Svensk pop, humor och nostalgitoner då Sanna återigen bjöd in till musikfest

Fjärde programmet är avklarat av sommarens allsång på Skansen. Det betyder att vi redan har kommit halvvägs. Med gästartister som Bishara, Molly Sandén, Ann-Louise Hansson, Lamix och Anders Lundin blev det en väldig spridning på musikstilarna men även en del positiva överraskningar och några medleyn med Sannas gäster. Sanna Nielsen själv strålade i sin helvita outfit. Okej, den var kanske inte upphetsande i sig men Sanna är bildskön i det mesta. Även i vita byxor och kavaj.

Molly Sandén var först att presenteras, direkt efter vinjetten Stockholm i mitt hjärta. ”Det bästa kanske inte hänt än” är en upptempo poplåt på svenska som togs emot väl. Bakom henne körade för övrigt hennes syster Frida. Kvällens första allsång ”När vi två blir en” stod folk till slut upp i sjungandes mer eller mindre utan häften till hjälp.

Bishara som under kvällen avslöjade för Sanna Nielsen att han kommit i målbrottet, lyckades ändå leverera en bra och stabil version av sin genombrottslåt ”On my own”. Tillsammans med en kör av unga fans på ståplats.

Av de två på varandra relativt efterföljande allsångerna fungerade ”Bara få vara mig själv” bra, som Bishara var med och ledde. Men när så Sanna drog igång ”Sommartider” blev det ett ordentligt drag med handklapp och en del dansande vid sina platser. Här sjöng också många med i texten obehindrat och utantill.

Anders Lundin har stått på den här scenen många gånger tidigare men aldrig som enbart artist. Han stod nu på scentungan med vyn över Stockholm i bakgrunden och sjöng en fin liten visa om livet och relationer. ”Låten heter Bara du och jag”. När så Sanna Nielsen mötte upp honom på scentungan var Anders första reaktion att utbrista i ett lyckligt ”I’m back!”

Nu blev det ingen allsång för honom. Istället hade man byggt upp en julig scenografi med släde, halmbock och säck. utöver det användes även en grill och en solkarta som rekvisita. Tillsammans med Sanna gav han på ett jul-i-medley där jullåtar fått ny, lite humoristisk och somrigare text. Det var grillning, robotgräsklippare och klimatet som togs upp. Roligt medley som gick i ganska snabbt tempo och kändes som en typisk allsångsshow med rekvisita. Man känner igen stilen helt enkelt! Väl genomtänkt och de två samspelade bra.

Ann-Louise Hansson som varit artist i 60 år och har samlat på sig ett otal låtar genom året presenterades så. Fint då och skönt att få höra henne göra ett glatt litet medley bestående av flera av hennes låtar. Årets Melodifestivalsbidrag inräknat. Josefin Glenmark som skrivit den samt körade bakom sin mamma Ann-Louise i Mellon dök också upp. Medleyt avslutades med ”Ces’t la vie”. Ett trallvänlig glatt Mellobidrag från tidigt 00-tal som, även ikväll, fick publiken att ryckas med. Ganska omgående reste sig folk och klappade i takt medan sångerskan rörde sig ut mot scentungan.

Lite av det härliga draget som blev där bibehölls i den efterföljande allsången ”Gammaldags musik”, även om publiken nu åter satt ner. Josefin Glenmark passade på nu när tillfälle fanns att ställa sig hos Britta Bergström och Annika Granlund Jonsson för att bistå orkestern under denna allsång.

Lamix är ännu en rappare som besöker programmet denna sommar. Det känns som att det kan gå hur som helst med rappare som gästartister. Antingen tas de emot varmt av allsångspubliken eller så är de lite för svåra på något sätt. Lamix & rapparkollegan Ant Wan fick väl ändå en god respons men det känns som att Lamix allsång ”Ooa hela natten” var mer omtyckt än hans eget framförande.

Innan Sanna avrundade kvällen genom att åter hylla vår huvudstad tassade Molly Sandén ut igen, ombytt i kort rosa klänning, för att sjunga ”Va det då” till bland annat fansens lycka.

