Mahan Moin och David Lindgren en av flera som underhöll på efterfesten

Det tog sitt lilla tag på efterfesten men till slut lyckades de fyra finalisterna hitta till sina bord, före midnatt dessutom. Samtliga utom åldringen Hasse Andersson som kom ned snabbast till foajén där festen hölls valde att spreja presskåren med lite exklusivare, bubblande dryck. Malena Ernman syntes tidigt på kvällen nära buffébordet pratandes med Behrang Miri.

Malena Ernman & Behrang Miri

Behrang Miri och Victor Crone var en av de första artisterna att ta sig upp till DJ:n för att sjunga och dansa framför en snabbt reagerande samlande skara. Därefter följde i stort sett alla artister utom en – Hasse ”Kvinnaböske” Andersson. När det blev Dinah Nahs tur trängdes en nyfiken festskara framför den lilla scenen. Utan förvarning backade så alla cirka en meter, vilket visade sig bero på att sångerskans dansare blev extremt danssugna och vill visa upp en del av koreografin. Dinah gav oss dessutom en exklusiv version av sin ”Make me (La la la)” då hon lade in en rapvers mitt i allting, vilket gav den en helt annan känsla.

Dinah Nah hos DJ:n
Dinah Nah med dansare underhöll

Det fanns bekanta gäster där som inte tävlat något i år men som ändå hade vägarna förbi. En av de var Mahan Moin (”Aleo” MF 2014) som hade klätt upp sig till tänderna med festoutfit och väl utvalda smycken. Plötsligt stod hon bara vid bordet och sträckte med et brett leende ut en hand. En kram var svår att genomföra med ett ståbord mellan oss. Den otroligt härliga tjejen har minne som en häst eller varför inte en elefant, för det tog några sekunder innan jag letat igenom biblioteket uppe i huvudet och fick fram hennes namn. Hon hade en dessert i handen och hade tvekade inte en sekund att posera på förfrågan. Hon valde snabbt själv en låt oss säga ”hungrig stil”…

En av de festligare stunderna var när ballonger mitt under partyt regnade ner över alla gäster. Många fann barnet i sig och hur kul det är att puffa ballonger mellan varandra i salen. Inte blev stämningen sämre när Samirs och Viktors låt ”Success” spelades och Dolly Style gjorde Behrang Miri, Viktor Frisk och Samir sällskap uppe hos DJ:n.

Underhållning uppe hos DJ:n av nästan halva startfältet till Samirs & Viktors ”Success”

Även David Lindgren bjöd på en av sina låtar, ”Shout it out” liksom Mahan Moin smet upp och gjorde sin ”Aleo” till stort jubel. Dansarna tycktes ha oändligt med energi och hade en mindre uppvisning inför en samlad skara där jag och Lars Kristian från Melodifestivalklubben sittande i en fåtölj plötsligt fick första parkett.

Dolly Style
David Lindgren underhåller

Vid 03 blev det tyst i högtalarna men det tänkte framför allt inte Kristin Amparo tillåta. Med bestämda steg gick hon upp till DJ:n där de hade en mindre överläggning. Sedan fick Kristin en mikrofon i handen och avslutade med en bejublad ”I see you”. Gästerna ville ha mer och ropade ”En gång till!” så pass mycket att hon vände sig mot DJ:n som var obeveklig. Amparo beklagade sig då fint med att säga att det kan vara så att DJ:n förlorar jobbet om han spelar den igen och tackade såväl honom som för sig. Trots avsaknad av musik fortsatte minglet en stund till och närmare 04 fick jag rapporter om att de började ta av bordsskivorna och rulla iväg de, vilket betyder att festen är slut. En härlig kväll med skön feststämning rakt igenom.

Mahan överraskar medan Yohio håller sig i toppstriden

I förmiddags var jag  säker på att det skulle bli Helena Paparizou till final och antingen Alvaro Estrella eller Yohio som skulle följa henne till Friends arena. Nu är jag inte lika säker längre. Med tanke på publikens respons och på hur Mahan tog för sig uppe på scenen samt förstås framförde sitt bidrag så känns hon plötsligt som en möjlig kandidat till en finalplats. Sedan är ju låten väldigt bra dessutom.

Sylvester får jag ingen känsla för alls och han har fått ljum respons både igår och idag. Ellen har vacker sångröst och fint bidrag men hur väl kommer den att gillas av svenska folket egentligen i detta startfält? Hon kan lika gärna flippa som floppa

Min tippning ser till slut ut såhär:

Till final

Yohio – To the end. Har många fans som förmodligen kommer rösta på honom för att han är han. Helt okej låt också. Fundersam på om han verkligen går direkt till final, jag lutar även åt att han tar sig till endast andra chansen men nu får han placeras här. Om ej finalplats tar kanske Paparizou den biljetten istället.

