Peter Boström-arkiv - Melodifestivalen

Kupp mot Boström och G:son på livad efterfest

Även Skellefteå bjöd på en lång efterfest. Lokalen gillade jag skarpt! En stor rymlig välplanerad sal med stor plats för dans i ena delen av rummet, på lagom avstånd från borden.

Caroline af Ugglas och Elin Petersson var tidigt på plats. Först vid 23.30 anlände Ravaillacz och kort efter de State of drama. Körberg fastnade dock i receptionen till en början, där han skrev autografer till några småtjejer.

Körberg fick äran att öppna flaskan men undvek att duscha bordet och sin omedelbara omgivning med innehållet. Istället hällde han upp glas efter glas och delade ut.

Då var det mer livat och blött hos State of drama. Där var det Emil som greppade champagnen, skakade den och njöt av att ta sikte på de omringande fotograferna. Två gånger. Det som var kvar räckte till att både vattna sina bandmedlemmar direkt i gapet samt duscha i det.

Maten under kvällen bestod av en mindre buffé med lite kött, potatis, lax, sallad och bröd. Till dessert bjöds pannacotta och chokladmousse.

Musiken var väldigt blandad, både schlager, rockigt och annat. dessutom gjordes en kupp mot Boström och G:son där hans danska bidrag We own the universe (sjungen av Daze) spelades. G:son som stod i den mindre baren längre in bara skrattade. de låtar som ända hördes mest var Eddie Razaz Alibi och Janet Leons Heartstrings. Det var säkert 4-5 gånger/låt under kvällen. Elin peterssons Island spelades först mot slutet då de lugnare låtarna plockades fram. Då var klockan närmare 04.20. Ett plus för Eddie som kom upp och dansade varje gång hans låt spelades. Den första gången det skedde, tidigt på kvällen, visade han upp ett ”specialkoreograferat spontanummer” för oss tillsammans med dansarna, till stort jubel och många applåder. Just Eddie oc Amanda Fondell var väl de artister som var kvar till slutet och kanske någon mer som funnit ett lugnare hörn i någon enskild vrå.

Nöjd efter Skellefteå sitter jag nu på ett snabbtåg på väg hem. Bildspel från festen utlovas, förhoppningsvis väldigt snart. Beroende på hur bra internetuppkopplingen här är. Så håll ut i alla fall några minuter till. 🙂

Svenskarna som deltar i den danska melodifestivalen

Loreens låtskrivare Peter Boström och Thomas G:son tar det inte lugnt efter segern med Euphoria. Vid presentationen av bidragen i den danska festivalen återfinns killarna som låtskrivare till We own the universe, sjungen av Daze.

Dessutom har de med tre bidrag i den svenska melodifestivalen och G:son är medskyldig till ytterligare två bidrag. Som om inte det räckte är G:son redan klar till Eurovision Song Contest genom Georgien som handplockat honom som låtskrivare. Rent teoretiskt betyder det att han kan få hoppa mellan tre olika bord under ESC i Malmö senare i vår.

Ytterligare två svenskar återfinns bland låtskrivarna i Danmark. Det är Oscar Holter från Lionheart som som ligger bakom Kate Halls bidrag I’m not alone samt artisten Albin Ljungqvist.

Danska Melodi grand prix kommer kommer också att besökas av Herreys som är en av tre pausartister tillika tidigare ESC-vinnare. De andra två är Brotherhood of man (1976) och Johnny Logan (1980+1987+1992).

Taggad Danny på egna ben trivs i Luleå

Danny som går ut sist i Luleå är väldigt glad att få vara med igen i Melodifestivalen och att få känna på årets scen. Han säger att det är lite läskigt att inte ha det där stödet bredvid sig hela tiden men har blivit lite varm i kläderna under repen och dessa dagar.

Jag frågade Danny hur mycket han har varit med och skrivit på låten. Rapen har han skrivit helt själv i sin studio. Texten har han och Figge Boström skrivit medan melodin har alla tre varit med på. Danny liknande det med att det har varit tre väldigt bra kockar. Att han skulle sjunga var klart från början, däremot var det osäkert vilken låt de skulle ta.

– Vi gjorde en annan låt som vi fokuserade mer på men så kände vi efter ett tag att vi var tvungna att skriva klart In the club för det var något mer där och den kändes mer äkta för mig.

Vid påpekandet att det är en väldigt upprepande refräng svarade han snabbt:

– Absolut, men det är det bästa med den!

Något han absolut inte vill göra är en riktig schlagerlåt med höjningar å dyligt för det är inte han.

– Inte för att jag inte dansar och lyssnar på de. När de kommer blir jag skitglad men det är inte jag.

Att till exempel tacka ja till att göra den låt som Jenny Silver gör här i Luleå är helt otänkbart då det varken varit rätt för honom eller hans fans, men han säger själv att det är en väldigt bra schlagerlåt.

Inför morgondagen är Danny skitladdad och hoppas att det kommer vara smällfullt i arenan med en publik som är taggad till tänderna. Att det ska vara en stämning som vibrerar i hela Coop arena (Danny skakar på bordet för att visa rent visuellt). Dessutom hoppas han att dagsformen ska vara på topp och att han inför morgondagen ska få en grym nattsömn då han av någon anledning lade sig sent inatt. Det sista skulle en viss välkomstfest kunna förklara…