Lugnt välkomstmingel då Linköping välkomnade alla upp på scenen – bokstavligen

Med ett nytt repetitionsschema var det ganska snävt om tid mellan det att repen var slut till det att välkomstfesten började. Ändå hade de flesta hunnit anlända uppenbarligen när vi (jag och fotografen Izza som tagit dagens alla bilder från repen) släntrade in omkring 20 minuter efter det att festen öppnat sina portar. Programledarna som brukar komma sent höll precis på att posa på röda mattan då.
IMG_3007

Felix Sandman syntes bara en stund senare mellan borden där artisterna hade sina platser. I övrigt var det ståbord som gällde. Då borden ställts upp inne på scenen i Linköpings konsert- ock kongresshus var det enda som hindrade folk från ett ofrivilligt stagedive några röda band.
IMG_3013

I ett bakre intilliggande rum stod rn mindre buffé uppdukad, bestående av lokala och närproducerade delikatesser.
IMG_3017

Sonja Aldén visade gärna upp sig i sin kungligt blåa kreation (nåja, ni fattar)
IMG_3023

Jan Johansen som satt vid Sonja Aldéns bord trivdes bra under kvällen och passade på att dra ihop ett gruppfoto med programledarna.
IMG_3035

Det är flera tidigare tävlande som gömmer sig bakom artisterna på ett eller annat sätt. Erik Segerstedt till vänster till exempel står bakom scen och körar åt Robin Bengtsson i ”Take a chance” här i Linköping.
IMG_3049(1)

Loulou, Ashley och Dinah i gruppen The Mamas är tre riktigt härliga tjejer som kan bjuda till. Man kan nog även påstå att de var kvällens färgklickar med tanke på kläderna.
IMG_3057

Apropå tidigare tävlande som gömmer sig bakom årets deltagare, i gänget bakom Malou finns det två stycken. Isa Tengblad till vänster körar bakom scenen (tillsammans med Emelie Fjällström) och Alice Gernandt till höger är en av koreograferna och nummerkreatörerna. Vissa känner mest till henne under namnet Ace Wilder.
IMG_3073

Suzi P är inte så lång men hennes silvriga klädsel gjorde att man lätt såg var hon höll hus. Sedan var det inte så stort utrymme heller som festen höll till på egentligen.
IMG_3083

Två av husdansarna, Lamin Holmén och Keisha von Arnold satt bredvid varandra vid ett av borden i glatt samspråk men ställde utan problem upp på en bild.
IMG_3089

Festen var rätt seg inledningsvis och vad för musik den där DJ:n med saxofonist spelade egentligen är en gåta men det var nog ingen som lyssnade. Tills saxofonisten kom ner och gick runt bland borden, då ökade feststämningen markant och bland annat Felix Sandman fick lite dansfeeling. Ett kort klipp från det kan ni se på instagramkontot Mittmediamello. Dock började de flesta gå omkring 22-snåret redan kändes det som. Då gapade många av borden och stolarna tomma. När vi lämnade omkring 22.20 mötte vi en extremt glad Sean Banan som verkade göra någon slags sen ankomst. Eller så hade han varit där länge men på något sätt lyckats smälta in bland alla andra. Hur som helst… så här ser en glad banan ut.
IMG_3103

Supersäker, glittrande Sonja på startbanan

Sonja Alden tog med sig en bro sist. Nu har hon iklätt sig en beige glittrig långklänning och ställt sig på en väg kantad av landningsljus. Längs denna strosar hon sakta, steg för steg närmare publiken. Det här är riktigt klassiskt på alla sätt, levererat av en supersäker Sonja Aldén. Det känns som det ska myvket till innan hon ska Det är ett avskalat och riktigt vackert bidrag.

_D3S7672

_D3S7687

Sonja kommer leverera om hon håller på lördag. Frågan är hur väl denna ballad tas till svenska folkets hjärtan och hur mycket de röstar.

_D3S7709(1)

Vem sticker ut och vilka överraskar i Linköpings startfält?

Vi har nu hört veckans alla låtar och det här är mina omdömen om de efter kvällens uppspelning. Det finns inget riktigt bottennapp alls här och flera starka låtar samt några som sticker ut på ett eller annat sätt.

