Lekrum, uppskattat medley och trerätters när konserthuset bjöd in till fest

Växjö förlade välkomstfesten till konserthuset, vilket var ett bekant ställe för alla som var med senast. Lokalen bestod av en enda stor öppen yta, något rundad i mitten. Artisterna fick gå en röd matta in i lokalen då det var ett litet jippo utanför. Redan innan det utsatta startslaget för festen hade två av artisterna hunnit komma, det var Krista Siegfrids och Robin Bengtsson. Vad gäller Krista Siegfrids verkar kamerorna gilla henne för hon var fotogenisk och inte svårjobbad alls.

f1_zpsq7g0esqc
Krista Siegfrids
f3_zpsuc9ikzwg
Robin Bengtsson

Därefter hittade Jasmine Kara dit och resten av deltagarna en efter en. Även flera växjöprofiler var där och minglade.

f4_zpsubm6omaw
Jasmine Kara
f5_zpss0pt9jns
Jasmine Kara och Krista Siegfrids
f6_zpsvichh5mu
Filippa & Bella
f7_zpslr3jqnka
FO&O

på ett bord i närheten av ett naket träd låg det flera lappar/taggar i högar samt pennor. På dessa lappar kunde artisterna skriva något kort och hänga upp i trädet. Det passade bland annat Robin Bengtsson på att göra.

När alla kommit och slagit sig ned hölls först ett lagom långt tal som var lite överdrivet här och där dock. Till exempel kan omöjligt ”alla utom en” artist varit i Växjö, eller exakt hur meningen nu var sagd. Maten bestod av en trerätters meny med lax, olika blomkål och rågchips till förrätt. ryggbiff med tillbehör som huvudrätt och till dessert en kompott på svenska äpplen med vaniljkräm.

Nere vid toaletterna fanns ett lite större utrymme med helspeglar i ett sorts minikapprum. Där stod ett bord uppdukat med diverse roliga peruker, flugor, hattar, glasögon och dyligt medan det hängde kläder på en ställning intill. Detta blev ”lekrummet” där många fastnade.

f8_zpsgtrq6msj
Filippa & Bella visade upp kvällens nya stil

Vid ankomsten spelade några elever från kulturskolan lugnare musik till minglet. Däremot blev det helt andra toner senare under kvällen då de gjorde om flera festivallåtar i nya versioner. Såväl Robin Stjernbergs (som skrivit Bengtssons bidrag och satt i lokalen) ”you” samt Carolas ”captured by a lovestorm” och ABBA var några av de. Till slut ställde sig flera upp och diggade med medan koreografen bakom Kristas bidrag fick feeling och började bugga mellan borden.

Dock avtog festen väldigt snabbt för när dessertern serverats och alla var klara drogi stort sett alla artister med team därifrån. Tog en sväng till artisthotellet efteråt för att kolla läget och fann baren/restaurangen relativt lugn och tom så de flesta verkar ha dragit upp på sina rum ganska tidigt.

Sedvanlig chokladfontän och minikonsert på traditionell mark

Trots renovering av rådhusets fasad var vi återigen, nästan exakt ett år senare på samma plats för att ”inviga” Malmöveckan på riktigt. Artisterna droppade in i små grupper och togs emot i trappan av fotoblixtar bland annat. Den åtråvärda chokladfontänen stod återigen på sin plats i mitten av rummet mellan de uppdukade bufféborden och agerade samlingspunkt ju längre in på kvällen det gick. De enda två som vi tyckte oss fatta när det blev dags för välkomsttalet var Allywan och Etzia. Möjligen hade de lyckats smita förbi den kamerabärande välkomstkommittén på något mystiskt sätt…

1_zps6pi0bjcv
Årets chokladfontän.
2_zpsglnyxtfl
Plockbuffén.
4_zpsehoiiikn
Pontare kom med sin fru Elisabeth till vänster.
5_zpsfxamo9uo
Lisa Ajax
7_zpsty6bu9rs
Mariette på väg upp i trappan

Välkomsttalet som hölls var för övrigt föredömligt kort. Så snart vi välkomnats till Malmö återigen växte köerna fort till maten. Programledarna som repat i arenan under kvällen trillade in en bra stund senare när alla redan var i gång med att stå eller sitta vid bors runtom i salen och prata om allt och ingenting.

