Festligt och fartfyllt allsångsprogram med oväntade inslag

32-1

Ja,  det var det! Nu har vi kommit in i halvtid av sommarens allsång på Skansen. Den här veckan gästades Sanna Nielsen av artister som förutom glädje fyllde programmet med Rockabilly, svängig countrypop, mer rivigare musik med rocktongångar samt dansant musik. Allting mixat och varvat med diverse allsånger som vanligt. Dessutom hyllade programledaren med dansare Ulla Billquist i ett fint medley bärandes tidsenliga kläder.

Wiktoria var först ut i det ordinarie programmet och gjorde sin första och enda låt för kvällen – ”As I lay me down” från årets Melodifestival. Det var spridda allsångstendenser i publiken under framför allt refrängen. Hennes allsångsval var ”En kväll i juni”. Med tanke på att det endast skiljer en bokstav mitt i dessa två månader, varför kunde man inte döpa om den till ”En kväll i juli”? Tror inte låtskrivaren Lasse Berghagen skulle protestera särskilt mycket och det skulle passat bättre in i programmet nu när vi ändå kommit halvvägs genom månaden.

Det blev lite mer allsång i den vackra och lugna ”Pepita dansar” innan The Boppers intog scenen och rörde om lite med ”Wanna be your man” från deras nya skiva. Annat skulle det låta, åtminstone lite senare under kvällen när de även fick leda en allsång och dessa fem karlar då hade valt ”Flickorna i Småland”. Ett väldigt oväntat val…
41-1
Miss Li var nästa artist att bli presenterad och få kliva ut på scenen. Hon bjöd på sin ”Love hurts”, en låt som inte ska förväxlas med Nazareths låt med samma titel från 1975. Hennes låt är helt egenskriven och släppt detta året och kan närmast liknas vid en kombination av rivig rockpop kryddat med några jazztoner. Kändes stundtals lite för skrikig för öronen. Däremot var allsången ”Vill ha dej” långt ifrån skrikig men den är så pass känd bland såväl ungdomar som gamla att det blev ett bra drag även här.

Med facit i hand var det smart att stoppa in Sannas Ulla Billquist-medley mellan The Boppers och Miss Li för att dra ner tempot något och låta även ögonen få lite godis. De hade nämligen dragit upp både gatlykta och parkbänk på scentungan. Lägg till vyn över Stockholm som kuliss, deras scenkläder och samspelet mellan dem under numret så var det njutningsbart på två plan (hörsel och syn).

Bra drag var det för övrigt under nästa välkända allsång – ”Ooa hela natten”. Draget fortsatte när The Boppers återigen ställde upp sig på scenen och rev att ett medley bestående av fem låtar varav ”Under the boardwalk” och ”Goodnight sweetheart”. Den sistnämnda blev det allsång i redan på repet tidigare under dagen då publiken envist fortsatte att sjunga vidare på låten trots att bandet tystnat. Detta imponerade stort på gruppen så varför då inte göra om det till en allsång under direktsändningen? Som de uttryckte under dagen:
– Det är ju ändå allsång…
48
Panetoz avslutade kvällen rejält, så pass att de förutom att få leda den avslutande allsången även fick köra sin ”Limbo” som finallåt. Det vill säga progammets signaturlåt signerad Berghagen ströks till förmån för en limbofest där även delar ur publiken fick haka på och se hur lågt de kunde komma. Ett festligt bra ihopsatt program med genomgående bra stämning och drag.