Lite kommentarer från de deltagande

Salem var inte beredd på att han skulle ta en finalplats men är väldigt glad över sin seger. Han har ännu inte smält det, men ikväll blir det till att festa.

Linda som hamnade på en snöplig femteplats var lite besviken, målet är ju att ta gå vidare, men nu ska hon utomlands om några veckor och göra en skiva som släpps senare i år.

Frispråkarn ska även han släppa en skiva i vår och det ska han koncentrera sig på, men han har haft jäkligt kul under sin tid i Melodifestivalen.

Nu har nog alla artister begett sig iväg til lhotellet för att festa loss, och så ska även jag göra. Så nu lägger jag ner bloggadnet för några timmar och återkomemr med en festrapport imorgon bitti eller så.

Linda tror på goda chanser i Eurovision

Det blev även en liten stund med Jenny Silver (fd Öhlund) och Linda.

Jenny har sjungit i dansband  några år men hon har också gjort blues, jazz, musikal och spelat i ett rockband. Vägen från dansband till rockband och Melodifestivalen har varit naturlig. ”Man börjar nåntans i livet helt enkelt och sen går man vidare.” Jenny tycker det känns jättebra och otroligt kul att vara med i Melodifestivalen, och att äntligen få lite publik. Silverhanden som hon har på sig är gjord av en silversmed. Det är inte helt lätt att hålla i micken med den på sig men hon får använda de tre fria fingrarna och säger sig vara stark i handen. Sin främsta konkurrent anser hon vara någon/några av de snabba låtarna. De är katchy och sätter sig snabbt.

Sedan var det Lindas tur. Det de gillar med låten är det tunga beatet, latinobeatet hon sa känns i kroppen. Linda tror att You’re making me hot-hot-hot  skulle fungera väldigt bra i Eurovision Song Contest. Dels har det alltid gått bra för den här typen av låtar i Eurovision. Sedan behöver man inte vara stor och känd för att det ska gå bra för en där. Folk i Europa röstar mer på låten än tänker på artisten i dessa sammanhang. Det jag trott, att hon har en kör på minst en till som backar upp henne stämde inte, det är Linda själv som ”körar”. Sedan förra året får man nämligen ha det förinspelat på bakgrunden.

Nu ska jag snart sova. Imorgon är det den stora dagen för Öviks semi! Då får vi se om Jenny lyckas hålla undan från de snabba konkurrenterna samt och om Linda lyckas flirta till sig så pass många röster att hon tar sig ett steg närmare Globen till att börja med.

Jenny Silver & Linda Pritchard
Jenny Silver & Linda Pritchard

Eurovisionfeeling på Lindas nummer

Linda Pritchard bär en rosa-grön sak som slutar lite ovanför knäna. Bakom henne är dansarna klädda i svarta tighta kläder. Den där klänningen vars färger nästan skriker rycks av a lá Amy Diamond förra året vid höjningen. Det som då kommer fram är en lite kortare silvrig utstyrsel som för mina tankar till Helena Paparizou. Klänningen passar ypperligt till hennes lika glittriga stövlar. Jag älskar numret och låten har växt väldigt mycket. Kanske börjar bli läge att flytta upp henne i placeringslistan…

Linda Pritchard
Linda Pritchard

När Linda bestämmer får inte dansarna vila längre…

Det tog tre bidrag men sedan kom de, dansarna! Linda Pritchard har sex dansare bakom sig. Bakom de på LED-skärmarna visas en svart-vit hypnotiseringsvirvel medan ljuset går i blått och grönt. Linda har tagit masens fläkt till hjälp och när håret blåser i det sosa-gula strålkastarljuset ser det väldigt läcket ut. Apropå läckert… Linda har superläckra stövlar på sig idag! Bilden på stövlarna kommer lite senare. Jag hoppas verkligen att hon har de på lördag också. Linda är också veckans första artist som verkligen använder scenen. Jag tycker att numret ser snyggt ut och eftersom det är första numret med lite fart i och TV-tittarna nu kan vakna till så kan hon säkert samla ihop en del röster på lördag. Dock hör jag fortfarane inte riktigt de där t:na i ”hot”.

Så här låter veckans startfält

Ikväll spelades låtarna upp för oss. Vi fick höra varje låt hela två gånger och här kommer min första uppfattning av de.

 

Unstoppable – Ola
Olas Unstoppable handlar tydligen om en tjej vid namn Nathalie. I bakgrunden ligger det något hårt instrument. Sjävla låten är en snabb pop med litet instrumentalt parti mellan vers och refräng. Jag tycker att Ola har gjort bättre låtar tidigare.

 

A place to stay – Jenny Silver
A place to stay har mer än vanliga instrument. Det låter lite techno rent ljudaktigt. Men det är ändå inte techno. Låten är skön men jag tror att det ska mycket till för att den ska placera sig högt.

 

You’re making me hot-hot-hot – Linda Pritchard
You’re making me hot-hot-hot är en blandning av förra årets ”Alla” och Chiara. Tonartshöjningen finns där. Låten är skön på sitt sätt men det låter som att Linda sjunger ”you’re making me ho-ho-ho”.
 
Road salt – Pain of salvation
När vi hunnit några få toner in i Pain of Salvations Road salt så förvånas jag stort. Låten är slätstruken och seg. Versen och refrängen liksom smälter in i varandra och orden är utdragna. Låten försvinner också ut lika fort som den kom in. zzzzzz…

 

The saviour – Anders Ekborg
Anders Ekborgs The Saviour skriker musikal redan på de första tonerna. Anders röst passar låten ypperligt men så är ju anders musikalartist också. ”El salvatore” återkommer en hel del i texten. Startfältets mäktigaste och starkaste låt som bör kunna klättra väldigt högt. Förmodligen så högt som till en Globenbiljett.

 

I did it for love – Jessica Andersson
I did it for love är den enda balladen i Örnsköldsviks
startfält. Det är piano, det är trummisen som ”vispar”, det är finstämt men ändå starkt. Givetvis finns även den där riksbekanta tonartshöjningen med! När Jessica Andersson sjunger ”Baby, baby please” så kan jag se hur hon tar i lite extra just där och kanske också knäböjer en aning. Avslutningen förvånade mig genom att istället för ett fräckt slut tonas ner. Jaja…

 

Singel – Grispråkarn
Frispråkarn hiphopar på svenska om att han är singel. Själva texten är modern och innehåller såväl one night stand som finanskris. Han rimmar också på varje meningspar och lyckas få in väldigt mycket text på lite tid. Låten slutar tvärt, slås nästan av.

 

Keep on walking – Salem Al Fakir
Salems låt skriker poplåt. Han upprepar titelorden ”keep on walking” mycket. Förutom piano så hörs även stråkar i bakgrunden. Det finns en skön känsla och ett gung i låten men jag har svårt att ta till mig den. En del av det beror på att musiken överröstar Salem i  refrängen.

 

Den enda jag verkligen fastnade för var Anders Ekborgs The saviour, i övrigt känns startfältet sådär efter vad vi hittills hört. Några godingar dock…