Ringrostig Mohombi hittar det mot slutet

_DSC7041

Man kunde ju först tro att Mohombis spegel utsatts för några spöken i ghostbusters, men så är inte fallet. De ska bara se till så att ljus och allting fungerar som det ska innan artisten kan börja repa.

Mohombi har inte sina scenkläder på sig. Han är den enda artisten som inte kan byta scenkläder eftersom det då skulle bli fel med grafiken i själva numret. Det känns lite ringrostigt och sångaren får mellan genomsjungningarna en del instruktioner om koreografin och kameror.

_DSC7054

Till tredje genomkörningen har han blivit uppvärmd. Rörelserna sitter mjukare och han levererar bra sångmässigt.

_DSC7061

Så firade Mohombi och Wiktoria sin finalplats

Det tog ett bra tag för egentligen samtliga artister att anlända till efterfestens lokaler som i år flyttats ned till bottenplanet. Till slut trillade de emellertid in en efter en. Den första av finalisterna var Mohombi. Han var snabb på att öppna champagnen och fick instruktioner om hur han skulle göra av flera. Den glada 32-åringen firade genom att bland annat skåla förstås med det som var kvar.

_DSC4105

Wiktoria som duschat på scenen inför såväl tv-tittare som publiken bjöd nu istället pressen och övriga i hennes närhet på en mindre dusch av ett annat slag.

_DSC4113

Hennes och Mohombis bord var placerade bredvid varandra så båda finalisterna firade tillsammans genom att posera bredvid varandra.

_DSC4115

Mohombi till final: ”Jag känner att svenska folket är bakom mig”

_DSC3971_01

Mohombi tog sig direkt till final ifrån den första deltävlingen. Med sig tog han Wiktoria och de smider redan planer för framtiden. Det var en glädjefylld och lättad Mohombi som vi mötte i green room efteråt.

Du är i final, hur känns det?

– Jag känner mig fylld med glädje och lättnad för att det känns lite som att det värsta är över nu. Nu kan det bara bli ännu roligare, nu kan det bara bli ännu större och nu kan jag bara bli ännu mer av mig själv. Så att ja, lättnad och glädje och att också kunna känna att svenska folket är bakom mig. Till skillnad mot vad vad kanske har trott i vissa tillfällen eftersom jag är så långt borta för det mesta och turnérar men nej… Sweden got my back!

Hur nära eller långt bort var tanken om en finalplats när du tackade ja?
– Alltså när jag tackade ja till det här då kände jag att det här är ett sätt för mig att kunna komma hem, berätta min historia. Berätta vad jag har gått igenom, vad jag har åstadkommit de senaste åren. Nu känner jag att jag kommer få den chansen och att Sverige vill gärna höra på vad jag har att säga.

Du fick nästan din barndomskompis Nano med dig, han norpade en plats i andra chansen.

– Jag är superglad för Wiktoria. Jag älskar henne. Vi har redan bestämt att vi ska skriva en massa musik ihop. Men Nano är ju såklart en god vän. Han ska till andra chansen och det är därför det heter andra chansen, och jag vet hur kapabel han är och hur duktig han är. Det vet hela svenska folket så att… Vi stöttar alla Nano på andra chansen.

Hur ser din kväll ut nu?

– Nu ska jag jag fakiskt gå och göra det jag är bäst på och det är att festa.

Mer rök för Mohombi

Mohombi hade rök under torsdagsrepet men det var bakom spegeln. Idag har man plockat fram två rökmaskiner till och placerat de framtill på scenen, en på var sida. Mohombi sjunger bra även idag. Däremot får han en backning på någon kameravinkel samt måste synka teckningsversionen av sig själv när han blir indragen i dörren. Detta gick sämre första gången men bättre vid andra genomkörningen av ”Hello”. Det var också den bättre av de. I det stora hela ser det bra ut på skärmarna.

_DSC3834

Samarbetet med Gabriella Tapia Villalobos som till sist får visa sig är fint, både i känsla och i deras rörelser.

Mirror mirror, Mohombi

Mohombi har fått en spegel in på scenen, framför vilken han utför större delen av sitt bidrag ”Hello”. Förutom att han själv avspeglas i denna så syns en tecknad kvinna dansa. Såg lite konstigt ut först men Mohombi lyckas ändå interagera ganska bra med denna tecknade partner. Det påminner tekniskt sett om Måns Zelmerlöw med sin tecknade gubbe men uppgraderat till 2.0.

