Loreens kläder fixas

Mitt under Love generations rep satt Ronny och fixade till kläderna på Loreen. Nej, inte den riktiga Loreen utan Barbiedockan Loreen som sitter på en stol tillsammans med Sara Varga, Jenny Silver och en ur Love generation. Jag har inte ens frågat hur lång tid det tagit att fixa alla kläderna eller om Lars Wallin är anlitad.

Efterfest med artistuppträdanden och konfettifyllt dansgolv

När jag anlände till efterfesten någonstans efter 23 så hade redan Nicke Borg öppnat sin champagneflaska men runt Lindas bord var det fullt av förväntansfulla besökare. När Linda kom fick hon veta vad vi önskade av henne varpå Linda fiskade upp flaskan ur hinken för att öppna den. En ur hennes bordssällskap ställde sig upp precis framför kameran och skymde effektivt sikten så jag fick snabbt improvisera och göra mig längre med en stol, vilket också gjorde denna plats mer utsatt men lite champagneskvätt får man räkna med vid dessa sammanhang.

Buffén var en av de mindre hittills med bland annat potatisgratäng, korv, skinka, rostbiff, pasta och lättare grönt. Någon glashållare på tallrikskanten syntes inte till och alla reserverade bord var vid det här laget upptagna så det var ståplats som gällde. Julia Alvgard blev stoppad vid buffén av två småtjejer för att skriva autograf vilket hon snällt ställde upp på. Tjejerna gick helnöjda därifrån och såg ut att leta efter fler potentiella autografoffer. Love generation bar klänningar som fick en del av dem att se ut som dockor. Cornelia var klädd i en kort vid tyllkjol som slutade långt upp på låren och fick tankarna att gå till den där lilla ballerinan som dansar runt i ett smyckeskrin när man lyfter locket.

Bland övriga gäster hade Rasmus Viberg letat sig dit och minglade glatt runt samt smakade av maten. Han syntes mycket på eller runt dansgolvet där även bland annat Love generation syntes. Bredvid DJ:n hade en låg scen byggts upp. Där uppträdde under kvällen Anders Fernette, Linda Bengtzing och Love generation. När Fernettes låt hördes i högtalarna och det blev folkskockning framför scenen hittade jag en perfekt glasvaktare till mitt vinglas, satte glaset i hans hand och beordrade honom att hålla ett öga på det för att sedan smita framåt i klungan. Efter Run letade jag upp mitt glas igen och stötte på en glad Jennifer Dillane från Universal som presenterade sitt manliga sällskap Niklas från samma bolag.

Linda Bengtzing och Nicke tog de sista ordinarie finalplatserna

Jag sa ju att det skulle bli svårt att tippa detta startfält som kunde sluta hur som helst. Sluta hur som helst var också ungefär det det gjorde. Att Julia Alvgard placerade sig sexa medan självaste Melody club bara tog en sjundeplats fick halva arenan att gapa som fågelholkar. Jag var på plats inne i arenan och satt på höger läktare med bra utsikt över både scen och övrig publik.

Fernette hade jag på känns skulle sluta på nedre halvan men inte att han skulle komma sist.

Det slutade alltså med att en totalt överlycklig Linda Bengtzing tog storslam och drog direkt till Globen. Med sig tog hon Nicke Borg som var minst lika förvånad och glad.

Linda Pritchard får en ny chans nästa vecka där hon möter The Moniker i en duell medan Love generation får möta Jenny Silver. Sedan tidigare är det klart att Pernilla Andersson möter Shirley’s angels men den sista duellen har jag för tillfället glömt.

Linda Bengtzing blev så överlycklig att hon redan innan första refrängen hade tappat bort texten i vinnarreprisen och dessutom för att undvika att svära på bästa sändningstid utbrast i ett ”Tack så…  järnvägar!”.

Ett försök till tippning av deltävling fyra

Förra veckan var det sju våndor när jag skulle tippa utgången på lördagkvällen. Det blir nog sju våndor till denna vecka. Julia Alvgard känns som en säker åttondeplats. De övriga kan i stort sett hamna var som helst. Det har varnats för Nicke Borg, Lasse Stefanz och Love generation pratas det mycket om, men alla kan inte gå till globen. Anders Fernette gillar jag skarpt men han har hamnat långt ner i publikundersökningen mellan Svenska spel, Melodifestivalklubben, Poplight och QX. Inget ont om dansband men jag tror ändå inte att grabbarna kommer få tillräckligt många röster för att ta sig till Globen. De kan nog hamna i högst andra chansen. Gissningen:

1. Love generation

2. Linda Pritchard

3. Melody Club

4. Linda Bengtzing

5. Nicke Borg

6. Lasse Stefanz

7. Anders Fernette

8. Julia Alvgard

Egentligen tycker jag inte att Fernette förtjänar att hamna så långt ner på listan men har en liten föraning om att Lasse Stefanz som haft 40 år på sig att bygga upp en fanskara kommer få fler röster än Anders bara av den anledningen.