Mariette intervjuades under kvällen vid chokladfontänen (var annars i Malmö?) och den som nog tog priset i kategorin ”mest intervjuade/uppassade” denna kväll måste ha varit Roger Pontare. Han stod med bland annat sin fru Elisabeth och blev ideligen avbruten mitt i maten av de som ville antingen intervjua, ta bilder eller bara prata lite allmänt. Men alla fick sin tid…

Dismissed var nog en av de mer rörliga artisterna under kvällen och de syntes var de än befann sig. Det var bara att titta efter en lång kille i ärmlös klänning med tre olikklädda fäljeslagare.

Den snyggast klädda, undrar om inte det var Linnea Deb som förutom att ha skrivit Lisa Ajax låt ”I give a” körar på såväl det bidraget som bakom Mariette i ”A million years”. Hon bar ljus kavaj och stiliga och smycken som passade till kläderna.

8_zpsh3xvikck
Benjamin testade pianot.

Festen hade säkert hållit på omkring 2,5 timme och det var faktiskt fortfarande en hel del kvar i salen när Benjamin Ingrosso fann ett piano i ett hörn och satte sig för att prova dess klang. Det lät uppenbarligen bra för han satt kvar där en god stund och spelade.

Först runt 23-snåret dog festen och man började så sakteliga bege sig. Sist kvar till slut endast några få inkluderat Joy Deb, Aftonbladet och SVT:s Gustav Dahlander.

Ovanligt bra välkomstfest med tanke på läget

Eftersom välkomstfesten i år är på samma plats som efterfesten så fanns det i huvudet uppmålat en bild av att det skulle bli en slags lam smygstart på efterfesten. Det var det absolut sista som hände. Efter den tråkiga presskonferensen där SVT avslöjade att de tyvärr tvingats att diskvalificera Anna Books bidrag ”Himmel för två” så var det läge att bege sig till den lite roligare festlokalen. Det första som hände där var att Linnea Deb kom framspringande för att ge en kram innan man knappt hunnit sätta foten där inne. Vilket i och för sig är väldigt trevligt! snart anslöt Ace Wilders koreograf och blev indragen i samtalet. Faktiskt är hela Ace team ett skönt gäng.

Ungefär 10 minuter senare öppnades dörrarna till den uppdukade skaldjursbuffén och folket började ta plats. En riktigt stort bonus och eloge för Elite som faktiskt förstår att skaldjursallergi INTE per automatik betyder att man är vegetarian. Inga problem – vi fixar en köttbit till dig istället, tyckte den rara personalen.

Jag vet inte om det var folket eller lokalen eller skaldjuren som gjorde det men många kändes extra pratglada och lättsamma ikväll av någon anledning. Till exempel stöttes Mimi på mitt i lokalen då hon kom med en uppstoppad fågel och mer än gärna ställde upp på fotografering med den. Wastesson-Sjöberg-Forsberg visade sig också där även om de såklart var nedstämda över det som skett men i en intervju med Aftonbladet berättade att de lärt sig av detta misstag och får hålla bättre koll framöver vad som sker med låtarna om de deltar i andra länder samt att deras andra låt med After dark (som tävlar i Norrköping) inte är inskickat någon annanstans än till just Melodifestivalen. Bara omkring en halvtimme efter att skaldjuren dukats bort började festdeltagarna att samlas vid den lilla baren längst in i salen där utrymmet snabbt fylldes av mingelsuget folk varav mycket personal och skivbolagsmänniskor.

