The Moniker: Loreen kan ta hem hela skiten om Svenska folket röstar rätt

The Moniker hamnade på en sista plats men säger själv att han tycker det viktigaste är att man mår bra. Han undvek den egentliga frågan om känslan efteråt.

Men hur kändes numret ikväll?
– Skitbra, det är därför jag inte kan vara besviken, för att det kändes så jädra gött. Låten kan man inte direkt ändra innan man går in på scenen. Låten tycker jag är skitbra men det tyckte inte tillräckligt många nänniskor som tittade på det här programmet, det är synd.

Vad tycker du om finalisterna då?
– Loreen kan ta hem hela Eurovison om Sverige röstar rätt nästa gång.

Publikens betyg av The Moniker?
– de var goa, asgoa var de.

Om han får en förgrågan om att delta kommer han inte tacka ja, han är inte den typen av artist som tackar ja, säger han. i så fall skriver jag en smäktande ballad o tar hem hela skiten. Inte ens om du får en jättebra låt?
– Nej, det finns olika sorters artister, vissa sjunger andas låtar och gör det jättebra. Jag tycker halva grejen är att man skriver låten själv.

Hur ser kvällen ut?
– Ikväll dricker jag vin och festar med mina kamrater.

Moniker och Sean Banan rör till det för kameramännen

Sean Banan och The Moniker roar sig kungligt i green room med att föra in sina armar i varandras bilder när de bara är fyra finalsugna kvar. Publiken reagerar roat. Då går de två humoristerna steget längre och byter plats. Deras respektive kameror gör sitt bästa för att få sin artist i bild så en kort stund ser man Sean Banan samt The Moniker i två rutor. Ännu mer skratt från publiken.

Finalisterna idag blev The Moniker och Marie Serneholt. Nu är det några timmars paus till direktsändning.

The Moniker och Afro-dite går hem

Svart-vitt blir färg när Gina presenterar The Moniker. Under gårdagens genrep var hon i svartvitt men såvitt jag hann se var allting i färg idag. Kanhända de tyckte det inte såg bra ut och skippade det. Jag reagerade i alla fall igår på att det blev en rejäl kontrast med övriga programmet att plötsligt ha grynigt svart-vitt i en bild.

Publiken är för övrigt fortfarande med och börjar låta redan när hans namn nämns. Frånsett lite svajig slutpose har Moniker inga missöden under I want o tbe Chris Isaac (This is just the beginning). Både han och Afro-dite får bra gensvar.

The Moniker fortsatt stark

Låten med den långa titeln I want to be Chris Isaac (This is just the beginning) är fortsatt stark liksom The Moniker själv som dock inte har samma showaktiga framträdande som förra året. Förhoppningsvis drar inte det ner låten som är värd åtminstone en andra chans. Han kör igenom låten en andra gång på i stort sett samma sätt. Antagligen sitter mycket om inte det mesta för honom. Killen som tar stativet mitt i låten har emellertid ändrat taktik och valde istället att köra gatlopp från kant till kant. Fördelen för honom är att det inte sår varesig gladiatorer, steadykamkillar eller bandmedlemmar i vägen.

The Moniker

The Monikers tur att repa

Vi har kommit fram till startnummer tre och The Moniker har äntrat scenen iklädd sina randiga byxor och jacka med päls. Jag var lite fundersam igår till hur katten det skulle se ut egentligen men med en silvrig poncho under så ser det faktiskt enhetligt ut ändå. Han står vid sitt stativ ända fram till andra versen då han grabbar micken och går mot ena sidan av scenen. Liksom igår försvinner stativet lagom till sista refrängen. Nu har de pratat ihop sig på scenen och koreografen står och bläddrar i sina papper. Daniel med band står snällt och väntar på klartecken.

Moniker

Glasblåsning och 3-rätters på trevlig fest

Kvällens kommunfest var en trevlig tillställning och en positiv överraskning. Det fanns redan någon artist där kring 20-slaget, som Loreen. Bara en stund senare började de ramla in en efter en. Vid ankomsten fick man ta ett glaschampagne vid ett bord och mingla runt ett tag. Tills det blev dags att sätta sig till bords vid fint dukade bord med två uppsättningar gafflar och knivar samt en liten meny som beskrev de tre goda rätterna på menyn. Förrätten bestod bland annat av tartar på åsnegös, medan varmrätten bestod av potatismuffins och en utsökt kalvfilé. Menyn avslutades med Ostkaka och tillbehör. Just 3-rätters kan jag inte minnas att vi haft sedan Gävle 2007. Det vanligaste är buffé.

Abalone dots roade sig tidigt med att stå och jamma med instrument och sång ganska nära baren, inför kamera. De var dock inte de enda som visade sin musikaliska förmåga, det gjorde även The Moniker som gärna drog delar av sina låtar under det att kvällens konferencier samlade ihop honom, Marie Serneholt, Gladys del Pilar och Abalone dots för tävling i glasblåsning. En tävling som The Moniker vann. Som överig underhållning hade en lokal kör kallats dit. Ur deras repertoar kan nämnas schlagermedleyt som de framförde. I ungefär den här vevan började alla skockas nära baren för lite eftermingel. Dock började det rätt snart mattas av på framför allt artister omkring 23.30, men Sean Banan var kvar och gick runt en del medan Thorsten Flinck stod mellan borden och baren, vilt viftande under samtal med en annan. En dj hade hyrts in och stod och spelade discomusik men såg så väldigt ensam ut där vid scenen. Alla gäster höll till vid eller kring baren.

En ganska trevlig tillställning som blev lite extra mysig i och med den 3-rätters sittningen och glasblåsandet som ett exotiskt inslag, men så är vi ju i Småland också.

Varmrätten, Växjö
Gladys blåser glas

Moniker ser säker ut

The Monikers tid har kommit, det är alltså hans tur att repa. medan bandet ställts upp portionerat på dukade festbord med avkapade ben står The Moniker direkt på scengolvet. han börjar med att dirigera delar av bandet för att sedan kliva fram till mikrofonstativet. Han känns självsäker och skakar på huvudet samt gör handklapp då och då. Jag hann inte se exakt när eller hur han fick glasögon på sig men det var någon gång mellan ”Chris Isaac” och ”Brian Ferry”. I mellanpartiet där man kan luras att tro att låten tar slut stpr han med ryggen mot oss och posar, pekandes snett uppåt. När musiken återkommer med ny kraft har han fått hjälp att bli av med sitt mikrofonstativ och avslutar nära trappan med mikrofonen i handen. Bakgrunden går i rosa med svarta och vita rörliga mönster.

Några av positionerna ändrades emellertid till andra genomgången liksom glasögonen som nu inte alls var med.

Moniker

The Moniker: ”Det var så jädra kul tid”

The Moniker gjorde debut förra året med sin glada Oh my God och slutade på en tredjeplats i finalen. Årets låt heter I Want To Be Chris Isaak (This Is Just The Beginning).

Deltagande i Melodifestivalen 2012 fanns inte ens i hans tanke förrän de ringde från skivbolaget bara dagar innan deadline och frågade om han hade någon låt. Då kollade han igenom skrivna låtar och såg I want to be Chris Isaac (This Is Just The Beginning). Låten passade dessutom inom ramarna för 3 minuters-gränsen. Melodifestivalen 2011 var den roligaste tiden i livet för honom.

– Det var så jädra kul tid så jag vill va med igen.

Låttiteln kan ge upphov till en del funderingar om bakgrunden. The Moniker tycker att Chris Isaac är en grym kille och första minnet av Chris är när han gjorde Wicked game ihop med Helena Christensen.

Han såg jädrig cool ut då vem vill inte va honom?

The Moniker tycker det känns jättehedrande att komma med igen och räknade ut att då det skickats in runt 3500 låtar i år så har han fått med två låtar av cirka 7000 ochdet är stort. detta gör dock inte att han känner sig som en vinnare redan. Däremot kände han sig som en vinnare förra året när Oh my god placrade sig på en tredje plats.

– Nu e det mycket mer press på en eftersom det gick så bra sist, konstaterar han men den kommer bara göra honom bättre då han gillar press. Press lär han säkerligen få så jag önskar honom all lycka till.

The Moniker, från förra året

The Moniker: Jag blir bara nervös i green room

The Moniker haffades också efter genrepet igår. Han hann ladda upp mellan andra chansen och finalen. Han tror dessutom att det är bra att vara inne i det, och med tanke på att han varit krasslig så var det nog bara bra att lunga ner sig några dagar. Han är väldigt nöjd med genrepet.

–          Det känns skitbra, det gjorde det faktiskt. Jag har fått respons från grabbarna, var tvungen springa ut och kolla med dem, hur var det? Skitbra sa han så jag är helnöjd.

The Moniker är från andra chansen och var alltså sist in i Globen tillsammans med Sara Varga. Jag undrade om han ser det som ett underläge.

– Jag tycker jag är i underläge hela tiden faktiskt för att de är mer etablerade många av de här och det är inte jag.

Han tror ändå det var bra för honom att få komma till andra chansen när han nu ändå gick vidare för då fick folk höra låten två gånger till. Det känns fint för honom att komma till globen på det sättet. Om han är nervös då?

– Nej men jag kommer bli jäkligt nervös när jag sitter där märker jag. Där uppe på scen blir jag inte nervös för där mår jag bäst och det är bästa platsen jag vet. Men där borta,  jävlar vad nervös jag kommer vara!

Som sista fråga fick han svara på om han tror på sig själv.

– Det ska man alltid göra! Kom det snabbt som svar.