Hans sång finns inte mycket alls att klaga på, såväl ord som toner som han levererar. Hela numret höjde sig dessutom när, till slut, den kärlek (som den kvinnliga dansaren symboliserar) plötsligt står där på riktigt som fysisk person.

Riktigt snyggt är det och trots den tjatiga refrängen så har Mohombi något här. Det han måste tänka på är var han står så att det inte helt plötsligt blir tre Monhombi i spegeln när man ser honom som animerad.

Starkt i Göteborgs startfält

Av det vi hört ikväll så verkar det lovande. Startfältet verkar starkt, kanske starkare än på länge och flera av låtarna har potential att kunna bli en radio- eller danshit. I Göteborg kommer vi få fler olaika typer av poplåtar och några lite lugnare som faktiskt båda är ganska bra. En sak till, Linnea Deb har med fyra bidrag av totalt sju den här veckan. Undrar om det inte är rekord?

Chasing Rivers – Nano
Man känner igen Nano i denna låt. Det finns en Hold on-känsla över denna midtempolåt men både Lars-Kristian och jag tycker att årets version av Nano är starkare och mer mer modern. Den är mäktig från start och håller det hela vägen, dessutom är sångaren i fokus och han bär upp detta väldigt bra. Låtskrivarna har skapat ett väldigt bra sound som passar Nano.
Vi tror båda att att Chasing rivers kan gå väldigt bra på lördag och säkra en finalplats.

No drama – High 15
Vi reagerade relativt snabbt på att, men herre gud det här känner man ju igen! Ja, man gör det. Om vi säger såhär.. makarna Deb skrev för några år sedan Ace Wilders ”Busy doing nothing” och visst har den smugit sig in här.
Lars-Kristian nämner bra dansrytmer och att man bara vill dansa loss. Jag säger poppig upptempo i tjejgruppsstil. I bryggan har de lyckats kasta in lite rapp. Vi känner dock att det är en nästan lite för snabb låt, som kräver fler lyssningar. Det var som att man inte hängde med riktigt och bara följde med tjejerna.

Not with me – Wiktoria
Not with me är startfältets enda ballad. Den är finstämd med mycket hjärta och då ingår givetvis en tonartshöjning. Wiktoria för fram den bra med sin stämma. Instrumenten och hennes röst samverkar bra. Lars-Kristian ser en kommande Celine Dion i henne. Det första jag kom att tänka på var att bidraget har drag av Sanna Nielsens Empty room. Man skulle kunna sätta en slant på att publiken kommer vifta med lampor i mörkret till Wiktorias sång på lördag kväll.

Mina bränder – Zeana feat. Anis Don Demina
Zeana & Anis Don Demina delar verkligen på oss. Lars-Kristian tycker detta är en sommardänga som man vill sjunga och dansa till. Det finns ett önskemål om att skicka denna till Eurovision i Tel Aviv så att de får gärna plocka fram den engelska texten nu. Njae, Tel Aviv vill inte undertecknad skicka denna låt till. Däremot är vi eniga om att Mina bränder kan få röster från flera grupper. Exempelvis de som gillar Samir och Viktors musikstil, då har lite drag av de i refrängen. Samt de som gillar mer orientaliska rytmer. Refrängen är för övrigt lite mer trallvänlig så det väl låtens styrka.

Mina fyra årstider – Arja Saijonmaa
Ja, vad ska vi säga om detta? Mina fyra årstider med Arja Saijonmaa. Nu har ju bidraget som hon själv varit med och skrivit en fin text som i sig är väl värd att lyssna på. Men musiken? Midtempolåten är alltså en mix av grekisk folkmusik, och svensk visa där refrängen är en pop-wannabe. Behövs det sägas mer? Lyssna själva och skaffa er egen uppfattning.

Hello – Mohombi
Hello är en fin poplåt med mycket trummor, som i det stora hela känns som helt vanlig radiopop. Kanske något för tjatig i texten. Något som gör att låtvalet kanske inte är Mohombis bästa bidrag egentligen, menar vi båda. Jag får dock inget riktigt grepp om den här låten ikväll, känns som att man kommer få en bättre bild av låten under morgondagens repetitioner. Lars-Kristian gillar denna lite mer.

Ashes to ashes – Anna Bergendahl
Ashes to ashes är vi betydligt mer eniga. Man hör att att Anna har vuxit på sig sedan sist men så har det också gått nio år. Det märks både i rösten såväl som på själva låten, hur hon framför den.
Här har hon och sina medskrivare lyckats komponera en skön poplåt på engelska med lite countrytouch som guldkant och det gillar vi. Den har en skön hook och Anna bär upp låten på ett ypperligt sätt.