Mysig sensommarspelning av Bo kaspers orkester i Allsångsscenen är din

2504

Sommaren lider mot sitt slut och det näst sista allsångsprogrammet visade sig sitta på ett ganska bra drag, inte minst i allsångerna där alla utom en var mer eller mindre popdängor. Gästerna denna vecka var Bo Kaspers orkester, Molly, Sandén och Lena Philipsson som bjöd på både gamla låtar ur sin repertoar samt några relativt nyskrivna låtar. Dessutom hyllades Jerry Williams av sitt eget band. Att Bo Kaspers orkester fått lotten att äga scenen med egna gäster i en hel efterföljande timme var ett oväntat val och började segt, om man frånser öppningsnumret. Men när de 20 minuter in i denna tog tonerna till ”I samma bil” så fick de till slut upp publiken på fötter i vad som till slut blev en trevlig liten sensommarshow. 

Vi har klivit in i augusti och Det firade Sanna Nielsen med att lägga i fyrans växel direkt medelst allsången Ljudet av ett annat hjärta som såväl publik som bandet gick igång på. En gammal klassiker från Gyllene tider.
Klassiker kan man inte kalla den av sina låtar som Bo Kaspers orkester sedan intog scenen för att ge den musiktörstande publiken men allt behöver inte vara det. Det går en man i mina skor drog ner tempot för en stund till melodiös skön och lättsam pop. I deras allsång däremot reste vi från Halmstad till Göteborg. Anledningen, de hade valt Håkan Hellströms fartfyllda och lite nyare Känn ingen sorg för mig Göteborg 

Det Petter hade att leverera är nog något som många längtar efter nu. Låten heter nämligen Regnet. En svensk svängig raplåt där han även tog hjälp av Sami och en annan av kvällens gäster – Molly Sandén. Petter började mitt på scenen men de tre möttes snart upp ute på tungan där Molly var den som glänste lite extra, klädmässigt.
Den allsång han valt var Janne Lucas Växeln hallå, en av kvällens två Melodifestivalslåtar faktiskt. Den andra är Lena Philipssons Kärleken är evig som avslutade ordinarie program.

Den enda lugnare allsången som stod på körschemat var Mitt sommarlov och den som sjöng in den för ett antal år sedan, Anita Hegerland, kom ut i egen hög person för att bistå Sanna i denna. Det lät nu som att Anita låg lite efter musiken.  Så var det även vid repet och möjligheten finns att det faktum att hon betonade/sjöng orden på ett lite annat sätt skapade den ibland smått förvirrade effekten. Nostalgi på hög nivå oavsett.

2581

Så var det Lena Philipsson ja… Som presenterades genom att Sanna fick publiken att utan texthäfte sjunga några rader ur Det gör ont. Lena hade något betydligt nyare att leverera, nämligen sin nya låt Galen som hon dansant flirtade fram.

Sanna hade sen ännu en allsång som hon ville passa på att sjunga. Titeln var något med sommar… Nej, det var inte ännu en Gesslelåt, inte heller Sommaren i city som bandet gissade. Publiken tillfrågades om vad den hette, vilken ju var Sommar sommar sommar. Hon fortsatte därefter på sommar-spåret men i en omgjord ”Hon kommer med solsken”. Med omskriven text, regnjacka, gummistövlar och fyra dansare i likadana stövlar samt badkläder från 60-talet bad hon vädergudarna om regn istället. Färgglatt och roligt nummer!

2630

Innan allsångstimmen var slut fick även Molly Sandén beträda scenen ensam för att sjunga Större från sitt nyaste album på svenska. En fin härlig poplåt med tillhörande fingerknäpp. Jerry Wiliams hyllades av sitt eget band som gav en lite annorlunda och fin tolkning av It started with a love affair.

När klockan tickat över till 21 och det blev dags för Allsångsscenen är din slog sångaren Bo Sundström två flugor i en smäll genom att börja spela Världens bästa band och presentera hela bandet under detta. Det var ganska stort publikskifte. Ett gäng drog och de som stått och väntat kom in och satte sig på de nu tomma stolarna. Det var också lite sisådär under de första 20 minuterna, fram tills I samma bil kom. Då ställde sig folk upp. Det mest upphetsande fram tills dess var väl att Danny visade sig vara en av deras hemliga gäster. Den andra halvtimmen var lite bättre, då kändes det som att både bandet och publiken blivit lite varma i kläderna. Här bjöds vi på bland annat ett gästspel av Sabina Ddumba, lite diskotek och ytterligare en av deras största låtar – Vi kommer aldrig att dö. ”Dog” gjorde kamerorna kort därefter men de ropades ut på scenen igen och avslutade passande nog kvällen, när solen hunnit gå ned, med låten Tack.

Med tanke på att för det första undrade över artistvalet till att få ta över allsångsscenen för en kväll så visade det sig bli en trevligt musikalisk kväll ändå. att njuta av sådär i sensommarkvällen. Bo kaspers orkester bjöd på sig själva med lite mellansnack samt en tur ut i publiken mitt i alltihopa, till helt akustisk låt. Deras största låtar fick också god respons. Däremellan var det till och från med det.

…Och såhär såg det ut när Frans och de övriga firade

Det hände en hel del inne på själva festen också. Bland annat hade som sagt artisternas uppträdanden för gästerna i lokalen genom att sjunga sina låtar, för skojs skull.

Frans med sångfågeln i handen tas emot på efterfestens scen.
Anette Hellenius och Christer Björkman höll litet tacktal och blickade sedan framåt mot ESC.
Har man inte laser tillgängligt så får man ta till dansare. I det här fallet var det bland annat dansaren Dawid som var kvicktänkt och valde att själv agera ”lasereffekt”.
Har man inte laser tillgängligt så får man ta till dansare. I det här fallet var det bland annat dansaren Dawid som var kvicktänkt och valde att själv agera ”lasereffekt”.
David Lindgren med dansarna sina på rad, in action.
Även Wiktoria uppträdde.
Molly gick upp på efterfesten och upptäckte så att hennes dansare också satt sig i position.
Här blir en vit duk en ypperlig scenografi till Sandéns lilla show men fläktarna fick ersättas med manuell kraft.
Ace Wilder uppträdde även hon.
SaRaha siktar framåt trots att hon inte vann och startade med att på efterfesten köra Kizunguzungu som en favorit i repris.
Även Lisa Ajax svängde loss.
Lisa Ajax
Och här har vi Lisas livekör som glatt hakade på i ”My heart wants me dead” under efterfesten. Dea till vänster och låtskrivaren Linnea Deb till höger.
Panetoz passade på att klä av sig.
Boris René och Helena tog en sista chans (I Melodifestivalen) att dansa med varandra publikt.
Samir och Victor klädde av sig igen, men här körde de fortfarande med samtliga kläder på.

Dagens klädbyte lyfter fram Molly

Molly har nya kläder den här veckan på repetitionen. Osäkert om det är dessa vita finbyxor hon ska ha på sig på lördag eller ej men de skulle passa henne bättre än klänningen hon bar i deltävlingen. Framför allt för att hon nu är helvit klädd och skiljer sig från dansarna som har ljust grå/silvriga byxor, vilket lyfter fram henne och därmed också själva låten.

Scenen är Mollys eget Youniverse

Molly har tagit plats sittande på  scenen i sin vita spotlight, med de fyra dansarna runtom sig. Koreografin är densamma med några små förändringar som finslipats för att inte dansarna ska hamna på oönskade positioner. Molly vill också få fram själva låten mer. Youniverse är bra redan från början och att Molly är säker gör inte saken sämre men innehållsmässigt kunde låten behöva ytterligare ett lyft någonstans för att bli ännu bättre och få det där lilla extra.

Välkomstfesten en gyllene tillställning

Efter fem veckor på turné har till slut Melodifestivalen landat på hemmaplan i huvudstaden. 13 rena tjejakter, 14 rena killakter och ett mixat bidrag har bantats ned till 5 rena tjejakter och sju rena killakter varav en manlig duo och en manlig energirik kvintett som måste inneha rekordet i 60 m parkettlöpning. Dessa artister inledde finalveckan med att festa loss i Stadshuset tillsammans med kollegor, produktionspersonal och andra inbjudna.

Kvällen började med mingel i blå hallen där artisterna fick posera på röda mattan efter ankomst medan gästerna minglade runt vid utplacerade ståbord. Vid flygeln satt Karin Westerlund från ”Så ska det låta” och spelade samt sjöng Melodifestivallåtar i pianobarsstil.

En trappa upp i Gyllene salen hade det dukats upp buffébord i anslutning till borden. Det minglades mellan borden och Panetoz som nu gör sin tredje vecka på raken såg inte det minsta trötta ut. Men så hade de också fått en sådan torrepstid att sovmorgon hade stått på åtminstone vissas schema. Framåt efterrätten och kaffet steg Christer Björkman upp för att hålla tal om att vi nu efter fem veckor ute på tur landat i den blivande Eurovisionsstaden och att detta var första mötet med ESC-staden för den/de som om bara några dagar kommer att koras som vinnare av Melodifestivalen 2016.

Som specialinbjuden gästartist denna kväll klev Maia Hirasawa upp och gjorde om såväl Afrodites ”Never let it go” som The Arks ”The worrying kind” samt som final gav en annorlunda version av Måns Zelmerlöws ”Heroes”.

Halvtid in i festen började några få hitta till dansgolvet. SaRahas dansare och delar av Panetoz var några av de. Annars var det överlag en ledig och mysig feststämning där ljudnivån var lagom hög och det fanns möjlighet att hänga antingen på den lite tystare balkongen, dansa loss till DJ:ns musikval eller bara sitta vid något bord en bit bort i salen och samtala. Det vill säga fram till midnatt då musiken tystnade. Trots det hängde folk kvar under mer eller livliga diskussioner fram tills det att samtliga till slut blev bortschasade mot garderoben och entrén. Flera tycktes ha planer på att fortsätta festandet någon annanstans trots väntande repetitioner imorgon.

Stadshuset
Elden brinner och det är inte många dagar kvar innan vi har en vinnare i MF 2016.
Karin Westerlund spelar MF-låtar som livemusik till minglet i blå hallen.
David Lindgren tycker tydligen att det är dags att kavla upp ärmarna såhär inför finalen.
Isa poserade efter ankomst
Robin Bengtsson, fokuserad.
Ace WIlder hade hoppat i en glittrande dräkt kvällen till ära och avfyrade ett brett leende.
Visar Panetoz upp en ny koreografi till sitt nummer?
SaRaha med dansare ställde upp sig på en rad.
På Frans hade återigen mössan åkt på. Visserligen var det lite kyligt nära entrén men kanske inte såhär kallt?
Molly Sandén kom iklädd en tuff dress och vad passar inte bättre då än en tuff pose.
Blå hallen ovanifrån.

Skumpa, karaokeshow samt lugnare mingel på lång efterfest

 

Artisterna dröjde väldigt länge på att göra entré, åtminstone de två finalisterna Molly Sandén och Frans som inte behagade anlända till sitt bord förrän omkring 15-10 minuter innan midnatt. Några som var desto tidigare dit var två Gävleprofiler. Dels Lars-Åke Wilhelmsson som hade suttit på plats inne i arenan under direktsändningen och gärna tog sig ett litet snack om bland annat deltävlingen strax intill buffébordet samt tjejen som underhöll oss på torsdagens välkomstfest, Britta.

Dolly Style samt Panetoz gjorde storstilad entré medelst mycket glädje och en del spex. Panetoz behagade ha en egen liten minishow med både dans och sång vid borden bara en stund innan finalisterna till slut lyckades hitta dit för att fira med skumpa. Frans fick visserligen spreja ner vissa ur journalistkåren men fick snabbt en flaska fanta i handen av teamet runt sig när det så var dags att skåla. Detta då han likt Isa ännu inte har åldern inne för att själv dricka innehållet.

Festen började lugnt och lite stelt, mycket på grund av att många tycktes ha svårt att hitta dansgolvet. Buffén hittade samtliga till samt till borden men i vilket rum är dansgolvet? Finns det ett sådant? Jodå, det visade sig att dansgolvet höll till i restaurangens bar. Det blev allt mer välbesökt ju längre tiden bar och omkring 02-03 på natten sjöng Martin Stenmarck till sin egen låt på dansgolvet tillsammans med Molly Sandén som hakade på i festruset.

De som ville ta en paus från allt ljud kunde hänga i buffésalen där det var betydligt lägre ljudnivå samt en liten bar eller helt enkelt hänga i foajékorridoren nedsjunken i någon soffa eller fåtölj. Vid 04 stängdes musiken av. Då var fortfarande många uppe på benen med liten lust att gå och lägga sig. Panetoz, som gav undertecknad en lektion på dansgolvet sent på natten, samt Martin Stenmarck och en och annan husdansare var bara några som stannade kvar för att umgås innan vi alla blev utschasade ur lokalen. Då förflyttades festen till annat håll för de som var pigga nog att haka på.

Buffébordet.
Mannen bakom många geniala manus, Edward af Sillén.
Jon Henrik Fjällgren var speciell gäst i mellanakten tidigare under kvällen.
Sarah Dawn Finer beundrade Ginas feststass för att sedan posera med sin programledarkollega.
Linda Bengtzing passade på att pussa pojkvännen Peter Ståhlgren.
Lars-Åke Wilhelmsson hade lämnat Babsan hemma och kom som sig själv.
Molly Sandén hugger tag i skumpaflaskan.
Molly poserar med fulla händer efter att ha öppnat champagnen på sedvanligt segrarsätt.
En av de första sakerna Frans sa var att han inte har en aning om hur man öppnar flaskan. Medan Erik Stenhammar hjälper till med att ta bort papperet tränar Frans på att hålla.
Frans får tips av Erik hur han ska göra.
Panetoz kom förbi och ville fira med Frans. De passade på att lära tonåringen hur man ska fira bäst…
… dvs att ta sikte på Aftonbladets reporter Tobbe Ek. Lärlingen lärde sig snabbt vilket gillades av såväl teamet runt honom som Panetoz.
Frans champagneflaska byttes mot en oskyldig fantaflaska när det blev dags att fira finalbiljetten med sin artistkollega Molly Sandén.

Molly en antik härskarinna som har finalbiljett i sikte

Molly Sandéns scenshow till ”Youniverse” är riktigt mäktig. Hon ser ut som en antik härskarinna i sina scenkläder och ett antal dansare runt sig. det är en hel del krypande och dansande på närmare golvnivå men även stående dans. Extra häftig effekt är det när dansarna radar upp sig precis bakom Molly Sandén så att de ej syns i kameran, vilket däremot armarna de flaxar med gör – Medusaeffekten kan vi kalla det!

Mot slutet backar dansarna undan och vitt tyg plockas fram. Dessa hålls ovanför fläktar placerade bakom Molly så att de bildar en levande bakgrund bakom henne. Molly sjunger ”Youniverse” starkt och säkert om än svag avslutande refräng. Detta sticker garanterat ut i veckans startfält synmässigt och det faktum att hon dessutom går ut sist gynnar henne enormt.

Gott och blandat i Gävles startfält

Gävles startfält är helt klart starkare än föregående vecka. Man kan också konstatera att det är ett mer blandat startfält som ställer upp sig här, med allt från släpig slowpop á la Frans till ballad signerad Molly Sandén och så riktig rock levererat av Eclipse. Det här kommer kunna bli en intressant vecka.

Eclipse – Runaways
Det börjar i rockstil här i Gävle. Bandet Eclipse låter tunga basar inleda. Leadsångaren Erik har en ”ung” röst och det blir en härlig kombination när hans sång möter rockmusiken. Själva låten är snabb, en sån där lagom snabb rock där man faktiskt också hör vad som sjungs, alltså ingen hårdrock. Det är heller inget problem att förstå vad låten heter då ordet ”Runaways” är ofta återkommande i refrängen. Instrumentalt solo ingår. Runaways kan liknas vid ettt ungt Alien.

Dolly Style – Rollercoaster
Välkommen till karnivalen. Men förvänta er inget ”Hello hi”. Det här är en mer vuxen Dolly Style. En halvsnabb ganska trallvänlig Timoteijdoftande glad låt som möter discon. Dock känns den lite för svår för att bli det där klistret på hjärnan. Det finns risk att man tre bidrag senare har glömt bort hur den gick, det har åtminstone jag gjort redan.

Martin Stenmarck – Du tar mig tillbaks
Här möter vi en berättande Martin Stenmarck som minns tillbaka till när han och partnern var 15 år yngre, alltsammans under pianokomp som är det enda som hörs under den första versen. De övriga instrumenten hakar på när refrängen kommer. Riktigt härlig mogen, modern ballad som ger ungefär samma känsla som när man den där sista sommardagen hänger med ett gäng nya vänner och bara önskar att den inte ska ta slut. Stenmarck ber innerligt om att dra tillbaka tiden i denna starka text och fina ballad. Lyckas han fånga tv-tittarna kan han bli farlig i detta startfält.

Linda Bengtzing – Killer girl
Killer girl är en typisk lightschlagerpop modell Linda Bengtzing. Det som gör att vi ändå får möta en ny bengtzing är texten som är ganska fräck och bestämd. Bestämt är också vad Linda är när hon sjunger. Hon vill verkligen vill ha den där killen som inte finns där riktigt än och verkar vara väldig krävande. En modern text som mycket väl kan vara den första i MF-historien att innehålla ordet ”instagram”. Efter ett stick där kören tillfälligt tar över avslutar Linda starkt.

Frans – If I were sorry
Den lilla Zlatanpojken har vuxit upp till en tonåring. Frans tycks på kuppen ha tagit till sig James Blunt-inspiration inför detta deltagande för han har en säregen släpig sångstil som också gör att orden ibland flyter ihop. Själva låten skulle jag säga inte har en chans i detta startfält men så kommer Frans och gör denna slowpop på ett ”osvenskt” sätt. Det är kluvet här. Samtidigt som bidraget känns lätt trist har den en intressant sida också.

Panetoz – Håll om mig hårt
”Håll om mig hårt” Kanske inte den låttitel man i första hand kopplar ihop med Panetoz. Det som dock är sig likt är att de har en dansant festlig poplåt, hade ni väntat er något annat? Även här är det mycket text de har att ta sig igenom men mellan verser och refränger ligger en tacksam utdragen fras med endast två ord som skiljevägg. Sången får de sköta själv men dansa till den skulle jag kunna göra i rätt sällskap (dansar vanligtvis inte).

Molly Sandén – Youniverse
Hjärtslag är det första som hörs i stort sett i Molly Sandéns Youniverse. Molly sjunger vackert i en tvättäkta ballad med moderna tongångar. Man känner igen den nya Molly i låten Dock kändes den inte kändes så stark som man först hade förväntat sig. Den lyfter inte riktigt förrän mot slutet på uppspelningen men det är just det är slutet som skvallrar om att jag tror den kommer lyfta ganska bra när det blir live.

Youniverse kvar i tävlingen

Molly Sandén slipper diskning. Det var igår kväll som det blev känt att 30 sekunder av hennes bidrag ”Youniverse” låg ute på en stor internationell sajt för köp av bland annat musik och böcker.

– Det har inte funnits något uppsåt från artisten eller dess skivbolag som i all kommunikation har varit tydliga med att releasedatumet är den 28 februari. Felet ligger alltså i nästa led vilket gör att det inte finns någon grund för diskvalificering, säger Christer Björkman i ett pressmeddelande.

Klippet togs snabbt bort men innebär samtidigt Sandén kan få en fördel mot de övriga i Gävles startfält. För att eliminera det så har SVT nu släppt 30 sekunder av samtliga bidrag ur den fjärde deltävlingen som man kan lyssna på under ett dygn – fram till 17.00 imorgon kväll på http://www.svt.se/melodifestivalen.

Ur den fjärde deltävlingens synvinkel är det helt rättvist men det blir onekligen väldigt bakvänt att man kan lyssna på den fjärde deltävlingens olika låtar medan den tredje deltävlingens inte offentligörs i klipp förrän på fredag.