Berättelsen bakom ett fotografi

IMG_6118.JPG
Om jag hade varit En blandning av Olle Häger och Hans Villius och jag bara plockade ett fotografi i arkivet och började berätta.

December.
Ett snöpinat vinterlandskap någonstans i nordvästra Jämtland. Med ett litet 70-talsrenoverat kök där det här fotografiet är taget.
Men i allsin dar har kvinnan så stor kastrull på spisen om det bara är hon och den unge mannen som är på besök som ska äta lunch?

De väntar någon fler.
Vad kvinnan inte vet är att det sällskap som snart ska komma kommer att försöka ta hennes livsverk ifrån henne. Och den unge mannen till höger, som väntar på att köttbullarna ska bli varma, anar inte att han gjort resan till det lilla köket i den stormpinade fjällbyn förgäves.

Nu kommer de.
Gästerna har åkt åtta mil för att ta sig hit. De är propra, mannen som ser ut att leda sällskapet är klädd i brun skinnjacka och pälsmössa och har gabardinbyxor på sig.
Han hälsar på kvinnan, som bjuder in de fyra personerna i köket. De börjar genast plocka fram tumstockar, pennor och anteckningsblock.
Och så mäter de. Under tystnad. Väggar. Golv. Fönster.

Sällskapet är utsänt från kommunkontoret i Krokom och det har åkt de åtta milen i Selmas Pensionat i Bakvattnet för att mäta hennes utrymmen. De ska snart bestämma att hon måste stänga det pensionat hon drivit för fjällgäster sedan slutet av andra världskriget. Allt började i hennes lilla stuga, och sedan har verksamheten vuxit, men hennes specialité, köttbullarna, har stekts på den lilla spisen i det trånga köket sedan starten. I alla år.
Men det är nya tider nu.
Hälsovårdsmyndigheterna åker runt och mäter. Och Selmas köttbullar har det för trångt. Så hon måste stänga.
Men det vet hon inte på fotografiet.

På bilden tror hon ännu att hon ska kunna blidka paragrafryttarna från Krokom med sitt unika vapen, köttbullarna.
Och mannen till höger är Ingemar Stenmark. Han väntar på ett reklam-tv-team från USA som ska komma och filma och ta bilder på honom i ostörd jämtländsk fjällmiljö. Men inom någon timme får han via telefon reda på att filmandet är inställt på grund av dåligt väder. Så han får åka hem igen.
Men han skulle aldrig klaga på köttbullarna.

(Bilden är tagen av förre ÖP-fotografen Sten Eklund)

Publicerat av

Stefan Nolervik

Bloggare, skribent & krönikör på Östersunds-Posten.

3 reaktioner till “Berättelsen bakom ett fotografi”

  1. Helt underbar historia för jag har själv både hyrt rum av och ätit av Selmas helt sagolika mat. Inte bara en gång nu då utan en massa gånger. Selma och hennes make Erik blev som låtsasföräldrar till oss ungdomar.

  2. En fantastisk kvinna!
    Har tillbringat många jular och sommarveckor hos Selma & Erik. Vi hyrde en stuga av dem alldeles bakom pensionatet i många år under 70-80- talet.
    Saknar Bakvattnet mycket, men bor numrera i andra änden av landet vilket gör att det är väldigt långt bort.
    Mvh
    Lotta

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *