Jasmine efter missödet: ”Ingenting är konstigt för mig”

Efter genrepet tog jag chansen att få lite kommentarer från Jasmine Kara om kvällens genrep och det tekniska missödet som gjorde att hon fick ta cirka 1/6 av låten två gånger. Det var en Jasmine som för övrigt att vara på kramkalas även visade sig vara väldigt pratglad och uppåt.

Hur känns det efter genrepet?
– Det känns otroligt underbart. Det är såhär, vilken känsla!

Kan du utveckla den känslan?
– Det känns som man blir mycket lugnare nu när det är publik här för nu känns det som nu kopplar man bort det här med prestige och press och allt. Nu är det bara underbart, kul och nu känns det verkligen som man når ut på ett annat sätt med det man vill liksom. Så det är…ja det är roligaste hittills faktiskt.

När musiken plötsligt tystnade och du stod där på scenen. Vad gick genom ditt huvud då?
– Alltså… jag tänkte bara såhär ”Yes, nu får jag köra igen!” Det var faktiskt väldigt väldigt kul och jag är glad att det hände, säger hon och skrattar.

– Nej men alltså jag njuter ju av varenda sekund som jag är här och varenda sekund som jag får stå på scenen med de här…värmemänniskorna eller värmefyllda människorna.

Vi får också en förklaring på varför Jasmine tycktes ta allt så kolugnt och att hon kunde börja om från början utan att det störde hennes uppträdande nämvärt.
– Det är inget konstigt för mig för jag är så van liksom att något händer för att jag har stått i tunnelbanan och i parker och alltså sjungit utan mikrofoner, teknikfel och så. Ingenting är konstigt för mig. Så jag kan vara beredd på vad som helst och bara ”ja ja okej”. Sen tror jag också nyckeln är till allt i livet egentligen att inte ta allting på… inte ta sig själv på så stort allvar egentligen. Alla har sitt och ingen bryr sig om man gör fel någon gång. vi är ändå miljarder människor och alla tänker på sig själva så skit samma. Ha kul bara! Säger Jasmine och avslutar med ett lättsamt och härligt skratt.

20_zpskepawpon
Jasmine sekunderna efter att det blev helt tyst
21_zps36ncfy57
Hon tar det med humor och börjar skratta.
8_zpsn03dliwq
David Lindgren och Clara Henry förklarar vad som just hänt samt passar på att kasta iväg en skämtsam pik till Kara.
10_zps8s5iwwtq
Sångerskan får instruktioner av studiomannen bakom scenen, Pernilla, innan omstart.

Teknikstrul tystade Jasmine Kara under genrepet

Kara problem_zpsqvvm5twm

Kvällens genrep gav i bidragsväg typ det vi kunde vänta oss. Artisterna som för första gången den här veckan fick möta en riktig publik levererade faktiskt de allra flesta bra både sångmässigt och vad gäller i övrigt. Owe Thörnqvist kom ihåg texten. Bra.

Det kom väl en överrasking i form av tekniskt problem som stack ut. Det var att Jasmine Kara hade hunnit köra cirka 30 sekunder av sin ”Gravity” när det plötsligt blev helt tyst. Jasmine tystnade även hon för att sen bryta ut i skratt. Hon såg förvånansvärt lugn ut. Vem som helst hade ju kunnat bli nervös för det.

9_zpsr4kxuqv0

Clara Henry hoppade in och talade om att det nu minsann blivit något tekniskt fel och att nu får de utnyttja vad de har lärt sig. David Lindgren fyllde i med att de nu får använda det ”röda kortet” och grattade en road Jasmine Kara till det. Det var bara för henne att inta position igen och kunde så snart musiken åter kommit igång slutföra sitt bidrag, som om inget hänt.

 

David ja… Genrepet började med en introakt där de började med att visa ett vb (videobandat klipp) av vad flera som skickat in klippt till SVT gör i samband med Melodifestivalen där hemma. Det klipptes över till ett livenummer där programledare och dansare tog plats i en soffa mitt på scen – under dans och sång självfallet. Lagom publikfriande inslag som start där mössan David hade på sig gav honom en väldigt fin lite spretig frisyr.

13_zpsl1wkvahk
David fick en fin frisyr efter öppningsnumret där han bland annat breakdanceade med mössa på.

Sedan kan man undra hur stor hockeystad Växjö är egentligen för David passade (efter att Anton Hagman gått av) på att fråga med tanke på platsen vi befinner oss hur många som hejar på Växjö AIK och fick väldigt dålig positiv respons på det. Buaropen lät ungefär lika högt.

– Okeej, en party pooper, vi går vidare.