The mamas – Move
Förra årets ”vinnarkör” The Mamas öppnar Linköping starkt med en riktigt svängig powerlåt. Det känns lite som att de fortsätter på John Lundviks bana men på sitt eget sätt. Låten innehåller en tydlig refräng som inkluderar handklapp, förutom en brygga med tonartshöjning, lät det som. En härlig, skön låt som har en förmåga att fånga en. Känns som att det kommer bli en del moves här.

Suzi P – Moves
Förutom det där lilla s:et i slutet på Suzis låt är de två första låttitlarna förvillande lika. Men… där slutar likheterna. Suzi har en häftig låt där sångerskan avverkar en hel del text på kort tid. Den är åt hiphophållet, innehåller tydlig refräng och ett beat, som är rätt så lättsmält att lyssna på. En lugn brygga tar ned tempot tillfälligt.


Robin Bengtsson – Take a chance

Här blir det pop av MF-vinnaren 2017, men rätt lugn sådan. Versen är mer berättande och det är en stark refräng. Själva frasen, som även är låttiteln, för tankarna åt ABBA men det är långt ifrån kvartettens signum. Robin kommer fram bra i denna låt som känns modern.

Malou Prytz – Ballerina
Malou är tillbaka. Nu med en mer vuxnare låt. Titeln Ballerina kan dock förvilla för medan det lätt för tankarna till något gulligt så är det här en mer medveten låt, en stark pop i midtempo som påminner om Sia. Det här är starkare låt för hennes del mot debutåret. Låt och sångerska passar varandra. Ska bli roligt att se hur hon framför denna på scenen.

OVÖ – Inga problem
Duon Finess och Ivory ger startfältets enda poplåt med afrikanska danstoner. Den innehåller stadigt beat, rap och sång så en mixad historia helt enkelt. Trots en hel del text är den lätt att följa med i, men låten fångade inte mig.

Sonja Alden – Sluta aldrig gå
Det lyser Sonja Aldén om det här bidraget. Nu har hon visserligen varit med och skrivit denna själv så det kan ha en viss förklaring. Sluta aldrig gå skulle mycket väl kunna platsa på hennes skiva ”Till dig” från 2007. En klassisk vacker Sonja-ballad där texten kommer fram fint och tydligt och där ett enkelt pianokomp såväl inleder som avslutar låten. Hon sticker garanterat ut i detta startfält, vilket kan vara en fördel för henne. Hon har ju ingen konkurrent här inom balladgenren.

Felix Sandman
Felix är en bra artist men jag får inget riktigt grepp om låten vid första genomlyssning. Felix har en modern poplåt där man inte kan ta miste på vad bidraget heter. Tycker dock att takten känns halvt haltande. Det är snabbt varvat med lugnare delar. Han och Robin kan möjligen slåss om röster, men är det till nackdel eller räcker rösterna till för de båda?

Imorgon är första repen för artisterna inför oss och då får vi se hur det här ska arta sig under resten av veckan.

Sonja Aldén vill inspirera med sin låt

Sonja Aldén är tillbaka i Melodifestivalen. Låten hon tävlar med heter ”Sluta aldrig gå” och är skriven av henne själv tillsammans med Bobby Ljunggren och David Lindgren Zacharias. Lägger man ihop alla gånger Sonja varit med, inklusive körande och i rollen som låtskrivare, så blir det här deltagandet hennes sjunde.

Minns du dina tidigare deltaganden?
– 2005 var första gången jag var med med ett bidrag. Det var Shirley Clamps ”Att älska dig” som vi skrev tillsammans. Det var första gången jag tävlade med ett bidrag men jag var med redan två år tidigare (2003) och körade bakom just Shirley i en annan låt. 2006 tävlade jag som artist med låten ”Etymon” och sen så hade jag The Poodles bidrag ”Night of passion”.
Sonja rabblar upp ovanstående deltaganden utan större egentliga svårigheter och prickar även in hennes två senaste som artist. Dessa två är ”För att du finns” (2007) och I din himmel (2012).

