Taggade Little great things vill inte lämna Melodifestivalbubblan

Little great things består av Charlie Grönvall, Cristoffer Grönvall, Felix Grönvall och Adam Dahlström. samtliga är debutanter i melodifestivalen men redan fast. Bandet har funnits i 5 år men har bara hetat Little great things i cirka ett år, i samma veva som de fann det sound de kände att de ville visa upp och kände sig hemma.
– Det var nog i samband med att vi hittade de här låtarna som vi började känna att det är det här vi vill visa upp just nu. Det är det som kommer med på vårt album i mars och det här är en del av det, förklarar de och menar då tävlingslåten ”Set yourself free”.

Vad har ni för tankar kring Melodifestivalen och valet att delta?
– Det är en enorm exponeringsmöjlighet, det är det verkligen och en otrolig folkfest. Alla är så glada och så postiva. Allt är bara positivt. Så absolut att välja göra denna låten i det här sammanhanget det är bara ännu bättre, då kan man lägga fokus på det.

Killarna blir helt lyriska när de ska berätta hur denna vecka har varit.
– Till att börja med, det så fantastiskt kul. Vi har så roligt och det sån skön stämning. Man har sånt pepp och sen alla människor runtomkring, det är fantastiskt kul, säger Charlie.
– Man började få jätteångest för den här veckan innan man åkte ned, men man kände det verkligen sekunden klev in på hotellet att ”shit det här är bra stämning här”. Nu vill man inte åka tillbaka hem.

Hur lång vill de då att veckan ska vara? Ett år blir ett förslag först.
– Nej, man ska ju inte få för mycket av det goda, men om det alltså skulle gå lika bra imorgon som idag skulle man ju vilja bara ut och träffa alla de här sköna personerna som röstat på en och liksom verkligen betala tillbaka. Det skulle va otroligt kul kunna göra det, konstaterar de.

De har upplevt att hela veckan gått som tåget, väldigt smidigt, vilket beror till stor del på att det är så kul och att alla människor här är så engagerade och hjälpsamma men även på de som sammansvetsad grupp.
– Vi funkar så otroligt bra ihop som grupp. Vi har ju känt varann i fem år nu. Överlag, vi Trivs så bra ihop som band så vi är väldigt trygga ihop. Så det känns jättebra.

Hur känns det nu inför lördagskvällen?
– Pepp! Vi är taggade. det ska bli så kul, konstaterar de och fyller i varandra. Även ”Full rulle, kanelbulle” nämns som fras på hur de känner.
– Jag tror vi kommer att vara mindre nervösa imorgon för man visste ju inte, det var helt okänd mark när klev in här. Det var publik och man allt man skulle göra, gå catwalken på riktigt. Det kändes bara så jävla bra så nu är man taggad för imorgon. Nu är det 180% rakt in i väggen.

Några tekniska problem och tungvrickningar samt en mognare Banan

Inledningsakten

Linköpings första genrep började festligt. In på scenen rullades två stora tårtor och såväl ABBA som Herreys firades. Cliff Richards ”Congratulations” gjordes om till en kort version ”Vi gratulerar” där Nour El Refai och Andes Jonson deltog. Lägg till konfetti på detta var festen komplett.

Nour försökte också lugna alla ”arga människor” som klagat på förra veckans flöjtbål.

– Det går precis lika bra att bränna andra blåsinstrument…

Därefter presenterades artisterna och så var ”tävlingen” igång på allvar. det började dock mindre bra med att JEM fick lite tekniska problem och därmed skulle få sjunga om sin låt direkt efter att hela startfältet var klart. Kanske var detta anledningen till att de inte lyckades få fram låten riktigt på ett bra sätt.

Refreshments körde på som de gjort under förmiddagen med viss ändring på frisyrerna. Manda gjorde också ett bra framträdande och Panetoz energi gick inte att ta miste på. Pink Pistols gjorde ett godkänt nummer men det är osäkert om de verkligen gick igenom rutan. Så kom Sanna Nielsen. Hon gjorde ett magnifikt framträdande och fick bra gensvar hos publiken förutom att folk lyste med saker under hennes låt. Little great things har definitivt en läcker scenshow men även om det är snyggt för tv-tittaren kan det vara än läckrare för publiken på plats. Martin Stenmarck missade lite i texten precis i inledningen till andra versen. Inte så mycket men lagom för att märkas tydligt.

Ljudproblem var det även hos anders när han skulle presentera de fem som gått vidare till andra chansen. Nour å sin sida hade senare problem med annat, som att hålla reda på vilka artister som hamnat var.

Mellanakten bestod av en tribute till ABBA och Herreys där Sean Banan först visade publiken en dockteater för att sedan kliva ut i grå kostym och sjunga innan han presenterade Herreys. Tillsammans avslutade de mellanakten till tonerna av Diggiloo diggilei kombinerat med ett ”Sean Banan-potpurri.

Till slut lottades Sanna Nielsen och Little great things till final. Håll också ögonen på en 7-årig tjej imorgon som totaltgolvar Nour El Refai och tar över vuxenrollen medan Nour krymper till ett barns nivå.

 

Little great things matchar lasern

Little great things har även de iklätt sig sina scenkläder. Charlie Grönvall matchar för övrigt lasern med gröna ränder på tröjan under jackan. Ljuset verkar dock vara en tuff del för det testas hela tiden. En lite längre paus inför andra genomkörningen berodde till exempel på att de kollade spotlightsen som lyser upp bandet precis i början. Bra rocklåt, får väl sägas. Det syns okså att deras ansiktsmuskler får jobba på rejält när de grimaserar fram texten.