Mahan Moin – Aleo. Svängig snabb låt med en sprudlande glad och säker tjej och publikreaktionen idag pekar åt att hon har lyfts sig verkligen, hungrig på en plats vidare i tävlingen. Hon kan bli årets ”David Lindgren”.

Till andra chansen

Alvaro Estrella – Bedroom, Fräck, läcker låt och ett snyggt nummer som hittills sett bra ut i tv. Nu står det helt i hans händer. Hur han lyckas fånga och flirta med tv-tittarna. Gör han det kommer det resultera i en bra placering.

Helena Paparizou – Survivor. Överlevaren och artisten med det stora namnet har en bra låt och ett starkt nummer. Den där totalsäkra finalplatsen är inte så säker längre. Jag satte Paparizou på andra chansen för jag tror att Yohios fans är mer röstbenägna och vill gör allt för att få sin artist vidare.

5. Linus Svenning – Bröder. En låt med ett starkt budskap som passar Linus röst väldigt bra. Linus har inlevelse i sitt nummer vilket brukar göra en hel del i dessa tävlingar.

6. Elisa Lindström – Casanova. En låt som är snabb, rolig och glad. En klassisk schlager och en bugglåt i ett. Ett smittande dansant nummer. Schlagerfantasterna lär veta hur man röstar men mormor kanske inte lägger 7 röster på samma kväll?

7. Ellen Benediktsson. Hur tonsäker som helst men låten känns lite zzzzz… Sådana här låtar har visserligen förvånat förut men i det här startfältet tror jag att det kommer bli svårt för henne.

8. Sylvester – Bygdens son. En okej låt och ett okej nummer som andas tillbakablickar till 60-talet/80-talet. Tyvärr glömmer i alla fall jag ganska snabbt bort låten och själva numret är inte så spektakuärt i sig. Jag tror att han kommer att falla bort ikväll.

 

 

Mahan får publiken med sig

Yohio gör det bra där uppe på scenen. Har inte så mycket mer att säga än det då det mesta om hans framträdande är sagt. Mahan däremot som gick ut efter honom verkar vara på hugget och kan komma att bli farlig för sina konkurrenter. Bland annat viftade hon och dansarna med armarna för att visa att publiken skulle hjälpa till och mycket riktigt så var väldigt många på. det såg ut som att hela läktaren var med på app klappa till takten. Storbildsskärmarna på sidan om avslöjar också att numret ser lovande ut även för tv-tittarna ikväll.

Bra drag när Mahan intar scenen med ”ninjawannabees”

Mahan Moin som som övar på sin entré till John Newmans ”Love me again” verkar sedan öva på ett stycke ur Riverdansce medan tygerna ska testas. Tygerna har ännu inte rullats ut men musiken startas ändå. När strålkastarna tänds och belyser Mahan som står mitt på scenen i sin svarta klänning som är öppen på sidorna. börjar sången. Mahan sjunger bra och jag vet inte om det är mina öron som vant sig eller om hon sjunger tydligare i Aleo men jag hör vissa ord bättre idag. Det är bra drag på musiken som dunkande fyller arenans innandöme. Dansarnas kläder och rörelser för dock tankarna till ninjor.

Mahan planerar uppenbarligen att flörta med publiken

Vi ligger lite efter så det önskas en kort paus innan det är dags att ta Aleo en sista gång. Först måste doxck en bild fixas till hojtar koreografen Thomas benstem. När det är gjort drar musiken igång. Det fläktar skönt på parkett medan Mahan bland annat börjar applådera igång ”publiken”. Också ett grepp som säkert är publikfriande.

Förresten, det blir kort men varmt pyro som tillsammans med sluttonerna sätter punkt öfr hennes låt, och dagens reptid.

Mahan Moin verkar trygg

Mahan Moin har efter ett antal minuters soundcheck och genomgång av numret på allvar påbörjat sin reptid. De läckra höj- och sänkbara skärmarna visar stämningsfulla mjuka moln men den mittersta skärmen har ersatts av en metallställning med orange tyg. Mahan inleder ensam men får väldigt snart sällskap av två manliga dansare och kort därefter av ytterligare tre dansare. Det är allt. Matilda Lindell i huskören står off stage och sjunger.

Ljussättningen består av såväl gula spottar som skjuter uppåt längs hela bakre scenen och vita strålkastare från taket som korsar. Mahans ser väldigt säker och trygg ut. Dansen består av både höftrörelser, mycket armar och en inbjudan till den kommande publiken att ”get up” i refrängen. Allt medan dansarna rör sig runt henne. Fläktar blåser liv i både hår, klänning och tyger mot slutet. I avslutningsposen går samtliga ihop i en grupp och sträcker varsin arm mot taket.