Bra minne där! Men om vi ska prata det nya bidrag, berätta om det?
Sluta aldrig gå heter den och som titeln kanske insinuerar är det ju att man inte ska ge upp. Det finns så många som går igenom… ja, fruktansvärt jobbiga saker av olika slag. Den här låten vill då både inspirera och kärleksfullt uppmana till att resa sig och fortsätta gå. Att inte ge upp helt enkelt. Den ska ge kraft och hopp och tillit. Det känns som att låten förhoppningsvis kan få göra något för att lyfta andra människor. Det är det jag hoppas.

Om jag frågar redan nu vad du tror dina odds är, vad skulle du säga då?
– Oj! Ja, jag är så otroligt lyckligt befriad från att ens ha tänkt de tankarna så jag vet faktiskt inte. Jag har ingen aning och nu tycker jag också det är så svårt att sia. Om man visste att alla människor har en enda röst per nummer, då kanske man kunde liksom uppskatta någorlunda lite närmare sanningen. Men nu är det ju spritt språngande omöjligt! Man vet inte vilka som röstar och hur många gånger. Så att jag har verkligen noll aning och det är ganska skönt. Jag går verkligen in och bara ska göra mitt bästa. Egentligen är det det enda man kan göra och sen blir det som det blir. Men det är klart jag hoppas att det går bra för låten också, för då får den spelas mer.

Halleluja vilken blandning i veckans allsång

_DSC5183_zpsyj90k1bz
Sanna och Orup

Det var ett fullspäckat program med hela sex artister som slogs om programtiden vilket gick så pass bra att de flesta även enades i ett medley tillsammans med Sanna Nielsen en bra bit in i timmen. Denna strålande kväll på Skansens topp.

Solala presenterades under själva signaturen och avslutade den tillsammans med Sanna. Den första som presenterades härnäst stod inte med bland artisterna men en 8-årig kille vid namn Alfred ställde sig bredvid programledaren med ett dragspel och gjorde orkestern en man (eller rättare sagt pojke…) starkare under allsången ”Guld och gröna skogar”.

Var det inte välkända låtar som artisterna valt att framföra så var det lite nyare som fick sommarkänslorna att komma fram i denna redan sköna julikväll. SaRaha sjöng sin ”Kizunguzungu” som är väldigt smittande i takten och med en egentligen ganska obegriplig text för många men som ändå bjuder in till allsång i refrängen. Förmodligen en av anledningarna till varför sångerskan fick något av en hit på kort tid med denna under sitt deltagande i Melodifestivalen. Den snabbare allsången ”Bergsprängartango” som SaRaha sedan valde tycktes passa henne perfekt vad gäller både energi och utstrålning.

Anders Glenmark och Sonja Aldén framförde båda lite nyare låtar som var ett skönt inslag mellan alla andra punkter i programmet. Sonja sjöng den vackra ”Bastuholmen” medan Anders Glenmark lät publiken få höra sin nya låt ”Vackrare”. Vackrare blev också fröken Nielsen när hon kom ut med en blomsterkrans i håret som matchade hennes redan somriga outfit. Vad passade då inte bättre än just Glenmarks egen ”Hon har blommor i sitt hår” som allsång?

En minst lika passande allsång var den son Sonja hjälpte till med, nämligen ”vilken härlig dag, helt perfekt för dagen som var. Så även Ted Gärdestad-medleyt där Solala, Anders Glenmark, Sonja Aldén och Sanna Nielsen levererade Teds största låtar i ett väldigt bra och snyggt arrangerat paket. Mitt ibland allt detta somrigt och fartfyllda blev komikern och artisten Josefin Johanssons nummer blev något av en välkommen lätt humoristiskt paus där hon delade in allsångerna i fyra kategorier: Namn, väder, färdsätt till vatten och danser geografiskt. Riktigt intressant på något konstigt vänster att höra men hennes egenbyggda allsång kändes malplacerad och delade upp numret en en längre och en kortare del.