Keep on walking – om Love generation får välja

Love generation består av de fyra tjejerna Mikaela, Cornelia, Charly Q och Melanie. De beskriver sig själva som en grupp fylld av inbördes beundran och respekt.

– Vi har jäkligt kul ihop. Med betoning på jäkligt kul!

De älskar musiken och vill sprida glädje o bra musik. För de är det klart att man ska göra saker som man gillar och kan fixa.

– Annars tror jag det märks och det ska kännas genuint för annars kommer folk inte köpa det heller, säger Cornelia.

Om låten känner de en otrolig kick eftersom den är en upptempo och dansvänlig låt som utstrålar en uppmaning till glädje. Givetvis satsar de på att ta sig till Globen och förtydligar det med att berätta att det inte finns någon tvekan om att de vill dit.

De har alla följt Melodifestivalen tidigare och svarade genast jakande i mun på varandra när frågan ställdes.

– Det är ganska svårt o undvika för det är en så stor grej här i Sverige så om man försöker undvika det så misslyckas man nog ganska… brutalt. För alla tidningar skriver om det och sådär och man blir ju nyfiken och se liksom, det är största musiktävlingen i Sverige.

Medlemmarna har haft både tanken och lusten att vara med tidigare och när de fick välja en av 2010 års bidrag att framföra som sitt om de varit med då så valde de efter en kort överläggning Salem Al Fakirs Keep on walking.

– Det skulle nog vara en jättehärlig mix tror jag, förtydligade Mikaela.

Love generation bländar

Love generation bländar med sitt nummer, på flera sätt. Förutom att det är ett välgjort nummer med Ernmans vita matta som när strålkastarana slås på som mest i refrängen får hela skärmen att bada i vitt så märks det att tjejerna har kul på scenen.

Deras helkroppsdräkt från tå och uppåt är svart bak och vit fram. Innan de började repa igenom låten kom studiomannen Henke von Z

upp till de. En av gruppmedlemmarna hejade på honom och litet snack uppstod. De ville högre upp och fick svaret från honom att om de snackar med skivbolaget så att de skjuter till pengar kan tjejerna komma högre upp. Totalt fyra gånger körde de igenom låten, alla gånger med start från podiumet. Efter första genomsjungningen bytte Masen fläkt för att den första var för stark.

Jag var lite rädd för att det skulle bli för mycket vitt i rutan men tycker att de partier där scenen går i rosa samt inte är lika upplyst ger tacksamma pauser från det vita och därmed en bra balans.

Love generation orsakade uppståndelse vid entrén

Gårdagens fest i rådhuset var lika trevlig som de föregående årens med samma upplägg och avsaknad av den där kniven dessutom.  Artisterna kom i limousiner och gick uppför den röda trappan in i rådhuset för att sedan traska uppför trappan till övervåningen där buffén i vanlig ordning stod uppdukad mitt i salen . Bland annat tonfisk på rädisa, skinka och annat gott. Även räkor fanns om man ville ha det. Till dryck fanns förutom alkoholfritt alternativ både champagne, rött och vitt vin. Till efterrätt fanns till exempel chokladmousse och kakor med citronfyllning.

Artisterna som anlände en efter en stoppades i trappan för att fastna på bilder innan de fortsatte in i salen. När Love generation stoppades kom de knappt ifrån trappan för att det alltid var någon ny fotograf som bad om ”ett kort här också bara…”. Bakom gruppen stod Linda Pritchard och väntade snällt ett bra tag innan hon och hennes sällskap valde att gå runt för att komma uppför de sista trappstegen. Väl uppe fick en ur sällskapet order om att ”fotografera uppståndelsen”. Linda Bengtzing var en av de sista som kom, då hade redan välkomsttalet avklarats.

Bengtzing fick senare besök av SR vid buffén och passade på att schasa iväg sitt sällskap innan hon och Annika Jankell dök in i en intervju. Därefter tog Bengtzing sin tallrik och plockade av maten för att sedan leta upp ett bra bord. Under hela kvällen minglades det och Kristofer i Melody club var lätt att hålla koll på. Han liknade nämligen Willy Wonka litegrann så vid väl valt tillfälle var jag bara tvungen att be om kort på honom och två ur bandet – härliga killar!

Festen höll på ända fram till 22.30 och förmodligen lite längre än så. Dock hade de flesta valt att dra vidare före det, förmodligen drog sig många till Babel där just Melody Club hade en spelning senare under kvällen. Jag letade mig istället tillbaka till hotellet för att ta det lugnt då man inte kan vara med på allting.