3 minuters hårdrockskonsert med Little great things

Nu blir det små stora saker. Eller ja, Little great things äntrar scenen. Med sin gröna laser som far i kors ganska omgående förvandlar de Sannas disco till en hårdrockskonsert. Lasern släcks när de kommit några rader in i sången och byts ut mot smått irriterande men effektfulla spotlights i grönt och ljusblått. Om de håller igen så måste deras nästa växel ligga väldigt nära den nuvarande. Charlie Grönvall på sång och gitarr samt Cristoffer Wernquist på bas hoppar runt och byter bland annat plats med varann. de övriga sitter rätt fast vid sina positioner vid trummor och keybord/flygel men rockar på bra ändå. Tufft, ja. Hur väl de lyckas ta sig genom rutan däremot återstår att se senare.

Spretigt svårt startfält i Linköping

JEM – Love trigger
Love trigger låter inledningsvis som något väldigt bekant. Detta är rap blandat med sång i taktfast discostil som ”tar paus” i katchiga musikaliska toner mellan vers och refräng. Delar ur BWO skulle kunnat vara med på något hörn. Tycker också att texten är extremt upprepande. Fördelen är att det kommer vara i stort sett omöjligt att missa låtens titel, då den återkommer x antal gånger.

The Refreshments – Hallelujah
Det är en svängig låt i välbekant stil och med bekanta röster. De är lite som en äldre upplalite ga av The Playtones rockabilly, kan man likna det vid. Det skulle kunna vara till fördel för grabbarna då rockabilly funkat bra tidigare i tävlingen men funkar det i denna version? I instrumentalsolot som kommer mot slutet hörs gitarr och handklapp innan killarna åter kommer in med ny fart. En av de skönare låtarna i startfältet ändå.

Manda – Glow
Manda börjar lugnt och lite målande då hon öppnar munnen och tar ton. Lagom lugnt. Den växlar sedan tempo och blir mer poppig med stråkar som dyker in i låten då det blir dags för refräng. Dessa gör väldigt mycket för själva låten, som en extra krydda. Den är lättslyssnad med en tonartshöjning efter sticket, inför avslutande refräng där Manda tar över, för att sedan avsluta på samma sätt som hon började. Det vill säga lugnt och stillsamt.

Panetoz – Efter solsken
Nej, Panetoz kommer inte få er att sätta läsken i vrångstrupen på lördag kväll. Detta är Panetoz rakt ut i deras fingerspetsar, med väldigt mycket text till den snabba musiken.  Det är faktiskt väldigt svårt att sitta och höra låten spelas upp första gången och kunna hänga med i texten. Då är det lättare att se framför sig hur killarna kommer att studsa runt på scenen och vifta mot bland annat publiken. De sjunger om att regn kommer efter solsken och att inget kan trycka ner de men hur många refränger har de egentligen?? Det känns som cirka 10 refränger och att låten är mer än tre minuter lång. Ett problem de kan ställas inför är att många kan komma att jämföra denna med deras tidigare hit ”Dansa paus”.

Pink pistols – I am somebody
I am Somebody inleds direkt med att en kvinnlig röst sjunger just titeln på låten. Sedan hoppar resten av gruppen in och låten kommer igång. Jag får lite Young blood-känning om än svagare.  Det är en snabb låt åt rockhållet med vers och refräng som växlar in i varandra. Ett stick följs av tystnad innan tonartshöjning och ett lite rockigt avslut kommer. Den kan troligen gillas av både gamla och unga rockkillar men jag sätter ändå ett frågetecken på de.

Sanna Nielsen – Undo
Veteranen Sanna Nielsen har även detta år en ballad. Det är hon och ett piano som inleder Undo. Hon brukar vara tonsäker och sjunger lika bra här på inspelningen av låten. Dock lite för stilla låt för min smak. Den måste växa till sig för att får mig att nappa. Visserligen ökar takten till andra versen och en tonartshöjning ingår innan Sanna avslutar lika stilla som hon öppnat upp. Inte riktigt som man förävntade sig att hon skulle låta så det är en ny Sanna vi kommer få se och höra. Sen är frågan går det hem?

Little great things – Set yourself free
I Set yourself free landar vi i en rockkonsert. Det är bas, trummor och hes småskkrkig sång av de unga killarna samt ett instrumentalsolo mitt i. Det är hårdrock light och svårt att bitvis höra texten, något som förhoppningsvis blir bättre under resterande veckan.. Avslutet är snabbt och tvärt. Startfältets tuffaste bidrag.

Martin Stenmarck – När änglarna går hem
Den tidigare Melodifestivalvinnaren Martin gör som Sanna här i Linköping och inleder lugnt med endast något enstaka instrument som uppbackning till sången. Tempot smygökar successivt upp till refrängen där han tar ny fart och låten blir starkare. Det hörs att det är en låt signerad Stenmarck. Dock växte den väldigt mycket andre genomlyssningen där man ”upptäckte” låten på nytt, vilket kan vara till hans nackdel.

Sammanfattning: Panetoz o Martn Stenmarck är de enda med svenska texter. Det är extremt svårt att säga något om startfältet då det är spretigt samtidigt som flera av låtarna tittar lite åt det ryckigare hållet. I dagsläget känns det inte som ett jätteroligt startfätlt, snarare svagare än förra veckan. Dock brukar det växa under veckan och detta är förhoppningsvis inte något undantag.