Jessica Andersson om årets bidrag: Min ”Give me your love 2018”

I och med sin medverkan med Party voice är det sjunde året Jessica Andersson deltar. De första två åren 2003-2004 tävlade hon med Fame, en duo hon utgjorde tillsammans med Magnus Bäcklund. Åren 2006, 2007, 2010 och 2015 tävlade hon emellertid ensam, med olika typer av låtar och med varierat resultat.

Party voice, skriven av Niklas Carson Mattsson, Fredrik Kempe, David Kreuger och Jessica själv kallar hon för sin ”Give me your love 2018”. Det är också första gången hon tävlar med ett så pass genomarbetat nummer, om det och varför det kändes helt rätt att återigen ge sig in i tävlingen med detta bidrag berättar hon i intervjun här ovan.

12

Jessica och hennes lakejer dansar sig genom ”Party voice”

Jessica strålar i sina svarta vida byxor och glittriga ärmar på kavajen. Hennes danslakejer Sandra Koffner, Therese Nelson och Nathalie Rosenberg bär rosa byxdressar och följer var steg och rörelse hon tar, typ.

MF-veteranen Jessica är säker, för sig elegant och levererar i ”Party voice”. Den här borde, trots att det är en popigare Jessica, tilltala de schlagerälskare som gillar glitter och glamour och snygg ljussättning.

Jessica

Jessica och dansarna jobbar sig framåt i ”Party voice”

Jessica Andersson gör om scenen till ett dansgolv med vitt, lila och lite rosa. Såväl på LED_skärmarna som strålkastarna. Både hon och dansarna, vilka är Åsa Engman, Sandra Koffner, Therese Nelson & Nathalie Rosenberg – börjar långt bak på scenen och jobbar sig framåt. Vid mickstativet stannar Jessica till för en stund. Stativet lyfts sedan åt sidan och det beges ut mot tungan med Andersson i täten.

Det syns att såväl Jessica som dansarna har lång erfarenhet och genomför koreografin bra, med några småmissar. Hela tiden står Jessica i centrum. Vid första genomdragningen av ”Party voice” slutar det med lätt skratt från samtliga.

5

Ord i korthet från några av finalartisterna

Dinah Nah har lusten att vinna Melodifestivalen och är mer taggad än någonsin, såhär tredje veckan i rad och hon har massor av energi kvar till lördagen (läs: idag) då hon planerar att lägga in ytterligare en växel.
– Det här är så bra det kan bli, säger hon.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig.
– Låten har ju tagits emot väldigt bra och den har verkligen fått massa spelningar på spotify och sådär så jag är jätteglad över det.

Mariette har under den tiden hon inväntat finalen hunnit med att varva ner lite och varit med som hon själv säger, sköna männsiskor. Utöver det har hunnit hunnit mer lite fler punkter som att skriva nya låtar med mera. I sitt nummer ”Don’t stop believing” har de gjort två förändringar. Det ena är att förlänga släpet, det släp som under torsdagen höll på att fånga in en av hennes dansare när det flög ganska mycket åt höger. Det andra är att de har tagit in Dea som så fort de kom att tänka på henne genast ringde in körsångerskan.

Mariette säger att det är klart att man har press på sig. Samtidigt känner hon att egentligen går det inte att göra mer än att bara njuta och göra det så bra som hon bara kan. Att gå ut som startnummer 11 mellan Eric Saade och Hasse Andersson har hon absolut ingenting emot.

– Men jag tycker det är en bra grej, vi kanske kompletterar varandra rent, litegrann. Att det kommer bli ett skönt flow i programmet.

Jessica Andersson tycker att det är fantastiskt roligt att vara i finalen och sångerskan skulle absolut inte vilja vara någon annan stans i detta ögonblick. Trots den stora arenan är sångerskan positiv och hon hoppas att publiken känner att man tar in de samtidigt som hon har kameror och en tv-publik att se till också.

