välkomstfest med livemusik och hemtrevlig känsla

för att vara Stockholm var det verkligen en ovanligt bra välkomstfest. Denna gång hölls den på Operaterrassen. som inretts med separata middagsrum med en bardisk vid ”mellanskiktet” och en flygel uppställd vid artisternas bord. Såg ut som en trist rumsuppställning vid ankomsten men det märktes inte av nämnvärt mer än att man åt sin trerätters vid borden och minglade runt i mellanskiktet eller vid artisternas hörna.

Artisterna anlände glada och festsugna en efter en, Sanna Nielsen i en vit kreation medan Alcazar-trion var uppklädda till tänderna och såg närmast ut som ”Charlie’s angels” när de poserade utanför rummet där uppenbarligen personalen intog sin trerätters.

Anton Ewald
Yohio i sina solbrillor
Sanna Nielsen
Helena Paparizou
Panetoz
Lina, Andreas och Tess som ”Charlie’s angels”?

En liten stund efter att desserten burits in hördes musik, det var Marika från Så ska det låta som satt vid flygen och underhöll med sina versioner av äldre Melodifestivallåtar bland annat. En ipad fick agera notpapper, men så är människan väldigt datoriserade nu för tiden och vad kan man inte göra med en ipad? Joy Deb kör för övrigt tydligen samma linje i deras studio där de har ställ för ipad och iphone. Andreas Johnson stod lugnt lutad mot bardisken redo att tjattra lite. Bland annat kom vi in i en diskussion om antal deltaganden i festivalen och vem som varit med flest gånger, en diskussion som Bjering kom och hoppade in i en kort stund stund senare.

Med en bra bit hem lämnades festen redan före 23.30. Precis innanför dörren möter den glada låtskivarduon Deb upp, på väg uppåt igen.
– Ska ni dra nu?! Det är nu nu festen börjar, tyckte Linnea.
Det blev en stund samtal med de de valde att dra uppåt mot festligheterna igen.