Mahan Moin

Roliga texter, snabba takter och starka röster i första deltävlingen

I Malmös startfält har vi många snabbare låtar. Just nu går det inte att peka ut någon låt som storfavorit över alla andra men både Yohio och Helena Paparizou har låtar som kan fånga en. Elisa har ju en glad låt som säkert kan fånga en del. Fem av de åtta bidragen är på engelska medan de övriga tre sjungs på svenska, samt Mahans påhittade ord. Ett intressant startfält som ska ska bli roligt att se åt vilket håll det utvecklas under morgondagen.

To the End – YOHIO

To the end är en snabb, stark upphottad gladpop med mycket gitarr och trummor. Dock går vers och refräng in i varandra så väl att hela låten blir en enda enhet och jag kan inte låta bli att undra om han får tid att andas mellan alla rader. Har vad jag tippar ett liv även efter Melodifestivalen på dansgolven.

Aleo – Mahan Moin

Aleo har en ganska tuff och snabb popig låt med ”electropop”-aningar inbakade. Starka instrument lyfter låten. I refrängen dyker några udda takter upp och det känns lite hackigt men effektfullt. Jag tycker också det låter som att hon sjunger nära gränsen för vad hon klarar av så det ska bli intressant att se hur hon låter imorgon när det är dags för repetition.

Bröder – Linus Svenning

Redan på de första tonerna som spelades upp kom jag att tänka på Fredrik Kempe. Nu är det också han som skrivit låten, vilket alltså hörs. Det är första lugnare låten i startfältet och har en tydlig tempoändring mellan vers och refräng. Jag är något kluven till hur förhålla mig till det. Något i låten får mig att vilja mera. En annan del viskar att ”detta har vi hört förr”. Tonartshöjning inkluderas, med stråkar som litet plus i anslutning.

Casanova – Elisa Lindström

Elisa har en låt i dansbandsstuk, trodde ni något annat? Det som gör denna unik och sticker ut från den mängden är flera parametrar tillsammans. Casanova är en snabb, lättlyssnad, sprallig låt som faktiskt är medryckande på något sätt och högst troligt lär få dig att dra på smilbanden. Själva texten är skämtsam och handlar om hur hon får revansch på en kille, en casanova som tydligen hela åttiotvå tjejer? Vad tycks till exempel om frasen ”och båten som du hade har jag kört på grund oj”? Nåväl, ingen vinnare men helt klart Malmös glädjespridare! Passar bra till Elisa och hennes röst.

Bedroom – Alvaro Estrella

I Bedroom går det hett till. Det är en snabb låt som rymmer väldigt mycket text på kort tid. Förhoppningsvis hinner han med all text även live på scenen sedan. Mycket sker också i låten som att kläder åker av redan på uppfarten. Till sovrummet verkar han emellertid inte hinna. Fräck men kul text. Inledningsvis får instrument och Alvaros sång ungefär lika mycket plats men sedan får han ta över. Låt ej ert barn sjunga denna i vagnen i kön på snabbköpet bara.

Songbird – Ellen Benediktson

Ellen har kvällens andra lugna låt. Det är en enkel, avskalad ballad som känns lite entonigt såhär vid uppspelningen. Det är i stort sett Ellens sång och en gitarr som hörs. Tonartshöjning finns men låten är ändå lite trist med en gäspvarning. De som gillar Anouk lär gilla detta.

Bygdens son – Artist: Sylvester Schlegel

Sylvester sjunger fram en berättande text som börjar med ”Sen jag var liten…”, om drömmar och att de andra ska buga sig för bygdens son. Det börjar rätt lugnt men takten ökar redan vid femte versraden. Dessa följs av en väldigt kort refräng. Faktum är att själva refrängen har en mindre del i texten medan verserna är desto fler. De doakör får komma in precis innan den avslutande refrängen som går upp i tonartshöjning. Man skulle kunna säga att det är lite åt Hellström-hållet i stil.

Survivor – Helena Paparizou

Paparizous låt börjar med 5 små ord som bildar titeln på Brolles tävlingsbidrag från 2011 (7 days and 7 nights) . Det är en svängig stark poplåt som nästan exploderar vid refrängen och passar Helenas röst som hand i handsken. Den har stor potential att kunna ta sig långt om hon lyckas förvalta det även på scenen. Ett avslutande stick leder till den sista refrängen som hon helt enkelt avslutar med ett övertygat ”I’m gonna survive you boy”.