Vi är bara vinnare på papperet

Onsdag 11 september klockan 08.55
I dag presenterar Presstödskommittén sitt slutbetänkande i presstödsutredningen.
På papperet är Arbetarbladet en stor vinnare. Trots det är jag inte nöjd.
Det nuvarande presstödssystemet är hopplöst föråldrat. När det nya systemet träder i kraft 2017 kommer det tyvärr också att vara hopplöst föråldrat.
I november i fjol, när jag ännu var utgivare på Folkbladet Västerbotten, skrev jag och andra företrädare för Pres(s)gruppen – en sammanslutning av landets prenumererade S-tidningar – en artikel på DN Debatt.
I den framförde vi vår oro över Presstödskommitténs svåra uppdrag. Att blicka fyra år framåt i tiden är i princip en omöjlighet i en bransch där allt går oerhört snabbt.
”För ett antal år sedan tvingades Presstödsnämnden använda krediten för att betala ut presstöd till alla S-tidningar. I dag har flera tidningar förlorat delar av sitt presstöd, vilket innebär att nämnden numera har ett överskott i kassan. Om ingenting konkret inträffar före 2017 är risken stor att Presstödsnämnden har väldigt gott om pengar, eftersom flera klassiska tidningsföretag då kan ha fallit bort. Så krass är situationen”, skrev vi i debattartikeln.

Presstödssystemet har sin grund i 1970-talet. Sedan dess har naturligtvis oerhört mycket hänt i tidningsbranschen. Under de senaste åren har förändringen gått i allt snabbare takt.
Därför är det logiskt och helt nödvändigt med en översyn av – och en förändring av – det föråldrade presstödssystemet.
Därför välkomnade jag och övriga medlemmar i Pres(s)gruppen denna utredning.
Om man enbart ser till Presskommitténs slutbetänkande skulle man kunna tro att vi jublar högt på Arbetarbladet i dag. Enligt utredningens förslag får nämligen Arbetarbladet ytterligare drygt tre miljoner kronor i presstöd. Arbetarbladets presstöd föreslås höjas från 16,8 miljoner kronor per år till drygt 20 miljoner kronor.
Det låter mycket på papperet. Men då har vi problemet med tidsaspekten.
Höjningen på tre miljoner kronor gäller enbart om Arbetarbladets pappersuppplaga är densamma 2017 som den är i dag. Det kommer den inte att vara.
I hela västvärlden går pappersupplagorna ner. Arbetarbladets upplaga minskar också. Det är en naturlig utveckling i vårt digitaliserade samhälle och det nya mediemönster som följt med det.
Därför är det så märkligt att Presstödskommittén kommit fram till ett slutbetänkande som är pappersfokuserat och som inte har ett framåtsyftande och modernt digitalt fokus.

Som jag ser det finns det två stora problem med Presstödskommitténs slutbetänkande. Det ena är just printfokuseringen. Det andra är tidsaspekten.
Alla gamla tidningsföretag – åtminstone de framåtsyftande – är just nu inne i en stor förändringsprocess. Parallellt med att fortsätta göra papperstidningar satsar vi på digital utveckling i alla dess former för att utveckla journalistiken och våra affärsmodeller. Vi gör allt detta för att ställa om och för att möta den framtid som redan är här på bästa sätt.
Allt detta brådskar. Det nya presstödet behövs inte 2017. Det behövs en förändring nu.

Många är nu kritiska till Presstödskommitténs arbete. Bland kritikerna hör Mats Bergstrand, redaktör och chef för DN Debatt 1989-2009 som skrivit denna debattartikel tillsammans med tidigare försvarsministern Anders Björck i Dagens Nyheter.
Det kommer också kritik inifrån Presstödskommittén, från Ingela Wadbring, professor i medieutveckling, Ann Lagerström, journalist och konsult och Mart Ots,  föreståndare för Media Management and Transformation Centre vid högskolan i Jönköping. Dessa tre har skrivit ett gemensamt yttrande, och sågar utredningen, uppger Journalisten.
Kritisk är också kommitténs egen ordförande Hans-Gunnar Axberger, som reserverar sig mot det förslag som nu presenteras.
– Politikerna har velat bevara det nuvarande systemet medan jag vill ha ett moderniserat me­diestöd. Jag anser att presstödsförordningen är uppenbart föråldrad. Den skapades på 70-talet och har inte förändrats nämnvärt sedan dess. 2017 när den nya förordningen ska börja gälla kommer mediesituationen att vara så förändrad att stödet inte fyller den funktion som det var tänkt att fylla, säger Hans-Gunnar Axberger till Journalisten.

Det finns all anledning att vara kritisk till det förslag som presenteras i dag, just för det Axberger säger. ”Mediesituationen kommer att vara så förändrad att stödet inte fyller den funktion som det var tänkt att fylla”.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt med en mångfald av pressröster. Därför är det också viktigt med ett väl fungerande presstödssystem.
Tyvärr får vi inte det via denna utredning.
Då spelar det ingen roll att jag och Arbetarbladet är vinnare, för vi är det enbart på papperet och det är inte mycket värt i det avgörande långa loppet.

 

Publicerat av

Daniel Nordström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *