Panetoz står inte stilla en sekund

Panetoz has entered the stage. Fast den verkar vara för liten för de för inför sista refrängen spatserar de fem grabbarna på ett led nedför scenen för att ta sig till den puck där Ellen stod förra veckan. Det är väldigt många kameror de måste träna in sig på. att det skulle bli fartfyllt var ingen överraskning och gruppen har en mer eller mindre synkroniserad dans där de rör sig i en grupp över scenen. Då och då kliver någon fram ett steg för att stå lite mer i fokus. Det hoppas, slängs ut armar, sträcks händer mot taket med mera. Ljussättningen går i vitt och gult och orange. P skärmarna målas ett randigt mönster upp. Helt okej nummer som dock inte är lika snyggt i bild kanske som de två tidigare. Sången sitter däremot bra. Men det känns som att de har en högre växel som kommer sättas in på lördag.

 

Busigt glada Panetoz sänder en hälsning

Panetoz kom förbi efter ett möte de haft och var väldigt sugna på att känna på datorn.  Förutom att berätta att man ska sätta på sig dansskorna nu på lördag och vara beredd så blev datorn tillfälligt kidnappad. Det skrevs glatt ner en hälsning som lyder såhär:

”Panetoz ser fram emot att hälsa på er igen! 😀
Och jag hoppas att ni diggar den nya låten som vi har gjort för er!

Kom ihåg! Det blir vad man gör det till! Hoppas ni tar hand om varandra
KÄRLEK LOVEBYFORCE PANETOZ”

Spretigt svårt startfält i Linköping

JEM – Love trigger
Love trigger låter inledningsvis som något väldigt bekant. Detta är rap blandat med sång i taktfast discostil som ”tar paus” i katchiga musikaliska toner mellan vers och refräng. Delar ur BWO skulle kunnat vara med på något hörn. Tycker också att texten är extremt upprepande. Fördelen är att det kommer vara i stort sett omöjligt att missa låtens titel, då den återkommer x antal gånger.

The Refreshments – Hallelujah
Det är en svängig låt i välbekant stil och med bekanta röster. De är lite som en äldre upplalite ga av The Playtones rockabilly, kan man likna det vid. Det skulle kunna vara till fördel för grabbarna då rockabilly funkat bra tidigare i tävlingen men funkar det i denna version? I instrumentalsolot som kommer mot slutet hörs gitarr och handklapp innan killarna åter kommer in med ny fart. En av de skönare låtarna i startfältet ändå.

Manda – Glow
Manda börjar lugnt och lite målande då hon öppnar munnen och tar ton. Lagom lugnt. Den växlar sedan tempo och blir mer poppig med stråkar som dyker in i låten då det blir dags för refräng. Dessa gör väldigt mycket för själva låten, som en extra krydda. Den är lättslyssnad med en tonartshöjning efter sticket, inför avslutande refräng där Manda tar över, för att sedan avsluta på samma sätt som hon började. Det vill säga lugnt och stillsamt.

Panetoz – Efter solsken
Nej, Panetoz kommer inte få er att sätta läsken i vrångstrupen på lördag kväll. Detta är Panetoz rakt ut i deras fingerspetsar, med väldigt mycket text till den snabba musiken.  Det är faktiskt väldigt svårt att sitta och höra låten spelas upp första gången och kunna hänga med i texten. Då är det lättare att se framför sig hur killarna kommer att studsa runt på scenen och vifta mot bland annat publiken. De sjunger om att regn kommer efter solsken och att inget kan trycka ner de men hur många refränger har de egentligen?? Det känns som cirka 10 refränger och att låten är mer än tre minuter lång. Ett problem de kan ställas inför är att många kan komma att jämföra denna med deras tidigare hit ”Dansa paus”.

Pink pistols – I am somebody
I am Somebody inleds direkt med att en kvinnlig röst sjunger just titeln på låten. Sedan hoppar resten av gruppen in och låten kommer igång. Jag får lite Young blood-känning om än svagare.  Det är en snabb låt åt rockhållet med vers och refräng som växlar in i varandra. Ett stick följs av tystnad innan tonartshöjning och ett lite rockigt avslut kommer. Den kan troligen gillas av både gamla och unga rockkillar men jag sätter ändå ett frågetecken på de.

Sanna Nielsen – Undo
Veteranen Sanna Nielsen har även detta år en ballad. Det är hon och ett piano som inleder Undo. Hon brukar vara tonsäker och sjunger lika bra här på inspelningen av låten. Dock lite för stilla låt för min smak. Den måste växa till sig för att får mig att nappa. Visserligen ökar takten till andra versen och en tonartshöjning ingår innan Sanna avslutar lika stilla som hon öppnat upp. Inte riktigt som man förävntade sig att hon skulle låta så det är en ny Sanna vi kommer få se och höra. Sen är frågan går det hem?

Little great things – Set yourself free
I Set yourself free landar vi i en rockkonsert. Det är bas, trummor och hes småskkrkig sång av de unga killarna samt ett instrumentalsolo mitt i. Det är hårdrock light och svårt att bitvis höra texten, något som förhoppningsvis blir bättre under resterande veckan.. Avslutet är snabbt och tvärt. Startfältets tuffaste bidrag.

Martin Stenmarck – När änglarna går hem
Den tidigare Melodifestivalvinnaren Martin gör som Sanna här i Linköping och inleder lugnt med endast något enstaka instrument som uppbackning till sången. Tempot smygökar successivt upp till refrängen där han tar ny fart och låten blir starkare. Det hörs att det är en låt signerad Stenmarck. Dock växte den väldigt mycket andre genomlyssningen där man ”upptäckte” låten på nytt, vilket kan vara till hans nackdel.

Sammanfattning: Panetoz o Martn Stenmarck är de enda med svenska texter. Det är extremt svårt att säga något om startfältet då det är spretigt samtidigt som flera av låtarna tittar lite åt det ryckigare hållet. I dagsläget känns det inte som ett jätteroligt startfätlt, snarare svagare än förra veckan. Dock brukar det växa under veckan och detta är förhoppningsvis inte något undantag.

Det hörs när Panetoz är i närheten…

Det hörs direkt när Panteoz är på intågande. Från att ha varit ganska lugnt här i lobbyn till att plötsligt höra stoj och glada skratt som om ett mindre festsällskap strax ska komma runt hörnet. Det visade sig vara Panetoz i gott sällskap med en lika glad Sanna Nielsen som gick mot hissarna. Man kan nog ana redan nu att det finns goda chanser till festligheter här i staden.

Variation av musikstilar och glimten i ögat under gårdagens allsång

Det var en riktig blandning av musikstilar i gårdagens allsång från ett smått regnigt Skansen där publiken fick en chans att dansa ordentligt. Artisterna som uppträdde var Cookies n Beans, Panetoz, Thorsten Flinck, Soundtrack of our lives och Divine. Kvällens stora överraskning var att Måns Zelmerlöw tog för sig och sjöng om att byta stil från mysfarbror till cool.

Måns inledde med att riva av Gyllene Tiders Sommartider i en väldigt uppskattad allsång. Därefter äntrade Soundtrack of our lives scenen. De har hållit på i 17 år och detta var deras första och enda besök i allsången innan de slutar på obestämd tid. De stod för det lite rockigare och deras första låt för kvällen var Instant repeater. Sångaren Ebbot med blomsterkrans på huvudet tog av sig den och kastade ut den i publiken likt en frisbee.

Cookies n beans som besökte allsången för första gången som grupp bjöd på kvällens dos av country. De började lugnt när de sjöng sin Go tell the world men ökade snart takten.

Thorsten Flinck kunde inte vänta med att kliva ut på scenen och avbröt Måns mitt i påan, inte behöver väl han (Thorsten) någon större presentation? Tillsammans med Kenny Håkansson framförde han sin låt från årets Melodifestival, Jag reser mig igen, på sitt alldeles egna sätt med mycket inlevelse. Även under den nästkommande allsången Calle Schewens vals fick han nytta av sin skådespelarbakgrund då han agerade Evert Taube i ett stycke.

Operatrion Divine som var här 2008 senast stod för det lite mer klassiska men kryddade med nypa humor. De diskuterade kort om hur man gör när man valt fel man för att lägga fram en historia till själva sången. De vill sprida operamusiken till alla på ett lättsamt sätt och detta är deras sätt att göra det på.

Nästa punkt i programmet innehöll även det en eller flera nypor humor när Måns greppade mikrofonen själv. Han startade sittande på trappan i tankar kring honom och allsången för att sedan resa sig och få sällskap av fyra dansare samt göra en manlig ”Linda Bengtzing”. Det vill säga hans ljusa kavaj och byxor åkte av i farten för att avslöja en mörkare mer alldaglig klädsel under. Därefter åkte skinnjackan och solbrillor på, musiken tog mer fart. Ett nummer med glimten i ögat rakt igenom då det bland annat drevs med Carolas blomkastning.

Panetoz fick avsluta med att hjälpa till i den trallvänliga allsången Oh boy där publiken gungade med. När Panetoz strax därpå rev av deras stora sommarhit Dansa, pausa reste sig hela Skansen och dansade med. Även om man inte känner till gruppen har nog få undgått låten. En perfekt avslutning på en minst sagd varierad allsångstimme.