_DSC5159_zpslnru9e76
Lizen, Rosie och Annika vinnare av veckans MinAllsång

Veckans vinnare av MinAllsång var för övrigt en härligt glad trio som går under namnet Pantertanterna. Lizen, Rosie och Annika satte sig på VIP-en iklädda rosa glittriga hattar, fick varsin mikrofon och tog över allsången för några minuter när de släppte loss där i mittgången under “Aj, aj, aj”. Orkestern å sin sida passade på att klä upp sig i blå dansbandskavajer eftersom denna allsång från början är en dansbandslåt skriven av Rune Wallebom.

Den enda som egentligen ska ha bakläxa är Orup. Inte för hans egen timme utan för allsången “Regnet det bara öser ner” som han gick in och gjorde under den ordinarie timme. Nu höll sig regnet undan men det känns alltid osäkert att sjunga om regn på Skansen och med tanke på väderleken som varit hittills i år så känns det inte helt klokt att ge vädergudarna några blöta busidéer i onödan…

Övergången från ordinarie timmen till Orups egen timme var däremot riktigt mäktig när hela hans band kom ut och rev av “Hallelujah och prisa gud” inför en lyrisk publik som kom på fötter av bara farten. Detta lade också lägstanivån för det som sedan väntade.

Sonja når ut genom rutan

Jag kanske inte borde ha flyttat ner Top cats från att gå vidare? De såg bra ut i rutan och verkar gå hem hos publiken längre in här i Scandinavium. De är dessutom det enda Rockabillybandet här, vilöket borde ligga till lite fördel hos de. Samma sak gäller också för Sonja Aldén som ju har enda balladen och når ut genom rutan. Jättesnyggt i rutan när scengolvet täcks av rök och Sonja nästan ser ut att sväva.

Sonja Aldén vet hur man väcker media

Godmorgon. eller god förmiddag om det passar bättre. Idag är det lördag och dags för deltävling 2. Går Ulrik Munther till finalen ikväll? Kan David Lindgren ta hem en biljettplats? Eller varför inte Timoteij? Sonja Aldén kanske vinner hela Sveriges balladhjärtan och några till?

Apropå Sonja så vill jag nog utnämna henne till veckans artist med en stor humoristisk ådra och den som vet hur man väcker pressen. Igår fredag befann hon sig i pressrummet för att prata med en stor kvällstidning i en webbsändning. När hon var klar gick hon igenom rummet mot utgången men stannade några meter framför dörren och vände sig mot alla mer eller mindre upptagna mediemänniskor. Sonja säger sedan högt:

– Oj…hörde ni vad som hände nu?

Sådana gånger undrar man självklart vad som hänt nu, det ligger en nyfikenhet i en som vill veta vad det handlar om. Så man tittar upp. Sonja tittar mot oss, skrattar.

– Ni skulle sett era miner nu. Allihopa…

Hon skrattar och lämnar rummet. Ja se Sonja, det är i stort sett omöjligt att inte gilla denna charmiga positiva kvinna.

Sonja Aldén från torsdagens genrep

Skönsjungande Sonja fortsätter leverera

Sonja Aldén hade sin scenklänning på sig igår så i klädväg är det ingen nyhet, inte heller att hon är tonsäker och känns väldigt trygg. De små rörelserna i koreografin passar vackra Sonja. Visserligen får hon hjälp med kamerorna men man kan inte begära att det ska sitta direkt hur van en artist än är. Sonja passar till och med på att berömma såväl ljud som ljus och LED för ett bra jobb. Men Masen är bäst, enligt henne.

Efter tredje och lyckade genomkörningen frågar hon:

– Nu lös båda kamerorna som ett disco, vilken ska jag titta i?

Sonja Aldén

Sonja täcks av ”giftig” rök och låtsas ta farväl

Till andra genomkörningen har fläkt och rök lagts på. Men den blir liite för mycket rök kanske, den dränker sakta men säkert vackra Sonja som säger hejdå till den nyfikna publiken. Studiomannen von Z hasplar snabbt ut sig att vi som sitter här framme ska tänka på att röken är giftig.

– Det säger du nu… hörs från en nu helt skymd Sonja Aldén.

– Andas inte in den, fortsätter von Z.

Sonja låtsas kvävas genom att ge ifrån sig ljud och säger sedan:

– Vi ses i Nangijala.

Har jag sagt att Sonja är för härlig?

Sonja i rök