Trots att det var välkomstfest, att flera av deltagarna har ett jobb att sköta imorgon också och att festen hölls på deras hemmaplan med deras boende några hundra meter bort så höll festen på oväntat länge. Klockan var närmare 00.30 när Edin med danskollegorna Mario och David lämnade lokalen men inte för att sova. nej, de skulle dra vidare sa de. Under kvällen hanns även med att hälsa på Ace och få en pratstund med henne.

Sammantaget får årets första välkomstfest ett väldigt högt betyg.

Linnea Deb med Ace Wilders koreograf Litho Nericcio och maken Joy Deb tillsammans med Wilders fyra dansare Ly Lee, Danielle Lundgren, Paulina Creola & Sofie Ericson.
Mimi Werner med sin fågel (kakadua?)
Lennart Wastesson, Sven-Inge Sjöberg och Larry Forsberg vars kväll tyvärr inte blev som önskat.
Ace Wilder blev överförtjust över att någon (undertecknad) uppmärksammade hennes örhänge, som är specialdesignat av Emma Sundlöf (Sundlof925 på Instagram)
dansarna Edin Jusuframi, Dawid Bienkowski och Mario P. Amigo. De två sistnämnda dansar i Mimi Werners nummer.

Café opera gjorde Melodifestivaldebut, var värd för välkomstfesten

Det var lite som Annexet i en miniversion. Det vill säga från entrén löpte en röd matta till en bildskärm där Melodifestivalens logga bland annat visades. På denna röda matta anlände de flesta artisterna, undantaget Ravaillacz som inte ens dök upp.

Själva festplatsen var stor till en början med ett större rum där mat dukades upp och det minglades. I det mindre anslutande rummet hade artisterna sina bord. Sean Banan kom till festen klädd som en egyptier med en svensk slips. Denna utklädnad åkte av efter en tid. Då fick han också visa sin vighet och kroppsbehärskning genom att ställa sig i någon slags Matrix-pose som skulle fått många att ramla på rygg. Inga skadade knän här inte…

Sean Banan anlände klädd såhär till festen. Till en början höll han i två glas och ville kramas när han såg undertecknad. Kort därefter svepte han i sig den ena välkomstdrinken (som smakade exotisk fanta med en gnutta tillsats) för att posera för fotografer.
Ola Lindholm, Sean Banans låtskrivare kom också.

David Lindgren och Robin Stjernberg anlände ungefär samtidigt och valde att posera tillsammans framför skocken av kameror innan de traskade vidare in. Först valde dock Robin att busigt hålla upp två fingrar bakom Louise Hoffsten under hennes röda matta-entré.

Mitt i rummet stod ett kryss av bord uppdukat vilket gav åtta möjliga köer till maten. I mitten på ett runt bord stoltserade stolt sångfågeln. Smart tänkt men gjorde å andra sidan att man ficka ta en rejäl omväg för att komma till andra sidan salen. Desserten hittades inne hos artisterna och bestod av mousse på någon sorts kakbotten.

Sångfågeln stoltserade mitt i rummet.

Runt 22 släpptes allmänheten på vilket gav svaret på varför vi fått ett café opera-armband vid ankomsten. Detta band behövdes visas upp för att komma in i det mindre rummet där i stort sett alla tryckte. I den vevan bytte dj:n musik från MF- och ESC-låtar till mer disco.

Robin Stjernberg fann ett mindre befolkat område längst in i rummet där han övade på några läckra dansmoves tillsammans med några andra samt tog sig en pratstund med Sean Banan. Ralf Gyllenhammar lämnade tidigt festen och när jag lämnade lite över 23-slaget var Robin Stjernberg kvar samt låtskrivarna till just You som också hade planer på att börja dra sig hemåt men inte riktigt kommit dit.