Och vidare gick de. När alla bidrag framförts och snabbreprisen visats steg Clara Henry ut i en glittrande discodräkt, stående mellan fyra dansande levande discokulor, för att så småningom få sällskap av Lina och Tess i Alcazar. Jubel utbröt. Det de sjöng var ”Not a sinner nor a saint” med en ny svensk text om att vara stark och stå för den man är.

3_zpsagcal4mo

Det jag fann saknades i programmet var emellertid en textremsa på storbildsskärmarna över vad fasen Owe Thörnqkvist satt och rabblade i green room när Lindgren kom fram till honom för att prata låttexter. Där gick det nämligen undan och reda efter tredje meningen var du typ lost…

Tredje deltävlingen kommer också bjuda på ett inspelat inslag angående Hasses sms och planerna på att ge honom en emojikurs.

Kvällens genrep avslutades med att Robin Bengtsson och Anton Hagman fick bli glada finalister och repa sina låtar än en gång inför publik som bonus.

Snyggt nummer men för mycket rött emellanåt

jasmine_zps9uab05nk
Jasmine har ordet ”gravity” snirkligt skrivet upptill på sina kläder och ett hjärta på såväl skorna som på handen.

Jasmine Kara sjunger bestämt och övertygande. Själva numret i sig blir man mätt på färgmässigt. Det blir lite för mycket rött emellanåt, särkilt de gånger då hon nästan smälter in i bakgrunden. I övrigt är numret väldigt snyggt och det låter bra och starkt när hon sjunger sin delvis egenskrivna”Gravity”.

Lekrum, uppskattat medley och trerätters när konserthuset bjöd in till fest

Växjö förlade välkomstfesten till konserthuset, vilket var ett bekant ställe för alla som var med senast. Lokalen bestod av en enda stor öppen yta, något rundad i mitten. Artisterna fick gå en röd matta in i lokalen då det var ett litet jippo utanför. Redan innan det utsatta startslaget för festen hade två av artisterna hunnit komma, det var Krista Siegfrids och Robin Bengtsson. Vad gäller Krista Siegfrids verkar kamerorna gilla henne för hon var fotogenisk och inte svårjobbad alls.

f1_zpsq7g0esqc
Krista Siegfrids
f3_zpsuc9ikzwg
Robin Bengtsson

Därefter hittade Jasmine Kara dit och resten av deltagarna en efter en. Även flera växjöprofiler var där och minglade.

f4_zpsubm6omaw
Jasmine Kara
f5_zpss0pt9jns
Jasmine Kara och Krista Siegfrids
f6_zpsvichh5mu
Filippa & Bella
f7_zpslr3jqnka
FO&O

på ett bord i närheten av ett naket träd låg det flera lappar/taggar i högar samt pennor. På dessa lappar kunde artisterna skriva något kort och hänga upp i trädet. Det passade bland annat Robin Bengtsson på att göra.

När alla kommit och slagit sig ned hölls först ett lagom långt tal som var lite överdrivet här och där dock. Till exempel kan omöjligt ”alla utom en” artist varit i Växjö, eller exakt hur meningen nu var sagd. Maten bestod av en trerätters meny med lax, olika blomkål och rågchips till förrätt. ryggbiff med tillbehör som huvudrätt och till dessert en kompott på svenska äpplen med vaniljkräm.

Nere vid toaletterna fanns ett lite större utrymme med helspeglar i ett sorts minikapprum. Där stod ett bord uppdukat med diverse roliga peruker, flugor, hattar, glasögon och dyligt medan det hängde kläder på en ställning intill. Detta blev ”lekrummet” där många fastnade.

f8_zpsgtrq6msj
Filippa & Bella visade upp kvällens nya stil

Vid ankomsten spelade några elever från kulturskolan lugnare musik till minglet. Däremot blev det helt andra toner senare under kvällen då de gjorde om flera festivallåtar i nya versioner. Såväl Robin Stjernbergs (som skrivit Bengtssons bidrag och satt i lokalen) ”you” samt Carolas ”captured by a lovestorm” och ABBA var några av de. Till slut ställde sig flera upp och diggade med medan koreografen bakom Kristas bidrag fick feeling och började bugga mellan borden.

Dock avtog festen väldigt snabbt för när dessertern serverats och alla var klara drogi stort sett alla artister med team därifrån. Tog en sväng till artisthotellet efteråt för att kolla läget och fann baren/restaurangen relativt lugn och tom så de flesta verkar ha dragit upp på sina rum ganska tidigt.

