Janet fixade det

Janet Leon gör sig bra i bild. Rösten låter bra. På parkett fladdrar ballongerna runtom henne och dansarna, bland annat när de går ner på catwalken. Tyget utgjorde som tur var heller inga problem för Janet som kunde koncentrera sig på att sjunga och dansa.

Janet Leon: det är så mycket kul som händer hela tiden

Janet, stämmer det att du var 12 år när du turnerade i USA, hur var det?

– Det var fantastiskt kul.

Hur är det nu att vara med i Melodifestivalen?

– Det är jätteroligt, det är så mycket kul som händer hela tiden.

Hur var det att repa här med din låt Heartstrings, inför publik?

– Det har varit jättekul att få sjunga inför publik för vi har inte haft det tidigare.

Vem står för dina kläder?

-Det är Naim Yosefi, en fantastisk designer.

Vad rankas högst, USA-turne eller melodifestivalen?

Festivalen är roligare på ett annat sätt för att man får vara på hemmaplan och möta den publiken här.

Hur går tankarna inför morgondagen nu?

– Jag hoppas att rösten håller.

Janet Leon i scenkläderna

Janets snygga nummer avslutade dagens repetitioner

Tyg fixas för att undvika att Janet ”fångas” i det igen.

Så snart musiken tystnat var Janets designer snabbt vid tyget för att fixa till det så att inte hon skulle bli fångad igen. När det var gjort körde de igenom låten en sista gång innan vi kastades ut från arenan.

Bara allt problem de haft idag elimineras samt att Janet inte snubblar på tyget så kommer det bli ännu snyggare.

 

Eurovisiondisco för Janet, som blir störd av tyget

Det som skiljer Janet från dansarna är att dansarnas  kroppsstrumpor är silvriga med blå ”fartränder” i sidorna. Första genomkörningen blev avbruten och startpositionerna intogs igen. Nu till det bättre. Enda missen var att hon när stående vid det bakre, hängande skynket fick det över ansiktet. Hon blev störd och tappade något ord men fortsatte sedan låten ut. I ett nummer som andas Eurovisiondisco.

Tyget ger Janet problem

Nu blir det filmmusik. Det är Janet Leon som går in till Coolios Gangsta’s Paradise från Farliga sinnen. Hon går in i skor med höga klackar och en blå kroppsstrumpa med lite bling-bling. Men de har stora problem med tyget som ska fästas i Janets midja. Designern lyckas inte och Janet börjar sjunga trots fortsatt fixande med tyget.

 

Janet Leon har svårt att hitta alla kameror i sitt disconummer

Janet Leon börjar ensam mitt på scenen, med ett stort tygstycke fäst vid sin midja. Tyget släpps sedan vid första refrängen och faller till marken. Det är lite Velvet ”the queen”-känsla över det men inte lika pampigt. Hör blir det disco! Ett stort svart tygstycke bakom henne färgas lila och turkos av strålkastarna samt visar gröna kugghjul i nederkant. Ganska snart efter att tyget släppt får hon sällskap fyra kvinnliga dansare – Vicky Perez, Helena Åkesson, Malin Wikner och Maja Andersson. Dea Norberg står bakom scen och körar. Janet använder också fläkten som hjälpmedel, vilket får tygstycket bak att bli som ett enda stort segel. Janet med dansare avslutar med att springa ut på catwalken och avsluta där. Janet har svårt att hitta alla kameror men har desto lättare med texten. Sångmässigt låter det bra för henne.

Caroline af Ugglas på övre halvan i svårtippat startfält

Alibi Eddie Razaz

Eddie Razaz Alibi börjar med ett lugnt pianokomp men går snabbt över till en snabbare takt, bland annat med inslag av snurrande skivtallrik. Liksom hittills detta år har varenda ensam kille haft en discolåt, Så även Eddie. Det är ungefär samma tempo rakt igenom men den får lite mer liv i refrängerna. Eddie får bra komp av tydliga trummor såväl vid sången som i konstpauserna mellan textraderna. En instrumental bit är insprängd. Ett lugnt stick leder oss till tonartshöjningen.