– Men det är en stor arena. Jag har aldrig varit i en sån här stor arena förut. Det är första gången jag är här så jag tycker det är jättespännande att vara här. Jag hoppas att publiken känner att jag verkligen älskar att de är här.

Vad skulle en seger skulle betyda?
– Allt, precis allt skulle det betyda. Det var 12 år sedan så det säkert många som tänker ”vadå ska du vara med igen?” Ja, säger jag. Varför inte, undrar hon och lägger till ett härligt skratt. Det hade vart fantastiskt, jätteroligt och magiskt om jag fått ta den här låten hela vägen till ESC.

De reaktioner hon fått från folk i sociala medier och via mail med mera tycker hon bådar gott inför finalkvällen.

Sanna och Robin missade en poängutdelning – ropade upp fel vinnare på kvällens genrep

Då jag fick problem med uppkopplingen till min ipad så får ni tyvärr bara en summering från kvällens genrep.

det har ju tidigt framkommit från bland annat SVT:S håll att Conchita Wurst, vinnaren av ESC 2014, skulle komma till finalen. Man anade då att hon skulle göra en mellanakt eller dyligt och i alla fall köra sin egen låt ”Rise like a Phoenix”. Nu kom den mellanakten väldigt snabbt, då hon började med att inleda alltsammans tillsammans med programledarna Robin & Sanna till ”The final countdown”. Därefter smet de två ur bild och lämnadeConchita ensam till att göra sin låt som en öppningsakt. Man  hade kanske önskat att de kunde låta en suga på karamellen lite längre, SVT.

Christer Björkman som Conchita Wurst

Hur som helst så blev det dags att presentera den första deltagaren, vilket är duon Samir och Viktor. Allt gick bra i deras nummer ”Groupie” fram tills dess att de skulle falla. Viktor hade inga problem men Samir tittade skeptiskt på som polare innan han något sen kastade sig bakåt med ett ”herregud!”.

Sanna sades vara backstage och byta om så Filippa intog hennes plats bredvid Robin men hade svårigheter med att uttala JTR rätt, så Robin fick komma till undsättning. I deras låt fanns det partier som var svagare än andra sångmässigt men de gjorde ändå bra ifrån sig. Dock faller deras konfetti fortfarande ner från taket när programledarna så ska presentera nästa artist – Dinah Nah – från pucken.

Dinah Nah har bra tryck i sin sång och i uppträdandet i övrigt och avslutar alltsammans med ett ”Tusen tack!”. Då lät det sämre under Jon Henriks jojk för under hans nummer ”Jag är fri” så ekade det i arenan vilket ej gjorde hans sång eller jojk rättvisa. Ganska populär men det var inte alls samma tryck som på hans hemmaplan i Östersund.

Efter att Jessica Andersson gått ut på scenen och glittrat ordentlig till sin tonsäkra sång så ser Robin Paulsson sin chans att skrämma skiten ur publiken genom att gå ut med att Måns Zelmerlöw tyvärr inte kan medverka ikväll, för att sedan ändra sig och tala om att detta förstås inte är sant. Måns lyckas för övrigt att göra en perfekt fist bump med den tecknade gubben. Att han kan sjunga vet vi fortfarande och jag tycker att han lyckas nå ut bra i denna gigantiska arena som Friends faktiskt är.

Linus Svenning har en lite hes röst men sången låter bra och det ser riktigt läckert ut i rutan med hans trumslagare, elden och allting. Även det unga energiknippet Isa kör på och sjunger väldigt bra. Hon känns lite som en sådan artist som kan ta vilken låt som helst och utan problem leverera den.

I en välkomnad paus hittar vi Filippa i green room som pratar med Dinah Nah om att det är kul att dr. Alban är en av de som ligger bakom hennes låt då hon varit med i gruppen Karamell och han är tandläkare. Jon Henrik ser ut som ett frågetecken samt lätt rädd när Filippa slå sig ner bredvid honom och börjar prata om relationer typ. Hon passar äve på att göra en tillitsövning i green room och hoppas att någon ska ta emot henne, alltsammans medan hon bakar mot Måns hörna. Måns fattar vinken och sträcker ut armarna.

