sedan den första Melodifestivalen 1959 (1958 valdes Alice Babs internt) har mycket ändrats genom åren, till och med namnet på själva tävlingen. Under åren har exempelvis regler ändrats, orkestern tagits bort och språket släppts fritt för att bara nämna en bråkdel. Även kören har fått känna på förändringarna genom tiderna.

Huskören (och kör över huvud taget) såg solen första gången 1972 i festivalen. I Thorssons & verhages välskrivna Melodifestivalen genom tiderna står att läsa ”Nymodigheten framför alla det här året var att artisterna fick ta med sig egna bakgrundskörer om de ville. För de som ville ha hjälp med att ordna uppbackning hade TV lejt in huskören Dolls.” Dolls bestod av Kerstin Bagge, Kerstin Dahl och Annica Risberg. Sedan dess har huskören haft ett oräkneligt antal konstellationer och flera av de har senare klivit fram för att själv prova lyckan i tävlingen. Vet ni till exempel att Mikael Rickfors tillhörde huskören 1979?

Sedan 2002 när Melodifestivalen blev en turné har huskören funnits varje år inkluderat 2012 då det var så få artister som använde sig av huskören att den togs bort. Dock fick den göra ett gästinhopp under en deltävling eftersom hela sju av åtta bidrag ville använda sig av huskören. Det finns två tydliga linjer i hur körens position och roll har förändrats genom åren.
– Ståendes i orkestern eller i anslutning till orkestern – kliva fram och blir mer rörlig i uppbackningen av artisten.
– Stående bakom mikrofonstativ – få mer space och många gånger ha koreografi.

Dessa två förflyttningar har i mångt och mycket följt Melodifestivalens utveckling och regeländringar. Självfallet beror det också på vad det är för låt. Hjälper det låten om vi placerar en kör i en halvmåne bakom artisten? Kanske ska vi placera de synliga men lite på sidan av endast något upplysta? Är det en hårdrockslåt framfört av ett femmannaband med trumset, två bas, keyboard samt gitarr kanske man inte ens använder sig av den hjälpen.

70-talet
Beroende på lokalens och scenens utformning placerades orkestern efter det. Huskörens position var ofta kopplad till en plats i/nära orkestern, vilken de sällan om ens någon gång lämnade. 1973 stod de till vänster längs bak i orkestern och backade upp bland annat Malta. 1974 var positionen i stort sett densamma men av någon anledning hade man valt att låta fyrmannakören dela på två stativ. Fokuset låg på själva låten och därmed också på artisten eftersom det då fortfarande var en ren meloditävling.

Detta är troligen orsaken till att huskören var ”stationerad”. Ett fåtal valde att använda sig av eget doafolk, som Tomas Ledin 1979. Dessa placerades av naturliga skäl närmare artisten. En intressant detalj 1979 var att istället för en plats hade huskören två att variera mellan beroende på vad som önskades – dels i orkestern bakom artisten, dels på golvet vid sidan av själva scenen.

80-talet
Under det pastellglada pudelfrisserade 80-talet hade huskören en fortsatt specifik plats på eller vid sidan av scenen som de höll sig till men man började se en liten tendens i den separation från orkestern som skulle komma senare. Visserligen var det så att orkestern hamnade i diket både 1983 (då scenen dessutom var väldigt långsmal), 1988 (där hamnade huskören ute på vänsterflajen) och 1989 så då var det en naturlig lösning att skilja de åt. 1985 fanns det inte ens någon orkester utan själva musiken var förinspelad. Troligen på grund av lokalens storlek det året.

Positionsmässigt känns 80-talet väldigt hattigt. Ena året stod huskören längst upp i orkestern, därefter frontandes på vänsterflajen för att sedan hamna i vad som närmast kan beskrivas som ett hörn, till att återigen få en framskjuten placering. Fortfarande var det få artister som använde sig av egen kör och även om det började bli mer koreografi och show runt numren var det fortfarande melodierna som stod i centrum. Faktum är att på mitten av 80-talet började även dansare användas allt mer men kören hade fortfarande sin plats. 1987 kom dessutom trådlösa mickar vilket möjliggjorde friare rörelser och förflyttningar för artisterna.