Ingen chokladfontän men Malmös kommunfest ändå lyckad

Den välkomstfest som Malmö bjuder på har vad jag kan minnas alltid varit i rådhuset. I år inget undantag. Vi var några stycken som önskade tillbaka chokladfontänen som fanns förra året. Någon sådan fanns inte denna kväll men väl två likadana bord uppdukade med diverse kött, lax, grönsaker och potatissallad bland annat. Mitt emellan dessa bord stod ett mindre runt med en hög spättekaka i mitten. runt den stod fat med mindre bitar spättekaka, små formar med någon sorts paj och en hallondessert.

Artisterna som bor ett stenkast ifrån anlände en efter en. De flesta blev stoppade i trappan för fotografering. Army of lovers kom en och en, inte tillsammans. Alexander Bard valde därför att fotograferas med sina gruppmedlemmar istället för ensam. Sist in var faktiskt Britta som tassade in med vän precis när Malmös borgmästare fick sorlet i salen att tystna och påbörjade välkomsttalet, som var lagom kort.

I ena sidan av rummet satt en mindre grupp musiker som spelade små fina melodier på stråkar under det tidiga minglet, bland annat kunde vi plötsligt urskilja en instrumentell Euphoria i ny tappning. Robin Stjernberg stod med några vänner nära dessertbordet senare på kvällen när han blev tillfrågad om att posera inför kameran.

– Javisst! Tyckte han och log mot linsen. de två bekanta som sekunden tidigare stått i samtal med honom tittade tyst på vid sidan om och log de också. Camilla Henemark slog sig ner i en soffa i ena änden av salen där hon kunde ses mesta delen av tiden, vad jag såg i alla fall.

Vid 23 eller däromkring tändes så taklamporna och de kvarvarande gästerna drog sig snabbt nedåt mot garderoben för att röra sig vidare åt något håll. Troligen fortsatte festen en stund i artistbaren liksom den gjort föregående år.

Skellefteå bjöd på guldtackor, mingel och dans på kommunfest

Kommunfesten i Skellefteå höll till i Folkparken. Vid ankomsten välkomnades man av en ren som stod fint uppställd utanför entrén. Marshaller i höga hållare kantade vägen fram till ingången. Vi kom närmare 20.15, jag och tre till. Då hade redan de flesta  från svt och ett antal artister redan hunnit komma. Nu stod de glatt och minglade innanför dörrarna, många med ölglas i händerna. Det bjöds nämligen på öl gjort här i området, liksom smakbitar av ost. Caroline af Ugglas och Emil i State of drama var en av de sista artisterna att anlända.

Lite mingel och sen så satte sig alla till bords. Buffén bestod av både stor sallad, olika kött, potatiskaka med innehåll samt krämig sås med rom, för att nämna en del av det. Riktigt gott. Desserten var ännu godare, en bakelse som skulle likna en guldtacka samt kaffe eller te. Gubbarna i Ravaillacz var en av de sista artisterna att ta sig till sina bord.

Efter desserten fortsatte minglet. Flera stod i baren och umgicks medan andra satt vid borden och pratade. Andra strosade runt mellan borden. Danny och Gina kom till festen iklädd gul respektive grön dräkt och pratade med flera av gästerna.

Dock hade antalet tunnats ut betydligt kring 23.30, många artister tycktes ha lämnat festen. De kvarvarande började senare dansa till musiken. Kring 00.25 var det i stort sett bara svt-personal samt en och annan media kvar. de som inte dansade höll till i baren längst in. Hur länge till festen pågick kan jag inte svara på men misstänker att den är slut nu, närmare 02 på natten.

Högsta betyg till Nyköpings kommunfest

Om ni tycker att det blev lite tyst här så beror det på att vi var tre personer som skulle försöka hinna med en buss så fort dagens repetitioner var över. Därefter skulle det hinnas med att fixa till sig på hotellrummet innan taxin kom för att ta mig till kvällens kommunfest. Vilken fest sedan. Jag kan helt klart säga att det var den bästa välkomstfesten på väldigt länge och det är inte bara jag som gett den detta betyget. En skivbolagstjej (icke nämnd vid namn eller bolag) skrev till och med i ett socialt medie att den var lite för bra, vilket säger en hel del.