När tävlingen/genrepet fortsätter visar Magnus Carlsson med övertygande energi och väldigt säker sång att han definitivt tänker fightas om en finalplats. Nu funkade dessutom alla rökpelare i slutet, vilket de inte gjort under repet igår.

Även Eric Saade dansade loss, med synkroniserad dans hos hans dansare och luftfärden med tefatet. Riktigt maffigt när pyrot löstes ut ovanför publikens huvuden. Mitt i allt lyckas en leende Saade ändå ge ett avslappnat men starkt intryck.

Mariette kändes inte lika stark och fick också snålt med applåder och respons från publiken. Hon hade ändå en liten fanskara långt bak i arenan som hördes. Hasse Anderssons helskånska folkviseschlager fick en stor del av publiken att sjunga med eller vicka på någon kroppsdel och efteråt fick han ganska god respons. Nu var dessutom Lotta på fiol tillbaka.

Därefter kommer Filippa bark tillbaka till green room och här tänker hon på de utländska tittarna. Hon presenterar sig på svengelska och fortsätter sedan med att prata med artisterna och översätta detta fritt på engelska till de som inte förstår svenska. Riktigt skön humor här men jag ser ett mindre problem i att de som inte förstår humorn i just Filippa Barks karaktär verkligen tror att det hon säger på engelska är sant. En av de roligare sakerna är när hon ska sätta sig bredvid Eric och trycker upp sig mot honom samt talar om för Måns att hans show är det bästa hon har sett sedan Linus på linjen. Måns viker sig dubbel och garvar. Däremot är hennes skämt om avlivning av hundar när hon pratar med Hasse rätt smaklöst så lyckligtvis lyckas Hasse rädda upp situationen genom att ta sig ur detta på ett snyggt sätt.

Dirty loops heter några unga killar som överraskar stort genom att låna bland annat Andreas Johnsons genomskinliga podium, ladda upp med en massa laserstrålar och leverera en riktigt ovanligt bra cover av sanna Nielsens ”Undo” i någon slags dancepoprock-stil. det enda som avslöjar att det är samma låt är själva texten.

Efter att de testat kopplingen till de olika utländska jurygrupperna så att de funkar presenterar programledarna den norska duon Ylvis och ett klipp med deras möte med Christer Björkman visas upp. I klippet börjar de sjunga och undra vad meningen med stone henge är för att sedan gå över till liveuppträdande som förgylls av att Lili och Susie gör de sällskap, liksom en stor gospelkör. En riktigt mäktig och tuff mellanakt.

Vid den avslutande röstningsförfarandet då folkets röster ska räknas upp sker några småmissar varav Sanna vid ett tillfälle säger att ”…40 poäng går till melodi nummer et…ELVA!” och räddar upp sig riktigt snyggt där. Robin däremot lyckas mindre bra att rädda sig då han tappar procenten och inte heller Sanna får det rätt där först. Det är kanske detta som gör att det sedan slår tilt hos programledarna som utropar Samir och Viktor till segrare när ett bidrag ännu står utan folkets röster. De kommer på sig snabbt men inte tillräckligt snabbt för att det ska bli totalfel där. Robin tackar då för att detta bara är ett genrep och inte direktsändningen. Efter att det sista bidraget fått sina poäng från folket så ändras vinnaren och det är istället JTR som utropas till rättmätige vinnaren. Förhoppningsvis slipper vi just den fadäsen imorgon kväll, men man brukar sällan göra ett så stort misstag två gånger.

Finn ett fel…

 

Bedårande vackert ifrån Jessica i ”Can’t hurt me now”

Det låter bedårande när Jessica Andersson öppnar munnen och tar ton. Hon bär sin långklänning i guld och med slits. Hennes ”Can’t hurt me now” tar man verkligen inte skada av att lyssna på. Ej heller att se då både hon och det enkla scennumret med ”isslottet” gör sig väldigt bra bildmässigt. Carolafläkten är självklart med även denna vecka!