90-talet
Under dessa 10 år hände det ganska mycket. 1990 hade man på TV återigen placerat bakgrundssångarna i orkestern men mitt i denna. Året efter började shownumren göra sitt intåg allt mer. Pernilla wahlgren exempelvis tog med sig två egna körsångerskor upp på scenen mellan vilka hon gjorde ”entré”. Towe Jaarnek, Carola och Sharon Dyall ville inte vara sämre de och tog även de hjälp av dansare som visade upp mer avancerad koreografi. Sharons dansanta tjejer fick dubbeljobba och sjunga samtidigt. Huskören stod dock kvar på sina platser även om de blev allt mer separerade från orkestern. 1995 hade man en stor scen att utnyttja och placerade orkestern längst bak. Några meter framför denna stod vad som närmast kan beskrivas som en öppen tremastare och mitt i denna var huskören placerad, med lagom utrymme mellan sig. ”Skeppet” gick inte att missa…

1999 tycks den fasta positionen ha försvunnit för det här året kan man plötsligt se bakgrundskören ena stunden stå på två rader bakom Charlotte Perrelli (då Nilsson) i en formation där samtliga syns tydligt till att byta sida av scenen i nästa nummer och i det tredje stå på en fin rad bakom Cleo. Separationen från orkestern var ett faktum.

2000-talet
2001 hade så liverorkestern gjort sitt och artisterna sjöng nu till förinspelad musik. Kören hade en något undanskymd plats och även om det fanns en position där artisten vanligtvis ställde de som skulle hjälpa till att backa upp deras bidrag så var det några som valde att flytta fram de. Gången nedför trappan i Annie Kratz-Gutås nummer måste sägas vara det mest avancerade 2001. Kören fick graciöst stega nedför trappan under framträdandet för att inta plats på en fin luftig rad bakom sångerskan.

sarah-jpg
Foto: SVT

2002 –
Melodifestivalen fick 2002 en injicering när en kväll plötsligt växte till en turné. Huskören följde med på tåget. Nu börjar fokus förflyttas från själva bidraget till mer scenshow och mer avancerad koreografi/rörelse, vilket även kören får haka på i. 2009 tillkommer en regel om att det är tillåtet med förinspelad kör. Troligen är det denna regel som gör att 21 bidrag som hade livekör på scen 2008 året efter hade minskat till 15. SVT skrev 2012, i samband med att den borttagna huskören fick göra ett gästspel i Leksand på grund av stor efterfrågan, att det var just efter att förinspelade körer tillåtits som intresset för huskören dalade och många valde att satsa mer på dansare.

På senare år har det blivit allt mer ”kör i kuliss” där en eller flera står backstage och sjunger. Denna förflyttning har troligen med en kombination av att man tillåtit inspelad bakgrundskör men även på regeln om max antal på scenen och att man idag ofta väljer att utnyttja de platserna till dansare för en tuff snygg scenshow. Om då kören står i kulissen räknas inte den in i det antal som befinner sig uppe på scenen.
– Ja det kan ju inte vi säga så mycket om utan det är inte vi som bestämmer det utan det är lite mer vad man vill göra visuellt med sitt nummer och så får man bara plats åtta personer. I och med att kören är det som får vara inspelat på tape så blir det ju ofta att då prioriteras… börjar Mia Stegmar och får hjälp att slutföra meningen.
– …det visuella liksom. Men vi är anställda som sångare. Sen i vilken form det är, om det är bakom eller på scen… Jag känner bara att det är fantastiskt kul att få vara med liksom och ibland kan jag nästan känna att det kan vara skönt att faktiskt stå bakom och få ge sitt allt i sången och foka på det liksom, fyller Jonathan Jaarnek Norén i.