Problemet är bara att veta var jag ska börja och sluta och hur jag ska väcka de skrivande hjärncellerna. Om ni inte blir alltför ledsna kommer därför världens bästa sammanfattning av världens bästa fest, eller något åt det hållet, imorgon efter frukost.

Välkomstfesten fortsatte på hotellbaren

Det blev en sen kväll igår. Först anlände ett tåg av män i äldre dräkter till rådhuset. Dessa placerade sedan ut sig inne i själva rådhuset. Artisterna anlände efter 20.00 och droppade in i ganska så snabb takt. Hanna Lindblad och Linda Sundblad med följde höll knappt på att få komma in då alla ville ha de på bild medan Danny som kom efter en glittrande Charlotte Perrelli försökte smita undan fotograferingen i dörröppningen. Dock fick han snällt backa tillbaka och posera inför kamerorna men valde ganska snabbt att avancera inåt.

Det första som mötte en när man klev in i salen på övervåningen var ett runt bord med meloner på. Dessa meloner hade spett med jordgubbar, marschmallows, mango och någon till frukt instuckna i sig. I mitten reste sig en hög chokladfontän. Riktigt Mumma var det! Kring denna blev det ibland ganska tjockt.

Maten var uppdelad på två bord, ett på var sida om detta iögonfallande dessertbord. Bland utbudet fanns räkor, kyckling, gubbröra, gulash, grönsaker med mera. Mestadels ståbord fanns och några få sittplatser, varav Christer Sjögren och Lotta Engberg valde att ta upp det ena bordet under kvällen. Hanna och Linda med sitt kvinnliga kompani försvann en stund ut ur salen senare på kvällen men kom tillbaka med en stor bergsprängare som ljöd. De dansade runt bland gästerna i närheten av buffén för att sedan ställa bergsprängaren på ett bord i närheten och dansa för den nyfikna roade skaran som samlades framför de. Försök gjordes också att locka upp Danny som till slut ändå drogs upp upp och anslöt sig till de för att visa upp sina dansanta färdigheter.

I övrigt hände det inte så mycket förutom minglet förstås där Marie Serneholt gärna stod tillsammans med Sandra, sin kontakt och ett gäng till i glatt samspråk under kvällen. Dynazty höll ihop under kvällen, sågs oftast mer eller mindre tillsammans. Den som nog var mest ”här och där” det var Danny som tycktes prata med de flesta i hans väg som ville prata, han fick till och med skriva autograf till en glad manlig besökare.

Trots att musiken tystnade i salen någonstans runt 22 – 22.30 så höll sig många gäster kvar ända tills ljuset tändes. Ganska snart efter det bar det vidare till artisthotellets bar där vi fastnade i några timmar innan jag lämnade platsen vid 01. Då hade de flesta artisterna lämnat baren. Det var väl Marie Serneholt och diverse skivbolagsfolk som fortfarande höll sig kvar.

Artister minglade i gyllene salen

Välkomstfesten igår kväll hölls i stadshuset, i gyllene salen. Det var buffé med väldigt god mat och vackra dekorationer. Desserten bestod av någon syrlig mousse-liknande sak, kladdig chokladkaka och liten kaka med fyllning toppad med bär. I vanlig ordning minglades det runt och åts av maten. Det som är så trevligt med blå salen är att det inte finns några bord utsatta mer än i något hörn så det är verkligen mingel för alla, även artisterna. För att inte tala om miljön där! Väldigt vacker…

Rickard Olsson fick jag en liten pratstund med mot kvällens slut men den som nog var populärast på festen var Linda Bengtzing som knappt fick vara ifred under en längre stund. När den ena var klar med att fota henne var det nästa som ropade på henne.

Jag lämnade stadshuset runt 22.45 eller däromkring för att ta tåget hem.

Eric Saade
Rickard Olsson uppklädd och pratglad
Danny signerar
Sara Varga