Jasmine Kara har en röd tråd – minst

jasmine_zpsaqhyajbe
Nu kommer en glad Jasmine Kara ut i en röd klänning med hög slits nästan ända upp till midjan på var sida. Under bär hon röda byxor och på fötterna – gissa färgen? Ett par röda träningsskor.

Jasmine tycks ha rådfrågat Sanna Nielsen och lånat hennes spotlighsidé från Undo men gjort om uppsättningen. Jasmine har bra energi och rör sig med såväl bestämda steg mellan scenens olika delar som sittande mitt på denna under tiden LED-golvet blir en röd virvel. En del av klänningen/släpet sitter fastspänt i ena handen vilket gör att när hon rör den fria armen följer tyget med.

Jasmine är lite osäker än på koreografin men hon ser mer mjuk ut vid sista genomkörningen och sjunger bra i ”Gravity”. Även här kommer numret upplevas lite snurrigt. Inte lika mycket dock. Det ser bra ut för henne.

Här finns något för alla – från 60-talsboogie till modernt pojkband

Så har vi då fått höra veckans låtar som ska tävla här i Växjö och det var ett startfält som var svårt att sia något om i dagsläget. Flera låtar kändes ganska lika i stil medan några stack ut. Det här startfältet känns samtidigt som något familjen kan se tillsammans och njuta av.

Robin Bengtssoon – I can’t go on
Börjar midtempo med elektroniska toner typ och fingerknäpp. Robin sjunger hest och det han sjunger har en tendens att försvinna in instrumenten, utom i refrängen där texten fram ordentligt. Låten tar också relativt snabbt fart och blir något som är riktigt härligt att lyssna på.
Observera att även Robin svär i låten, minst åtta gånger nämner han ordet ”fucking”. Känns som en av veckans starkare låtar och skulle dessutom funka att dansa till på ett dansgolv klockan 02 på natten.

Krista Siegfrieds – Snurra min jord
Krista har en lugn låt. Hon sjunger helt på svenska. Trummor sätter akten i refrängen tydligt. Versen är däremot lite segare. Krista gör sitt bästa i låten men efter att ha hört ytterligare två låtar så har större delen av hur låten går försvunnit ur medvetandet här ikväll. Låttiteln framkommer dock väldigt tydligtt då den hörs upprepade gånger.

Anton Hagman – Kiss you goodbye
Här kommer en upptempo modern radiopop som låter som gjord av en singer-songwriter. Både vers och refräng kommer fram bra och gifter sig riktigt bra med musiken som har ett skönt tempo där en akustisk gitarr utgör en del av musikbakgrunden.

Jasmine Kara – Gravity
Jasmines låt börjar lugnt. hon sjunger med känsla. Så ökar tempot och låten får lite mer luft under sina vingar. I refrängen har orden en tendens att smälta in i varandra och det blir lite grötigt, särskilt när hon upprepar låttiteln två gånger efter varandra följt av ett ”ey”. Jag skulle vilja kalla det en korsning mellan 90-talets discolåtar och något mer modernt.

Owe Thörnqvist – Boogieman blues
Du kommer garanterat att känna igen Owe Thörnqvist! Egentligen behövs det ej sägas mer. Det är bra sväng i låten, hans sväng, men problemet för honom är att den är daterad till 1965 eller så och kommer möta hört motstånd av de övriga bidragen. Varmkorvgubben får vara med i Boogieman blues vilket gör att den blir som en uppföljare till ”Varm korv boogie” från 1959 mitt i allting. Tamburin hörs också i denna.

Bella & Filippa – Crucified
Här kommer en countrymidtempopop med mycket gitarr i. Det är som att blanda Timoteij med Cookies and beans. Det är en rätt glad låt. Enda problemet är att den blir lite seg i slutet.

FO&O – Gotta thing about you
Det här är en lite snabbare pojkbandspop sjungen av tre killar som man hör redan på uppspelningen spelat ihop ett tag ute på konserter och turnéer. Faktiskt är det lite som att höra ett ungt EMD och det är ju inte helt fel. Det känns hör som att refrängen tar väldigt mycket plats i låten vars tempo är är behagligt att lyssna på.

Krista Siegfrieds fastnade i foajén på väg till torrep

Den här veckan heter staden Växjö. En mysig liten stad som trots det är ganska lätt att gå vilse i. Kom för en stund sedan till artisthotellet där den första som dyker upp är Krista Siegfrids. Hon var på väg till torrepet men fastnade här i foajén i väntan på avfärd och på resten av gänget som en stund senare kom ner en efter en.

De hann knappt lämna i samlad trupp innan Jasmine Kara sprang in genom dörren, hälsade glatt och tog hissen upp.