Island – Elin Petersson

Island är en lugnare låt med gitarr och fin sång av Elin. Det är skönt komp, en härlig takt i melodin med bland annat gitarr som hela tiden finns med. Dock småtrist även om takten ökar vid andra versen.

En riktig jävla schlagerRavaillacz

Nu har vi kommit fram till veckans schlager. I alla fall enligt Ravaillacz. Jag håller inte med. Det är en blandning av irländsk pubmusik light och dålig försök till ”Värsta schlagern”-uppföljare där kalle Moraeus är med.

Körberg inleder för att sedan få sällskap med de andra i gruppen vid ”Nu får det vara bra!” som man kan säga är sticket upp till refrängen. Tonartshöjning är en självklarhet när det handlar om en schlagerlåt, så även här. Körberg till och med skriker ”Tonartsbyte för helvete!!” innan de börjar sjunga om Eurovision. Ändå tycks den stå och stampa på samma plats utan att komma vidare. Själva texten handlar om vad just schlager är och att de själva är ett musikaliskt gäng man ska rösta på. Jag tvivlar i dagsläget på att de kommer ta sig till final, bland annat för att Värsta schlagern som många känner till sedan tidigare är så mycket starkare.

Dumb Amanda Fondell

Amanda inleder lugnt, nästan melankoliskt. Till refrängen blir den snabbare, det är också här Amanda får mer kraft i rösten. Trummor och bas är två av instrumenten som hörs. Inte så värst snabb, snarare lite seg i versen. Efter andra versen tonas låten ner aningen för att få ny kraft av tonartshöjningen vid avslutande refräng. Vad gäller Amandas röst är den lte gnällig och raspig. Man får en känsla av att Björk har kombinerats med en rocktjej med släpande sång.

In and out of love – Martin Rolinski

Det skriker disco om Martins snabba In and out of love. Den kan förklaras som Modern talking med gästspel av Lili & Susie. Taktfast snabb musik som är lätt att hänga med. Martin kan sjunga och han passar att göra denna låt. Även här hittar vi tonartshöjning mot slutet. En symbal slår av låten som handlar om kärlek och känslor.

Hon har inte – Caroline af Ugglas

När en film görs brukar ofta uppföljaren bli sämre. Hon har inte fullkomligen skriker Caroline af Ugglas och påminner en hel del om den gnälliga Snälla snälla, både musikaliskt och röstmässigt. Du kommer garanterat känna igen henne! Den här är lika lugn som hennes tidigare två melodifestivalbidrag. Den dör ut i slutet. Överlag en sövande låt, lär inte bli min favorit åtminstone. Dock ska hållas i minnet att hon sist delade Sveriges befolkning. Älskade man inte Snälla snälla så avskydde man den. Än är allt öppet.

Falling – state of drama

State of dramas Falling är en rockballad som likaväl skulle kunnat göras av Backstreet boys då det är det stuket. Låten börjar emellertid med piano och gitarr till grabbarnas stämsång. Tempot ökar markant till refrängen och det är tydligt skillnad på vers och refräng. Som det känns nu en av de starkare i startfältet. Ett kortare stick leder upp till avslutande refräng.

Heartstrings – Janet Leon

I bakgrunden på Janets låt hörs trummor som av hjärtslag. Refrängen är syntakig och snabbare, en okej discolåt. Janet har en stark röst som i sin tur ger låten styrka. Ett stick med utdragen ton ger sedan tonartshöjningen till upprepande textfras, för att sedan avslutas tvärt.

Ett oerhört svårtippat startfält som känns sämre än förra veckans. Även dessa låtar behöver nog ses även med ögonen för att växa. Här skulle kunna ske vad som helst på lördag men jag tror att Caroline af ugglas som vanligt kommer att placera sig på den övre halvan samt att State of drama med sin rockballad kommer göra detsamma.