Att kören är populär ändå blev extra tydligt efter 2015 års turné då Melodifestivalens webb hade en grupp för lite i Kategorin ”Årets grupp”. För att fylla ut det tomrummet fick huskören och husdansarna bli en grupp trots att de inte fanns med bland årets tävlande bidrag – och skrällde genom att vinna den kategorin!
– Det var ju mitt första år som huskör, och det var ju roligt på så sätt att man var verkligen inblandad i allting förra året. Öppningsnummer, mellanakter… det var ganska många nummer på scenen, så det var kul. Det var intensivt och roligt. Det är liten skillnad det här året då det är mer fokus på sång och bakom, säger Mia Stegmar som utgör en del av huskören för andra året nu.

I årets MF 2016 har vi i stort sett enbart mött kör i kuliss eller förinspelat till förmån mycket avancerade tekniska saker då numren blivit allt mer och mer avancerade och man gör allt för att bräcka föregående år och överraska publiken. Jag tror att även detta kan tränga ut kören till kulisserna för vem skulle inte reagera på om det stod tre stycken och doade bakom Wiktoria medan såväl hon som hennes bakgrund bytte färg? Dock kan detta showsökande gå till överdrift. I år är det exempelvis endast tre bidrag av 27 som haft livekör på scenen. De övriga har förpassat sånguppbackningen till kulisserna.

Just kör i kuliss daterar Christer Björkman till åtminstone sedan 2007, efter att ha dragit sig tillbaka i minnet kring hur det sett ut tidigare.
– Kör i kuliss har vi ju haft innan men då har det varit för att täcka upp att den som sjöng inte sjöng tillräckligt bra, säger han under lättare skrattanfall.
– Det har vi haft länge. Jag vet att Tessan Löf till exempel hon stod ju i något år, det måste ha var 2007, då kom jag ihåg det definitivt för då stod hon och härmade olika artister, skulle sjunga likadant som de. Tessan Löf är nog en av de första tror jag som varit kör i kuliss.

Sedan har vi det här med förinspelad kör som vars fördel och nackdel Björkman beskriver närmare och ser på två olika sätt.
– Fördelen med inspelad kör är ju att det låter bättre generellt överlag. Alla nummer låter bättre för det är jämnare, det blir en högre kvalitet på utljudet det man hör i tv-rutan. I slutändan är det ju så att detta är en tv-show och vi ska göra allt som är möjlig för att det ska va så bra som möjligt för tittarna egentligen. Sen kan man diskutera rent konstnärligt, är det bra? Ja det kan man ju tvista om hur länge som helst. Det finns två vägar att gå, jag gillar båda egentligen.

Ärligt nu, vad vore väl (i de flesta fall) framförandet av en låt utan uppbackning av minst en körmedlem? Många bidrag hade varit betydligt plattare utan det. Tänk er till exempel Sarah Dawn Finers ”I remember love” utan kör. Melodifestivalen förändrar sig hela tiden, kanske håller detta med kör i kuliss i sig några år, kanske får vi se en ny riktning framöver eller möjligen en tillbakagång till tidigare års utseende.
– Vi hoppas ju på att vi ska få komma på scenen igen, att det ska bli liveband. Det är ju musik det handlar om. Det handlar ju om energi och mötet och liksom känslan, det är väl det enda man får försöka framkalla på egen hand, konstaterar Mia.

——
De enda i fyra deltävlingar som har livekör på scen 2016:
Samir & Viktor: Dans & kör – Adam Svensson, Jacob Oxenborg
Albin & Mattias: Huskör – Jonathan Jaarnek Norén
Ace Wilder: Huskör – Jonathan Jaarnek Norén, Mia Stegmar
(Anna Book: Huskör – Mia Stegmar OBS: bidraget diskades!)