En välkommen debattartikel

Torsdag 25 juli klockan 15.25
I dag skriver jämställdsminister Maria Arnholm (FP) och EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) en debattartikel i Expressen.
Det är en ytterst välkommen debattartikel.
Regeringen satsar nu fyra miljoner kronor för att bekämpa hat som sprids via nätet.
Hat som sprids via nätet benämns ofta som ”näthat”. Jag har aldrig tyckt om det ordet. Jag föredrar att kort och gott kalla det för vad det faktiskt är: Hat. Hat, som även sprids via nätet.
Det hat som sprids är utan tvekan ett samhälls- och demokratiproblem. Det måste uppmärksammas. Det måste bekämpas. För det är många, främst kvinnor, som drabbas hårt av detta. Jag skrev ett blogginlägg i måndags om det hat riksdagskvinnan från Gävle, Elin Lundgren (S), utsätts för. Att hon polisanmäler hatet är en viktig markering.

I den debattartikel som publiceras i Expressen i dag hittar Maria Arnholm och Birgitta Ohlsson rätt. De har uppenbarligen förstått vad detta handlar om och jag är tacksam över att detta problem nu lyfts upp på högsta politiska nivå.
”Vi som liberala feminister, som högsta ansvariga för regeringens jämställdhets- och demokratipolitik, ser på detta med stor oro. Även om kommentarsfält och nätforum fört upp mycket av detta hat till ytan vet vi att det inte är ett nytt fenomen. Hoten och trakasserierna har genom tiderna varit en central del av en struktur som vill kontrollera och tygla kvinnor”
, skriver de i debattartikeln.
De har helt rätt. Det här är inget nytt fenomen.  Kvinnohat har funnits i alla tider. Nätet har endast blivit en ny form av maskering för de som hatar, bland dessa ”patriarkatets nätkrigare” som Arnholm och Ohlsson benämner dem.

Artikelförfattarna skriver också i artikeln att justitiedepartementet just nu arbetar med en analys om hur strafflagstiftningen ska kunna moderniseras för att bättre motverka det som bör vara straffbart. Detta delvis mot bakgrund av det hat som sprids via nätet.
Artikeln avslutas med orden:
”Politiken ska inte reglera internet. Men vi ska visa att det som är ett brott mot någon öga mot öga också är ett brott när avsändaren göms i anonymitet.”

Vad är då etablerade mediernas ansvar i detta?
En del läsare jag pratat med har kritiserat Arbetarbladet. Dessa läsare anser att vi släpper igenom olämpliga kommentarer i vårt kommentarsfält under artiklarna och vi får också kritik för att vi tillåter anonyma kommentarer.
Hur Arbetarbladet arbetar med läsarkommentarer och varför jag anser att det är viktigt att anonyma kommentarer tillåts har jag bloggat om tidigare. Du kan läsa det inlägget här.
Men åter till frågan om de etablerade mediernas ansvar. Det är naturligtvis stort. Det är viktigt att medierna och dess ansvariga utgivare har kontroll på läsarkommentarer i alla forum. Pressombudsmannen Ola Sigvardsson har också utarbetat nya regler för utgivaransvar och anser att medierna måste ta ett större etiskt ansvar även för sina plattformar i sociala medier, uppger SVT.
Jag tycker att Sigvardsson resonerar klokt.
Medierna ska ta detta ansvar.

Men i sammanhanget är det viktigt att påpeka att man bör skilja på hård kritik och på hat i artikelkommentarer. Allt för ofta tycker jag att personer sammanblandar detta och benämner alla hårda ord och all kritik för hat.
Kritik – inte minst mot politiska beslut och när det gäller offentliga personer – måste alltid få finnas i en demokrati. Det tillhör det demokratiska samtalet, även om denna kritik naturligtvis ska framföras utan personangrepp och på en sansad debattnivå.
Hat ska naturligtvis aldrig accepteras. Hatet hotar demokratin, för det är som Arnholm och Ohlsson uttrycker det i debattartikeln:
”Deras hat begränsar och deras förföljelse leder till självcensur. Perspektiv uteblir och åsikter blir aldrig hörda. I demokratins grundvalar ligger ingen rätt att få läsare eller lyssnare, men där ligger en rätt att använda sig av det fria ordet utan repressalier.”

 

 

Publicerat av

Daniel Nordström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *